.

.
.

torsdag 3 maj 2012

Ett språk blir till: Det var en fransman, en engelsman och en afrikan – och sen då?


”Språk är inte matematik” brukar vi kunna konstatera med jämna mellanrum i branschen. Det finns inga konstanta och allenarådande lagar. Nej, språk är som en mjuk och följsam klump modellera som ständigt formas och omformas av oss som använder språket för våra olika kommunikationsbehov.

För mig blev detta extra tydligt när jag nyligen semestrade på ön St. Lucia i Västindien. Här talar lokalbefolkningen nämligen kwéyòl, ett franskt kreolspråk. För den oinvigde kan ett kreolspråk närmast beskrivas som ”en salig blandning”. Jotack. Kreolskan som talas på St. Lucia har en vokabulär med inslag av franska, engelska, amerikanska indianspråk och afrikanska. Syntaxen och den grammatiska strukturen är närmast besläktad med de västafrikanska Niger-Kongospråken. En helt underbar mix, som kommer bäst till sin rätt när man hör den! Och för den som kan lite franska lyser släktskapet med de romanska språken tydligt igenom i skriftspråket (jämför i miniparlören här under).

Ön är självständig sedan 1979 men har genom historien skiftat mellan franskt och brittiskt styre hela 14 gånger. Vi vet också att både en och annan slavtransport från Afrika anlände hit under flera århundraden.
När människor med vitt skilda modersmål möts på en avgränsad plats och måste kommunicera med varandra för ett specifikt ändamål på det här sättet, ja, då föds ett så kallat pidginspråk. Ett pidginspråk är alltså en hybrid mellan två eller flera språk. Det kännetecknas av en mycket förenklad grammatik med enkla eller inga böjningsformer, samt ett begränsat ordförråd. Man kommunicerar på enklast tänkbara sätt och bara om det mest nödvändiga. När pidginspråket sedan breder ut sig och får modersmålstalare (det vill säga från och med andra generationen) kallas det istället för ett kreolspråk.

Kwéyòl är inte något officiellt språk på St. Lucia och det undervisas inte i skolorna, med undantag för den särskilda kulturdag i oktober varje år då man firar ”kreoldagen” (Jounen Kwéyòl). Den är ett led i satsningarna för att främja intresset för det kreolska språket och kulturarvet. Vill du ha mer information om St. Lucia och kwéyòl så hittar du det på turistbyråns officiella hemsida.
I Comactivas utbud av språktjänster finns i dagsläget omkring 140 olika språkkombinationer, men kwéyòl har hittills inte efterfrågats.

***
Miniparlör 
svenska-franska-kwéyòl

Hej/Goddag - Bonjour - Bon jou
Välkommen - Bienvenue - Byen vini
Jag - Je/me/moi - Mwen
Ni - Vous - Ou
Vi - Nous - Nou
Igår - Hier - Yè
Idag - Aujourd’hui - Jòdi-a
Imorgon - Demain - Denmen
Gå/åka/fara - Aller - Alé
Sol - Soleil - Soley
Pojke - Garçon - Gason
Flicka - Fille - Tifi
Intressant - Intéressant - Entéwésan
Rom - Rhum - Wonm
Öl - Bière - Labye
Musik - Musique - Mizik
Det är bra/gott - C’est bon - Sa bon
Ursäkta mig - Excusez-moi - Eskizé mwen
Tack - Merci - Mèsi
Ingen orsak - De rien - Pa pwooblem
St Lucia är vackert - Sainte-Lucie est belle - Sent Lisi bèl

***

PS! Du behöver förresten inte alls bege dig tvärs över Atlanten för att hitta den här typen av blandspråk. Redan här i Norden har vi ett bra exempel i ”russenorsk”, som talades i gränstrakterna kring norra Norge och ryska Kolahalvön under ca 140 år, fram till början av 1900-talet. Russenorsk var, som namnet antyder, till största delen en blandning av norska och ryska med vissa inslag av bland annat svenska, finska och samiska. I frasen ”Moja njet forsto” (=Jag förstår inte) har de två första orden ursprung i ryskan och det sista i norskan. De omkring 400 ord som finns dokumenterade kretsar naturligt nog främst kring fiske och handel.