.

.
.

tisdag 29 december 2015

Same procedure as every year, James… eller?

Nyår står för dörren, Sverige tar ett nytt stort andetag efter julstöket och förbereder sig på en sista fest innan 2015 slutligen kan ringas ut. Föräldrar ställer fram de sista resterna av julbordet och ignorerar barnens klagomål rörandes att prinskorvarna och köttbullarna inte smakar lika gott när de serveras för fjärde dagen i rad, alltmedan granen barrar och julmusiken ebbar ut. Nyårsfesten ska planeras, vänner ska bjudas in, bjudas med eller kanske inte bjudas alls. Skumpan ska väljas ut med omsorg. Festblåsan ska dammas av. Frågor som: "ser jag tjock ut i den här skjortan?" ska ställas. Raketer ska inhandlas och provsmällas dagarna innan nyår av busungar som inte håller alltför hårt på traditionerna till förtret för de som gör det. 

Same procedure as every year, James. 

Men allt är inte som vanligt i Sverige. Tusentals människor är på flykt från krig och konflikter och år 2015 har varit ett otroligt tufft år för många. En majoritet av de nyanlända i Sverige kommer från Syrien men antalet människor från Afghanistan och Irak är också stort. Anledningarna varierar, flykten från Syrien är ett direkt resultat från inbördeskriget, medan folk i till exempel Afghanistan väljer att lämna sina hem för att inte bli tvångsrekryterade till samma krig. De människor som tvingats fly undan krig och elände kallas i medierna för flyktingarna, ett namn som tenderar att klumpa ihop människor till en helhet, en ström. Det är viktigt att komma ihåg att bakom dessa helhetsbegrepp döljer sig en rad olika människor med olika traditioner, språk och kulturer. Här följer en kort kartläggning över i alla fall språken.

Arabiska är det officiella språket i både Irak och Syrien. Klassisk arabiska är ett så kallat VSO-språk, (Verb-Subjekt-Objekt) och det delar denna egenskap med exempelvis det maoriska språket på Nya Zeeland eller walesiskan i Storbritannien. Svenskan är ett SVO- språk, det vill säga i satsen "Karl-Bertil lurade faster Märta" är Karl-Bertil subjekt, sedan följer verbet "lurar" och sedan objektet "faster Märta". I arabiska är följden alltså omkastad och samma exempel skulle på arabiska bli något i stil med: "Lurade Karl-Bertil faster Märta". Så om du på nyår känner att du vill sätta bästa väninnans nya pojkvän, (som visar sig vara en riktig besserwisser), på plats, kan du briljera med kunskapen om att i de arabiska meningarna kommer verbet i regel först. Där fick han så han teg!

Afghanistan å andra sidan tillhör visserligen den arabiska sfären men landets båda officiella språk pashto och dari (som är en variant av persiska) har faktiskt mer gemensamt med svenskan än arabiskan om än på långt håll. De är båda indoeuropeiska språk medan arabiskan tillhör de afro-asiatiska. 

Språkkunskaperna är vässade, champagneglasen i plast glittrar i matkassen, dags att bege sig av till fest och ge 2015 ett värdigt avslut, må nästa år bli ett bättre år för alla. Låt oss göra 2016 till det bästa året i världshistorien. 

På Comactiva tackar vi för året som gått och vi önskar er alla en god helg i goda vänners lag. Vi ses 2016, ta det nu försiktigt med raketerna. 

Vi önskar er alla ett…


3…2…1…























Källor: 
www.landguiden.se
http://www.migrationsverket.se
http://www.dn.se/nyheter/sverige/de-flesta-afghanska-flyktingarna-har-anlant-fran-iran/
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1418/uppsatser02/ordfoljd.pdf
http://www.omniglot.com/writing/pashto.htm
http://www.ethnologue.com/language/prs


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.


http://www.comactiva.se

fredag 18 december 2015

Snart jul, det är!

Läste du rubriken med Yodas röst? I så fall kan vi konstatera att du inte är den enda med Star Wars-intresse i Sverige i vinter. 

I år är december skådeplatsen för två stora händelser. Den ena är återkommande, faktiskt varje år sedan några tusen år tillbaka. Julen så som kristendomen känner till den firas till minnet av Jesu födelse, men traditionen är mycket äldre än så. I Norden talade man under forntiden och asarnas tid om julblot eller midvinterblot vilket var en högtid som hölls vid tiden för vintersolståndet. Var ordet "jul" kommer ifrån är omdebatterat men vissa hävdar att det kommer från den gud man firade vid denna högtid: Jólner, ett av många namn givet till den välkände guden Oden. 

Den andra händelsen är mer unik. Den 16:e december var det premiär för ytterligare en film i serien av världens kanske mest kända rymdäventyr: Star Wars: the force awakens. Det är den 7:e filmen sedan 1977 men jag vågar inte kommentera filmens episodnummer (det där har alltid varit lite krångligt när det gäller Star Wars). Vad som däremot är helt klart är att vi återser Harrison Ford i rollen som Han Solo, godhjärtad skojare med förkärlek för håriga rymdvarelser och prinsessor med hårbullar och guldbikinis. Om Yoda är med låter jag förbli osagt, han dog i episod 6 men man vet ju aldrig med film. Jag tänkte dock fästa lite uppmärksamhet just vid denna gröna lilla gynnare och då framför allt på hans språk. Yoda är nämligen en enastående retoriker om man får inskränka denna vetenskap till bara en av de retoriska modellerna. I Yodas säregna tal används nämligen det som inom den klassiska retoriken brukar kallas för anastrofer. I anastrofen vänds ordföljden för att framhäva det man vill ha sagt på ett mer effektfullt sätt. Och nog är det effektfullt alltid, att imitera Yodas tal är ett bergsäkert sätt att både locka till skratt och att blotta sin nördådra. Yodas språk är som sagt bakvänt, men det baseras fortfarande på just engelska. I andra filmer och serier har man ibland tagit steget ännu längre och skapat helt konstgjorda språk. Visste du till exempel att det är fullt möjligt att lära sig både alviska (som är alvernas språk i Sagan om ringen) och klingonernas språk (ni vet de där rymdvarelserna med de roliga pannorna i Star Trek)? 

På Comactiva Language Partner översätter vi från de flesta av världens affärsspråk, dock inte från just klingonska (kanske lika bra, de är inte särskilt trevliga om man får tro Star Trek-serien).
Så vare sig man spenderar kommande dagar med att nervöst undra om Star Wars kommer leva upp till ens förväntningar eller mysandes med familj och vänner med julstämning i sinnet och pepparkaka i hand, vill vi på Comactiva passa på att säga följande: 

Må kraften vara med er och från oss alla till er alla, en riktigt god jul.















Eller som man säger på alviska:


Ná merye i turuhalmeri! (god jul)

Källor: 
http://study.com/academy/lesson/anastrophe-definition-examples.html
http://bibblansvarar.se/sv/svar/nu-ar-det-snart-jul-vad-komme


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

torsdag 3 december 2015

… och våga inte prata persilja!

Det är väl ingen som tvivlar på att det finns ett visst agg mellan skåningar, göteborgare och stockholmare och detta agg är åtminstone delvis kopplat till de dialektala skillnaderna (och säkerligen en och en annan fotbollsmatch), men det är inte på något sätt unikt för Sverige att folk inom det egna landet rackar ner på både varandras dialekter och språk. Att fenomenet är världsvida blev jag själv varse en gång under en rundtur vid Ayers rock i Australien (eller Uluru som det faktiskt egentligen ska kallas) då jag reste med en skränig men godhjärtad holländska från staden Nijmegen, nära tyska gränsen. Jag kände inte till staden men nämnde att jag varit i Amsterdam ett antal gånger och fick då veta att i det lilla landet Nederländerna tar tågresan mellan Nijmegen och huvudstaden bara lite över timmen. 

”Åhå”, sa jag. Och visst är det väl en vacker stad, Amsterdam?
Jovisst, mumlade holländskan och lade sedan till:
Men alla från Amsterdam är dumma i huvet och pratar skitfult.

Nåväl, jag förlåter henne trots allt för jag har sedermera hört samma saker sägas i alla länder jag har varit i och oftast är dessa små gliringar uttalade i kärleksfullt retstickeri, lika harmlöst som när en hundvalp nafsar sitt syskon i örat. Det ska dock sägas att det här med språk och dialekter inte är helt oproblematiskt. Detta har bland andra folket på Haiti och Dominikanska republiken bittert fått erfara. På 1930-talet stod Dominikanska republiken under ledning av den hänsynslöse diktatorn Rafael Trujillo som bland allehanda otrevligheter gjorde sig känd för den så kallade persiljemassakern. Trujillo, som fått för sig att just haitier var orsaken till att den Dominikanska skon klämde, sände därför iväg ett gäng soldater till Dominikanska gränsen och lät folket i gränsstäderna svara på den ödesdigra frågan hur uttalar du ordet persilja? (spanska: perejil). Haitierna, vars uttalade r skilde sig markant från dominikanernas rullande r blev omedelbart arkebuserade och Trujillo var nöjd, för stunden. På andra ställen i världen har man tidvis till och med förbjudit andra språk inom det egna landet. I Frankrike var det under 1950-talet tungomålet i Bretagne (som knappt existerar idag men som är ett keltiskt språk) som man hade för avsikt att tillintetgöra.

På många skolor i landet kunde man ibland se skyltar som den här:


Den första regeln lyder: förbjudet att tala bretagnska och att spotta på golvet.

Även om vi på Comactiva Language Partner lyckligtvis knappast riskerar våra liv på grund av dialektala misstag är det viktigt att dialekter tas med i beräkningen vid översättning. Dialekter tillhör den språkliga kulturen och kultur är något som våra översättare måste ha god koll på.

För hur är det nu igen, heter bakverket nedan; munk (Göteborg), gräddbulle (Skåne) eller skumboll (Småland, med mera)?

En välsmakande dessert och en dialektal gåta

Källor:
http://everything.explained.today/Brittany/



Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.


http://www.comactiva.se

fredag 16 januari 2015

Upside-down English

En resa till Australien ger många nya insikter och perspektiv, inte minst för mig som lingvist. När jag nyligen reste till denna fantastiska kontinent för första gången fick det mig att fundera över regionala skillnader mellan olika språk, och deras betydelse för att identifiera sig med sitt språk och sin kultur. Eftersom jag på hemmaplan pratar brittisk engelska till vardags, blev det naturligtvis också så jag kommunicerade ”down under” – och i de flesta fall fungerade det självklart alldeles utmärkt.

Men förutom uttalsmässiga skillnader stötte jag också på en hel del ord som jag inte kände till och som jag fick fundera ett extra varv på eller till och med fråga om. Här kommer några exempel som kanske inte är helt självklara:

När du handlar frågar expediten “Do you want your docket?” (receipt – kvitto), för att grilla köper du ”heat beads” (charcoal briquettes – briketter) och du kanske ställer din ”esky” (cool box – kylväska) på flaket till din ”ute” (uttalas ”jut”) (pickup truck – pickup/bil med flak). När du går till stranden tar du med dig dina ”bathers” (swimming costume – badkläder) och sticker fötterna i dina ”thongs” (flip-flops – plastsandaler). På natten sover du under en ”doona” (duvet – täcke) och i din sallad stoppar du kanske ”capsicum” (red/green pepper – röd/grön paprika). Ute på landet finns de som har ”chooks” (chicken – höns) i trädgården och när det regnar kan du behöva ta på dig dina ”gumboots” (wellington boots – gummistövlar). En tomt att bygga hus på kallas ”block” och är då alltså inte hela kvarteret, vilket man kanske skulle kunna tro.

Detta är alltså vardagsord i Australien som britter, amerikaner och andra engelsktalande inte heller skulle känna igen. Det fick mig att tänka på Comactivas filosofi om att alltid anlita översättare som bor i det aktuella landet, och än mer förstå nyttan med denna tanke. För även om australiensare utmärkt kan läsa och förstå en brittisk eller amerikansk text, skulle den inte upplevas som naturlig för dem om deras lokala ord och uttryck inte finns med.

En liten pojke jag träffade blev alldeles förvirrad när jag, på brittiskt manér, hälsade genom att säga ”Are you alright?”. Han tittade frågande på sin mamma som sa ”hon menar ’How are you?’”! Små skillnader som ändå är så utmärkande.

Så hur stora är egentligen skillnaderna mellan olika typer av engelska i världen? Ja, det är en fråga som ofta kommer upp till diskussion, och frågan om det finns någon form av ”internationell engelska” brukar besvaras med ett tveksamt nej. Själv är jag av den åsikten att om en text främst ska användas i Europa bör man använda sig av brittisk stavning, men hålla ordvalet så neutralt som möjligt. För övriga världen brukar det hänga ihop med vem som är avsändare och tänkt målgrupp, men även i Asien fungerar brittisk stavning bra.


Visst är det fascinerande hur ett språk har utvecklats och förändrats så från sitt ursprung men att alla som talar engelska ändå kan göra sig förstådda på världens alla kontinenter.
Och jo, visst säger de ”G’day, mate” down under!


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

fredag 9 januari 2015

Översättaren är död, länge leve översättaren!

Under de senaste åren har tekniken gjort enorma framsteg och lösningar som gör våra arbetsflöden allt snabbare och effektivare tar jättekliv. Något som majoriteten av oss som driver en verksamhet måste ta till oss och implementera i våra rutiner.

Men jag frågar mig var gränsen går för vart tekniken håller på att föra oss och jag är inte ensam i mina funderingar... Jag är en trogen lyssnare till Spanarna i P1 där Kalle Norlén nu senast på ett roande sätt beskrev vår maktlöshet när något inte fungerar som det ska och alla spratt vi ställs inför. Lyssna gärna på inlägget på Spanarna  i P1.

Enligt hans spaning är vi i händerna på expertisen som har full kontroll och där en normalanvändare snart inte kan åtgärda något annat än att stänga av och sätta datorn om det är en sådan det gäller, för att inte tala om ifall du vill laga din bil själv. Tekniken är definitivt inte bara en fluga utan är här för att stanna så det är bara att hänga på tåget och ta till sig det som förenklar för oss. Så långt allt väl, men det jag förundras över är den okritiska övertro vi har om att allt funkar. Bara för att man kan hantera stora mängder hårda data bra och snabbt kan konsekvenserna bli allvarliga i de fall något går fel.

Jag hör hemma i en värld av språk där nya lösningar för att översätta är många med Google translate som det vanligaste exemplet. I vissa fall är det ett utmärkt verktyg, men det kan bli direkt skadligt i andra sammanhang. Mer avancerade verktyg finns och utan dem skulle vi inte hinna med att översätta de stora mängder som vår bransch faktiskt gör. Vad som dock oroar mig är att vi med tiden förlorar förmågan att själva uttrycka oss på ett förståeligt sätt. Själv har jag exempelvis förlorat förmågan att räkna algebra (tack för det kalkylatorn…) och är rädd att vi går en liknande utveckling till mötes när det gäller språk, så att vi i framtiden inte kan uttrycka oss ordentligt i skrift och tal. Kanske vi i framtiden bara uttrycker oss med emojifigurer. Mycket av det som översätts måste översättas i det närmaste ordagrant och där ger maskinerna ett mervärde, men så mycket annat måste anpassas på ett betydligt respektfullare sätt. Låt oss därför hoppas att utrymme ges för alla dessa kompetenta översättare att ägna sig åt sin kompetens snarare än att redigera automatiserade texter gjorda av en maskin.


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se