God jul kan man säga på många sätt

Varje jul får vi nästan dagligen förfrågningar om hur man översätter ”God jul” och ”God jul och gott nytt år”. Eller hur man uttrycker sig när våra traditionella fraser inte fungerar på andra språk eller i länder där tomten inte är lika självklar som för oss. Finns han egentligen, vem är han och var bor han i sådana fall? Vi här uppe i norr är ju inte heller helt överens om hans förehavanden. Tomtens hemvist sägs vara på ett flertal olika ställen, vilket skapar en viss förvirring. Eller är han kanske en riktig globetrotter med många residens som han växelvis besöker efter lust och behag? I Danmark hör han hemma på Grönland, i Finland hittar man honom i Korvatunturi (Rovaniemi är bara Geschäft…). I Norge och Sverige är det lite mer oklart var han hör hemma även om svenska företaget Sweco anno 2007 lite oväntat gick ut med att jultomten torde bo i bergen i Kirgizistan.

Att han ser ut som han gör kan vi tacka Jenny Nyström för och arbetsbeskrivningen skrevs ju av Victor Rydberg. Att de båda var samtida i slutet av 1800-talet utesluter ju inte att de jobbade fram tomtens CV i samråd med varandra

Oavsett hur hans vardag ter sig ger det oss i alla fall ett utmärkt tillfälle att umgås med familj och vänner, äta god mat, ge varandra klappar. Dessutom delar vi med oss till behövande som kanske inte ens vet om att det firas jul i andra delar av världen. ”Do they know it´s Christmas time at all” är som bekant ett exempel på detta. Ett konstaterande som är minst lika aktuellt idag som i mitten av åttiotalet när Live Aid iscensattes av Sir Bob Geldof.

Detta leder oss tillbaka till den inledande frågan om hur man översätter denna högtids namn på ett lämpligt sätt. Om du funderar på att sända en hälsning finns några användbara förslag att använda. Följ länken till vår hemsida och ”Språkhjälpen”, så har du fixat det på ett kick!

Till Språkhjälpen

God jul och gott nytt år!


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Behöver man anpassa sin marknadsföring till tyska och franska?

Att vi är rätt bekväma med att språka på engelska i vårt avlånga land är ett välkänt faktum. Detta beror bland annat på att Sverige efter andra världskriget gjorde engelskan till ett obligatoriskt andraspråk i läroplanen. Den dåtida goda ekonomin erbjöd möjligheter att studera utomlands i främst England och USA. Än idag är vi en nation befolkad med människor som gillar att resa, ung som gammal. Men kanske är det viktigaste argumentet att det mesta vi ser på tv och bio är odubbat. Vi ser, hör och har facit i samma ögonblick som vi ser filmen och delvis har vi Clint Eastwood, Julia Roberts och Dallas att tacka för våra goda kunskaper i det engelska språket. Språkföretaget EF har undersökt vuxnas kunskaper i engelska som andraspråk. 

Här är länderna i världen med bäst resultat. 

Våra samlade kunskaper är i regel så bra att vi föredrar att tala engelska med engelskspråkiga personer som bott i Sverige i åratal bara för att det är kul. Jag talar av egen erfarenhet då en av mina närmaste vänner kommer från Down Under. Vi träffades utomlands och efter att han flyttat till Sverige fortsätter våra samtal på engelska, även om han numera talar obehindrad svenska. Det känns bra och naturligt helt enkelt och är ett utmärkt tillfälle att hålla igång engelskan. Vi svenskar tar till oss engelskan på ett positivt sätt och inom reklamen har det historiskt varit en fördel att marknadsföra produkter som exempelvis alkohol, bilar och parfymer på engelska. Med tiden har detta sakta förändrats och numera lanseras ”Das Auto” (Volkswagen) och ”Vorsprung durch Technik”(Audi), vilket hade varit otänkbart för tjugo år sedan, med en aura av kvalitet. Trenden att länder stärker sin identitet genom att framhäva sitt lands språk blir allt tydligare i en allt mer globaliserad värld som exemplet ovan visar. Fransmännen har inte förvånande i alla tider värnat om sitt språk och har till och med infört en lag (1994) som förbjuder att engelska och franska blandas i reklam. Sverige väljer det motsatta och planerar att avveckla institutioner som ska värna om vårt språk som exempelvis Medelhavsinstituten och Terminologicentrum. Läs mer på DN.

Valet att globalisera eller stärka sitt lands identitet utmanar därför vårt sätt att kommunicera med andra marknader. Ur marknadsföringssynpunkt finns därför en fara och det största misstaget vi kan göra är att utgå från vår egen verklighet och kultur när vi planerar en internationell kampanj. Att ha en klar strategi för hur man når kunder på de lokala marknaderna med rätt budskap kan vara skillnaden mellan att etablera sitt varumärke eller förlora mot de lokala aktörerna. En väl anpassad översättning eller transcreation kan vara det som tar ett välformulerat budskap ut i världen. Sedan är det ju aldrig fel att hänvisa till Made in Sweden i sin marknadsföring!


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Konnichiwa!

För den som gillar att kolla in reklamen som poppar upp i de flesta program har reklamen för Telenor lockat fram sköna garv i TV-soffan. Den visar på ett humoristiskt sätt hur ett affärsmöte med japaner kan ta en oväntad riktning på grund av både en språklig och kulturell förbistring. När jag var grabb på 70-talet sa vi att det var förunderligt vad generationen innan oss fått uppleva i form av nya innovationer som tåget, flyget, TV, radio, elektricitet och några saker till som jag inte kommer på just nu. I den verklighet vi levde i då, kändes det som att så mycket mer kunde ju inte hända och sådana grejor som datorer och mobiltelefoner fanns inte i begreppsvärlden (även om första embryot till en Mac höll på att utvecklas). Den enda som såg dessa saker komma var väl Jules Verne redan på 1800-talet, men det visste alla redan då att det var rena fantasier. Båtar under vatten och resor till månen var ju något helt tossigt…

Vad har denna utsvävning då med en reklamfilm från Telenor att göra tänker du. Jag har ett intresse av språk eftersom jag i mitt yrke lever i en värld av språk och märker att tekniken har gjort stora framsteg med att få människor att kommunicera. Dock glömmer vi ofta bort den kulturella sidan som får stå tillbaks för just tekniken och vår övertro på att denna är lösningen på precis allt man kan tänka sig. Och nu kommer jag till saken att just detta framställs på ett utmärkt sätt i Telenors film och jag är övertygad om att bristen på förståelse för andra seder och kulturer fått affärer att ta längre tid än nödvändigt och i värsta fall har det inte blivit något avslut alls. På de korta sekunder filmen visas målar jag upp en bild inom mig om engagemanget inför ett sådant möte som beskrivs i filmen. Först en lång tids bearbetning av prospekt. Sedan en inbjudan och all förberedelse som behöver göras inför ett besök av en viktig kund från Japan. Jag föreställer mig valet av hotell och restauranger, vilka platser som ska besökas och i detta fall en runda golf på en sannolikt väl vald golfbana med spelet anpassat så att kunden som av en händelse får vinna... Och så faller det hela på att man förlitar sig på en teknik som möjligen duger till att beställa mat på en restaurang i ett land där man inte talar språket. Min poäng med detta inlägg är att den mänskliga kunskapen i detta exempel har ett värde långt över tekniken och att den sistnämnda i vissa fall snarare stjälper än hjälper…

Följ länken och se själv!

http://www.youtube.com/watch?v=_V2L4kzrjH8


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Var svordomarna bättre förr?

Vissa saker var faktiskt bättre förr, och frågan är om inte svordomar hör till den kategorin. Det kan man i alla fall tycka efter att ha fått inblick i några av de okvädningsord som flög genom luften i 1600-talets Sverige. Då kunde man nämligen riskera att bli kallad för allt från bälghund, ballskräppa och rumpoxe till kofot, hutlare och gillbertil.

Det är lätt att tro att samtalsklimatet har hårdnat, att språket generellt blivit sämre och att svordomarna blivit allt fler på senare tid. Men kanske är det snarare så att mängden svordomar inte alls har blivit större, utan att vi bara har bytt ut de gamla svordomarna mot nya när de gamla orden förlorat sin betydelse och kraft.

Förr i tiden var vissa svordomar till och med brottsliga. I den Äldre västgötalagen anges bland annat bykkiuhuälp ('hundvalp') och hortutu ('hortuta') som brottsliga okvädningsord. Anklagelser om trolldom, incest, barnamord, snålhet, stöld och feghet i strid betraktades också som förolämpande.

På 1600-talet var det också vanligare än i dag att verbala attacker hamnade i domstol. I rätten tvingades den åtalade bevisa att den person som han eller hon hade kallat för tjuv faktiskt också var en sådan. Annars väntade ett straff för förolämpningen.

Folk i allmänhet verkar helt enkelt ha tagit lite mer illa vid sig när de blev utsatta för förolämpningar förr i tiden. Det gällde att försvara sin heder och sitt rykte på ett annat sätt än idag. Kan det till och med ha varit så att folk tänkte mer på vad andra skulle tycka och tro om dem på 1600-talet än vad vi gör i vårt till synes så självupptagna och ytliga samhälle idag? Eller är det bara så att man försvarade sitt rykte genom att gå till domstol eller utmana till fäktningsduell för, medan vi idag kan välja att försvara oss i ett blogginlägg eller på Facebook istället?

Hur det än är med den saken verkar det i alla fall inte ha varit något fel på fantasirikedomen i forna tiders svordomar. Se bara på de här exemplen på okvädningsord som härjade på 1600-talet:

ballskräppa = testikelpung
hutlare = bedragare
bälghund = storätare
rumpoxe = dum person
gillbertil = kåt man
hyslare = klåpare
kukuvall = man vars hustru är otrogen
långhäger = övermodig person
snorslev = otuktig kvinna
matljugare = snyltgäst

Om du vill läsa mer om 1600-talets svordomar kan du ladda ner språkvetaren Erik Falks avhandling Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala: En historisk talaktsanalys via den här länken: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:433855http://www.comactiva.se

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Var svordomarna bättre förr?

Vissa saker var faktiskt bättre förr, och frågan är om inte svordomar hör till den kategorin. Det kan man i alla fall tycka efter att ha fått inblick i några av de okvädningsord som flög genom luften i 1600-talets Sverige. Då kunde man nämligen riskera att bli kallad för allt från bälghund, ballskräppa och rumpoxe till kofot, hutlare och gillbertil.

Det är lätt att tro att samtalsklimatet har hårdnat, att språket generellt blivit sämre och att svordomarna blivit allt fler på senare tid. Men kanske är det snarare så att mängden svordomar inte alls har blivit större, utan att vi bara har bytt ut de gamla svordomarna mot nya när de gamla orden förlorat sin betydelse och kraft.

Förr i tiden var vissa svordomar till och med brottsliga. I den Äldre västgötalagen anges bland annat bykkiuhuälp ('hundvalp') och hortutu ('hortuta') som brottsliga okvädningsord. Anklagelser om trolldom, incest, barnamord, snålhet, stöld och feghet i strid betraktades också som förolämpande.

På 1600-talet var det också vanligare än i dag att verbala attacker hamnade i domstol. I rätten tvingades den åtalade bevisa att den person som han eller hon hade kallat för tjuv faktiskt också var en sådan. Annars väntade ett straff för förolämpningen.

Folk i allmänhet verkar helt enkelt ha tagit lite mer illa vid sig när de blev utsatta för förolämpningar förr i tiden. Det gällde att försvara sin heder och sitt rykte på ett annat sätt än idag. Kan det till och med ha varit så att folk tänkte mer på vad andra skulle tycka och tro om dem på 1600-talet än vad vi gör i vårt till synes så självupptagna och ytliga samhälle idag? Eller är det bara så att man försvarade sitt rykte genom att gå till domstol eller utmana till fäktningsduell för, medan vi idag kan välja att försvara oss i ett blogginlägg eller på Facebook istället?

Hur det än är med den saken verkar det i alla fall inte ha varit något fel på fantasirikedomen i forna tiders svordomar. Se bara på de här exemplen på okvädningsord som härjade på 1600-talet:

ballskräppa = testikelpung
hutlare = bedragare
bälghund = storätare
rumpoxe = dum person
gillbertil = kåt man
hyslare = klåpare
kukuvall = man vars hustru är otrogen
långhäger = övermodig person
snorslev = otuktig kvinna
matljugare = snyltgäst

Om du vill läsa mer om 1600-talets svordomar kan du ladda ner språkvetaren Erik Falks avhandling Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala: En historisk talaktsanalys via den här länken: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:433855http://www.comactiva.se


http://www.comactiva.se

Hur firar man påsk i Grekland, Finland och Norge?

I Sverige är det ju sill, ägg och godis i massor som står på menyn. Men hur firar man påsk på andra håll i världen? Vi frågade några av våra leverantörer. 

Spanien

Runt påsk beger sig miljontals spanjorer ut på årets första semesterresa. Man åker till kusten, till någon europeisk storstad som London eller Paris eller på skidresa. Andra väljer att stanna hemma och delta i en religiös procession. Intrycken är närmast magiska när mängder av ljus lyser upp natthimlen till ljudet av trummor och signalhorn, medan doften av rökelse och apelsinblommor fyller luften.

Tusentals processionsdeltagare går timmar i sträck genom gatorna bärande på tunga bilder av Jesus eller Maria och iklädda medeltida huvor. Trots att bilderna kan väga upp till fem ton är det en stor ära att få delta som bärare i dessa processioner, en uppgift som ofta går i arv från far till son (även om stora summor pengar också kan fungera som ersättning för att få delta).

Det är svårt att beskriva de fantastiska festligheterna enbart med ord … kom hit och upplev det hela på plats istället! Det är verkligen en helt oförglömlig upplevelse.

Italien

Natale con i tuoi, Pasqua con chi vuoi är ett italienskt ordspråk som betyder ungefär ”Julen med familjen, påsken med vem du vill”. Påsken ses som en lite friare högtid av de flesta italienare och firandet kan se ganska olika ut beroende på vem man frågar. För troende börjar det veckan innan påsk. På Palmsöndagen går många katoliker till kyrkan och hämtar en välsignad olivkvist att hänga upp där hemma som en symbol för fred, och på långfredagen och påskaftonen är religiösa processioner en vanlig syn i italienska städer och byar.
Det stora firandet sker på påskdagen. Då är det är dags för den stora påsklunchen, som man – talesättet till trots – oftast intar med familjen. Menyn varierar i olika regioner, men lamm och olika sorters pasta är vanliga inslag. Till efterrätt äter man Colomba, en luftig kaka i form av en duva med mandel och socker på. Precis som i Sverige får barnen sedan påskägg med små presenter i, men i Italien är ägget jättestort och gjort av choklad, som ett gigantiskt Kinderägg.

I Italien kallas annandag påsk för Pasquetta – den lilla påsken – och tillbringas traditionellt utomhus i vårsolen. Familj och vänner samlas runt en stor picknick som består av rester från påsklunchen och stora mängder vin.

Israel

Pesach – den judiska påsken – firas i Israel och av judar världen över för att minnas tiden när judarna var förslavade i Egypten, cirka 1500 f.Kr, och när de under ledning av Moses tågade ut ur Egypten.

Helgen brukar kallas det osyrade brödets högtid eftersom judarna vid flykten ut ur Egypten inte hann låta brödet jäsa utan bakade ut det till hårda, platta brödkakor. Denna typ av bröd, även kallat matza, är än idag det enda bröd som äts under den sju till åtta dagar långa helgen, och innan Pesach börjar rensar man ut allt vanligt mjöl och bröd ur huset och bränner symboliskt allt bröd som inte är osyrat. Det betyder även att vanlig pasta och pizza stryks från de flesta restaurangers menyer och tas bort ur matbutikernas sortiment, och att många är lätt desperata efter vanligt bröd och en nybakad pizza i slutet av perioden.

Pesach infaller på olika datum varje år, men alltid på våren. Det beror på att den judiska kalendern följer månen och inte solen – vilket också innebär att man ungefär vart tredje år får stoppa in en hel skottmånad för att inte årstiderna ska förskjutas!

Finland 

Påsken, det kristna kyrkoårets äldsta och viktigaste fest, sammanfaller med förkristna tiders vårfest. Därför är den förknippad med många symboler för den uppvaknande naturen. Inför påsken sår man påskgräs på ett vackert fat eller en bricka och dekorerar sedan med kycklingar, påskharar och urblåsta, målade ägg. Narcisser och videkvistar dekorerade med fjädrar eller silkespappersblommor ställs i en vas.

På palmsöndagen går många barn påskkärring från dörr till dörr, viftar med påskris och läser en lyckönskningsramsa: virvon varvon tuoreeks terveeks tulevaks vuodeks, vitsa sulle, palkka mulle (ungefär: jag svänger med ett ris för hälsa under året, ris till dig och lön till mig). Som belöning får de chokladägg och påskgodis.

Det finska ordet för påsk, pääsiäinen, syftar på att man kommer ut ur fastan, så maten man äter på påsken är mastig, med bland annat lammstek och kokta ägg. Den traditionella efterrätten till påsk är memma, en mörkbrun, klibbig, puddingliknande rätt tillverkad på rågmjöl, rågmalt och sirap som äts med grädde eller mjölk. (Memma finns även i många svenska matbutiker under påsken för den som vill prova.) En annan påskdelikatess är den kvargbaserade pashan som härstammar från den ortodoxa mattraditionen och den ryska matkulturen.

I svensktalande Österbotten tänder man påskbrasor på påskafton – vilket man i övriga Finland gör på midsommarafton. Förr gjorde man detta för att jaga bort häxor och andra onda väsen. Idag är det nog snarare för att välkomna våren.

Tyskland

Sorbiska påskägg

Påsken är en av de mest omtyckta högtiderna i Tyskland. Efter en lång vinter tar många familjer chansen att ge sig ut i naturen och njuta av de första, värmande solstrålarna. Man tar även in påskris av forsythia eller videkvistar.

Påskharen är en viktig del av påsken. Han kommer med ägg till barnen som föräldrarna har målat i vackra färger och mönster. Om det inte regnar gömmer påskharen äggen i trädgården så att barnen får leta efter dem där. I annat fall kan han även gömma dem inomhus. Påskharen är en väldigt hemlighetsfull figur som gömmer äggen i smyg och sedan snabbt försvinner innan någon hinner få syn på honom. Men har man tur har han också gömt en eller annan chokladhare som komplement till äggen.

Några som verkligen kan det här med att måla ägg är sorberna, en minoritetsbefolkning i östra Tyskland. De skapar fantastiska konstverk av äggen, som de på bilden här intill.

Grekland

Påsken är en stor högtid i Grekland, kanske den viktigaste på hela året, även om julen har börjat knappa in. Påskveckan kallas för ”Den stora veckan” och då påminns man om Jesu lidande och återuppståndelse. På långfredagen går man i kyrkan på kvällen och sedan går man i en procession genom byn och sörjer.

På lördagen går man i kyrkan vid midnatt. Vid tolvslaget säger man ”Jesus är uppstånden” till varandra, varpå den andra svarar ”Ja, han är sannerligen uppstånden”. Så tänder alla ett eget ljus inne i kyrkan och skjuter smällare och fyrverkerier utanför. Sedan går familjerna hem till sig och äter. Det är nu fastan (som pågått i en dryg månad) bryts, vilket innebär att man får äta kött och ägg igen. Då äter man inälvor blandat med grönsaker, eftersom det sägs vara bra för magen.

På söndagen äger det stora firandet rum. Då åker alla ut till sina lantställen och firar med familj och släkt. Man börjar redan på förmiddagen och grillar ett helt lamm på spett. Under tiden äter man inälvor och rödmålade ägg och alla möjliga andra maträtter. Mycket kött blir det kan man säga. Och mycket vin. På Kreta skjuter man med gevär och pistoler i luften för att fira.

Påsken är väldigt påtaglig här. Restaurangerna erbjuder fastemat och även om man inte fastar hela perioden är det vanligt att man i alla fall fastar under själva påskveckan, fram till lördag natt. Även många som inte är troende ser det som ett tillfälle att rena sig och avhålla sig från frestelser. 

Ryssland

I Ryssland infaller påsken (paskha) ofta i april eller maj, ungefär två veckor efter att man firat påsken i väst. Vi målar ägg, äter kulich (ett dekorerat bröd bakat i en hög cylinderform) och paskha (en ostkaka formad som en pyramid).

Påsken infaller efter den fyrtio dagar långa fastan, Lent. Natten före påskdagen går många, även de som inte är särskilt troende, i kyrkan och därefter i en procession med Kristi kors. Man har med sig kulich till kyrkan som prästen välsignar.

När fastan är över vill alla njuta av den godaste och bästa maten som finns att tillgå. På påskdagens morgon består frukosten av målade ägg, välsignad kulich och paskha. Om man inte varit med på nattens gudstjänst kan man ta med sig kulich till kyrkan på morgonen för att få den välsignad.

På påskdagens morgon och under hela dagen hälsar man varandra med orden Khristos Voskrese (”Kristus är uppstånden”), och får svaret Voistinu eller Voistinu voskrese (”sannerligen”, eller ”han är sannerligen uppstånden”). Efter att man utbytt dessa ord kysser man varandra på kinden tre gånger, på ryskt vis.

Norge

I Norge börjar påskfirandet på skärtorsdagen och varar fram till annandag påsk. Skolorna har lov hela påskveckan och många passar därför på att ta långledigt.

Även om våren ofta börjar göra sig påmind i påsktider är det just den här veckan som många norrmän passar på att ”gå på tur” och åka till ”påskefjellet” för säsongens sista skidtur. Drömmen är vita vidder, blå himmel och värmande vårsol mot ansiktet, en tur i backen och så en snabb vila mot stugväggen med varm choklad.

Oavsett om man firar hemma eller i ”hytta” pyntar man med påskfärgen gult: gula dukar, stearinljus, påskkycklingar och påskliljor, och man tar fram allt det vackra pyntet som barnen har skapat i skolan eller förskolan.

Äggen är viktiga. Förutom att vi pyntar med dem och äter dem i stora mängder under påsken så får även alla barn stora påskägg fulla med godis. Till middag äter man lamm i en eller annan form under någon av påskdagarna.

På kvällen myser vi i soffan med en god kriminalroman – ”påskekrimmen” är otroligt viktig i Norge – eller så ser vi någon av de många kriminalserier som visas på TV.

Danmark

I Danmark går många i kyrkan på påsk, men det är även en chans för vänner och familj att samlas. Påsklovet är dessutom ett av årets längsta lov och skolbarnen har ledigt i hela tio dagar, från palmsöndagen till annandag påsk. Det danska påskfirandet påminner mycket om det svenska med påskliljor, påskpynt och en stor påsklunch med sill, snaps och påsköl. Men något som skiljer sig från det svenska firandet är att man ofta skickar ”gækkebreve” till vänner och familjemedlemmar: man klipper ut ett vackert mönster i papper, skriver en liten vers och skickar utan att avslöja vem brevet är ifrån. Versen avslutas i stort sett alltid med texten ”mit navn det står med prikker, pas på det ikke stikker”, följt av lika många prickar som man har bokstäver i sitt namn. Om mottagaren inte kan gissa vem som skickat brevet är han/hon skyldig avsändaren ett chokladägg. 

Storbritannien

Påsken är en av de stora kristna högtiderna i Storbritannien och skolorna har stängt under två hela veckor. Men man har firat påsk långt innan landet blev kristnat, och många teologer tror att namnet för påsken (Easter) kommer från anglosaxernas gudinna Eostre, som var vårens och gryningens gudinna.

På långfredagen (Good Friday) firar vi med att äta ”hot cross buns” till frukost eller när som helst under dagen. Det är vetebullar med russin som pryds med ett kors för att representera Jesu lidande och död. Man rostar eller värmer bullarna och brer på ohyggligt mycket smör och kanske lite sylt eller marmelad. Att det heter just ”Good Friday” kan ju kanske verka lite märkligt, men det finns teorier om att det från början hetat ”God’s Friday”.

Det stora firandet sker på påskdagen. Då äter vi kalkon som till jul, eller något annat ugnsstekt som till exempel kyckling, lamm, fläsk eller biff – som på en vanlig söndag egentligen fast kanske lite större och med mer släkt. Och så har påskharen gömt chokladägg i trädgården som barnen får leta efter.

  

Ja, jag vill leva, jag vill dö som Zlatan!

Den senaste Volvo-reklamen med Zlatan och en Volvo XC70 i huvudrollerna fick ett otroligt stort genomslag häromsistens. Hur ofta sitter folk bänkade för att inte missa ett visst reklaminslag? Eller söker upp tillverkaren för att få uppleva premiärvisningen lite före alla andra? Hur ofta lägger folk ens märke till att ett nytt reklaminslag har premiär över huvud taget? Det här är en hype som väl i stort sett bara ICA-Stig kunnat skapa tidigare, och det var ju ett bra tag sedan nu.

Nu när Zlatans reklaminslag väl har setts av de allra flesta och stötts och blötts i oändlighet i olika sociala media, så ställer vi på Comactiva oss frågan: hur lång tid tar det innan vi får en ny version av nationalsången?

Många har väl någon gång reflekterat över det märkliga i att Sverige inte nämns en enda gång i vår svenska nationalsång. ”Jag vill leva, jag vill dö i Norden” öppnar ju upp för en flytt till såväl Island som Danmark om andan skulle falla på. I ett bredare begrepp skulle till och med länder som Tyskland, Polen och Estland kunna klassa in som nordiska länder.

Hur välkommet är det då inte att höra Zlatan förtydliga att det faktiskt är Sverige som han vill leva och dö i (även om han för tillfället råkar bo någon helt annanstans)? En nationalsång borde väl ändå rimligtvis handla om just en nation och inte om ett ganska diffust geografiskt område?

Vi på Comactiva håller i alla fall tummarna för att den nya versionen av vår nationalsång kommer att sprida sig på läktarna vid kommande landskamper och få minst lika stort genomslag som Markoolios ”In med bollen i mål” från 2004. Om det är någon som kan det där med att påverka och skapa opinion så är det ju faktiskt Zlatan. 

”Ja, jag vill leva, jag vill dö … i Sverige.”

Vad hände med svenska språket 2013?

Tänk ändå hur föränderligt språket är. Förändringar i grammatik och stavning kan visserligen ta ganska lång tid. Däremot går det som tur är betydligt snabbare att låna in och skapa nya ord för att kunna beskriva och diskutera nya företeelser och händelser runt omkring oss. När Språkrådet summerar 2013 kan vi se att det har hänt en hel del. Kul, tycker vi på Comactiva!

Nu väntar vi med spänning på vilka ord som kan tänkas dyka upp under 2014. Säkert blir det fler ord inom återvinning och miljö, och så ännu fler ord för att beskriva ny teknik och nya beteenden i samband med dessa tekniska nyheter. Säkert finns det även andra områden som är ”på gång”. Vilka ord tror du dyker upp under året?

Här kommer ett utdrag från Språkrådets nyordslista:

5:2-diet

diet med kraftigt begränsat kaloriintag under två dagar per vecka och normalt ätande under veckans fem resterande dagar. 2013.

Svält stressar cellerna som aktiverar en skur av försvarsreaktioner. I teorin sker detta vid 5:2-dieten, cellerna luras att tro att det är svält, och deras försvar ska skänka oss friskare hjärtan, skarpare hjärnor och längre liv. Men det är en aura av mirakelkur som återstår att bevisa.

Svenska Dagbladet, 3 september 2013

[jämför danska 5:2-diæt, norska 5:2-diett]

betalskugga

avsaknad av mobiltäckning som gör att det inte längre går att använda kort i betalterminaler i fjällvärlden. Första belägg: 2013.

Ursäkta, här har vi betalskugga. Kontanter är kung när avkoppling kräver uppkoppling.

Turist, 20 februari 2013

bjudkaffe

kaffe som serveras kostnadsfritt till någon som inte har råd, sedan en kund betalat för två koppar men bara druckit en. 2013.

Köp en kaffe till priset av två. Den andra koppen går till en behövande. Trenden med ”bjudkaffe” har fått fäste i Göteborg.

Göteborgs-Posten, 2 augusti 2013

brexit

ökad användning: Storbritanniens eventuella utträde ur EU. 2012.

Utsatta människor letar syndabockar. Inte sällan pekas den europeiska unionen ut. EU-fientliga partier har opinionsvinden i ryggen. Storbritannien är ett talande exempel. Där har premiärminister David Cameron i ett svagt ögonblick lovat folkomröstning om ”Brexit” – brittiskt EU-utträde.

Sydsvenskan, 7 november 2013

[från engelskan, sammandragning av British, ’brittiskt’, och exit, ’utträde’, bildat i analogi med grexit, ’grekiskt utträde ur EMU’]

fäbodifiering

trend där storföretag marknadsför masstillverkade produkter som småskaliga, närproducerade och autentiska. 2013.

Fäbodifiering – när en industriell matjätte profiterar på vurmen för småskalighet.

Filter, 15 maj 2013

linjär tv

ökad användning: traditionellt tv-tittande efter en tablå som lagts av tv-kanalen. 2006.

Men även om de flesta nog tror att on-demand-tv kommer att ta över en allt större del av tittandet, är det fortfarande linjär tv som drar in de stora pengarna.

CIO Sweden, 3 juni 2013

[linjär tv är en så kallad retronym, ett nytt ord för en gammal företeelse]

e-sport
ökad användning: tävlingsspelande som utförs med dator eller spelkonsol. 2003.

Det har skrivits sporthistoria i Bukarest i helgen. Inte bara har svensken Madeleine ”MaddeLisk” Leander vunnit det första kvinnliga världsmästerskapet i datorspelet Starcraft 2, utan hon är också den första personen någonsin som dopingtestas i tävlingsinriktat datorspel, så kallad e-sport.

Sesf.se, 18 november 2013

läxrut

ökad användning: skatterabatt för läxhjälp. 2012.

Efter kritiken mot att läx-rut, möjligheten att göra avdrag för läxhjälp, skapar en ojämlikhet fattade den moderata arbetsstämman också beslut om att alla ska ha rätt till läxhjälp.

Svenska Dagbladet, 20 oktober 2013

[bildat till rut-avdrag, ’skatteavdrag för hushållsnära tjänster’]

köttskatt

ökad användning: skatt som föreslås tas ut på köttprodukter eftersom de belastar miljön mer än vegetabilier. 2000.

Vi måste konsumera mindre kött och inte tro att det finns hälsosamma och miljösmarta animalier som möjliggör en fortsatt överkonsumtion. Bästa sättet är att införa en konsumtionsskatt på animalier – en så kallad köttskatt.

SVT Debatt, 22 oktober 2013

mobilmissbruk

ökad användning: ohälsosamt beroende av mobiltelefon. 2003.

En australisk forskningsrapport visar att mobilmissbruk kan ge samma abstinenssymptom som spritmissbruk: människor fick tydliga fysiska problem då de berövades sina smartphones.

Göteborgs-Tidningen, 3 november 2013

nagelprotest

protest som uttrycks genom att man målar naglarna i symbolisk färg. 2013.

Nu syns regnbågsfärgade naglar från norr till söder efter Expressens kampanj #hejaemma. Mängder av män, kvinnor och barn vill hylla höjdhopperskan Emma Green Tregaros nagelprotest mot Rysslands hårda anti gay-lagar.

Expressen, 18 augusti 2013

nätvandra

ökad användning: söka upp unga på nätet för att kunna ge stöd. 2007.

Som lärare är det självklart att man ska finnas där eleverna finns, tycker Pia Widegren. I dag arbetar hon som utvecklingsledare inom Motala kommun och föreläser om hur man som vuxen kan ”nätvandra” – samtala med unga på nätet.

Dagens Nyheter, 15 maj 2013

[bildat i analogi med nattvandra]

selfie

självporträtt publicerat i sociala medier. 2013.

Den bild som skapas när vi fotograferar oss själva med våra mobiltelefoner kallas just så – selfie. Det är en lek med engelskans ord för den egna identiteten.

Dagens Nyheter, 18 maj 2013

[även egobild och självis förekommer i samma betydelse; danska och norska selfie]

De där danskarna...

På senare år har utbudet av högkvalitativa danska film- och TV-produktioner vällt in över Sverige likt dejliga, danska wienerbröd. Filmer som Thomas Vinterbergs Jakten och TV-serier som Bron och Borgen har visat upp ett Danmark långt bortom Tivoli och Legoland, som bidragit till att ge oss en mer komplex och ärlig bild av dansken än den öldrickande och korvätande spelevink som vi lärt känna bland annat via reklaminslag.

 

Men vår uppfattning om att danskarna pratar ett språk som påminner om vårt eget, fast med gröt eller möjligtvis en halvstor potatis i munnen, har kanske snarare förstärkts av alla dessa filmer och serier. På TV-skärmen får vi ju det mesta förklarat via undertexterna, men om man skulle få för sig att faktiskt ta steget över sundet och uppleva Danmark på riktigt, förstår man över huvud taget någonting då? Lugn, din språkrådgivare Comactiva guidar dig rätt bland alla halvtreds och konstiga værelser.

 

Om vi skulle ta det här med räkneorden först. Hur fungerar det egentligen? Finns det någon som helst logik bakom konstigheter som halvfems och fem og halvtreds? Ja, faktum är att systemet är helt logiskt uppbyggt och inte alls svårt att lära sig när man väl vet hur det fungerar.

Det danska räknesystemet utgår nämligen från halva tjog. Tio (ti), 20, (tyve), 30 (tredive) och 40 (fyrre, uttalas ung. ”föhr”) följer det svenska sättet att räkna, men sedan kommer tjogen in i bilden. 50 heter således halvtreds, eftersom 50 är tre tjog (d.v.s. 60, eller treds) minus ett halvt tjog. 60 heter treds, följt av 70, som enligt samma system heter halvfjerds (d.v.s. fyra tjog minus ett halvt tjog). 80 heter firs och 90 heter halvfems (d.v.s. – just det – fem tjog minus ett halvt tjog). 100 heter däremot inte femtreds utan ”hundrede”.

I listan nedan finns alla de räkneord du kan tänkas behöva för att klara en långhelg i Danmark med hedern i behåll (hämtat från danmarksguiden.se).
 

0 Nul
1 En
2 To
3 Tre
4 Fire
5 Fem
6 Seks
7 Syv
8 Otte
9 Ni

10 Ti
20 Tyve
30 Tredive
40 Fyrre
50 Halvtreds
51 Enoghalvtreds
60 Tres
65 Femogtres
70 Halvfjerds
75 Femoghalvfjerds
80 Firs
90 Halvfems

100 Hundrede
150 Ethundrede halvtreds
195 Ethundrede femoghalvfems
200 Tohundrede
1000 Ettusen
1251 Ettusen tohundrede enoghalvtreds

 

Men risken för missförstånd upphör ju tyvärr inte bara för att man har lärt sig att räkna på danska och slipper hålla upp en massa fingrar i luften för att visa vad man menar. Det finns gott om falska vänner i danskan, det vill säga ord som vi även har i svenskan men som betyder helt olika saker på de två språken. Här nedan är några exempel.

                                                                 

Svenska	Danska
Frukost	Morgenmad
Lunch	Frokost (här gäller det alltså att hålla tungan rätt i mun när man ska fråga hur dags frukosten serveras på hotellet)
Rum	Vaerelse
Rymden	Rommet (lika viktigt hur man uttrycker sig om man är missnöjd med hotellrummet, med andra ord)
Kvar	Tilbage
Lugn	Rolig
Rolig	Sjov, morsom

 

 

Inte konstigt när allt kommer omkring att många danskar faktiskt föredrar att prata engelska med oss svenskar. Tro det eller ej, men de har ofta minst lika svårt att förstå oss som vi har att förstå dem. Trots att vi svenskar egentligen bara pratar en mycket tydligare variant av danska ... eller?