.

.
.

torsdag 29 december 2016

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 3: Silbo Gomero

Djurspråk är någonting som forskare ofta förbryllas över och det har funnits gott om exempel på djur som har påståtts vara kunniga eller i alla fall duktiga på att imitera människospråk. Tyvärr visar sig de flesta av fallen ge tvivelaktiga resultat. Vi får med andra ord nog vänta ett bra tag på att kunna föra en vettig dialog med huskatten om varför, varför, VARFÖR denna alltid lämnar dekapiterade råttlik på vardagsrumsmattan. Människor å andra sidan är relativt duktiga på att härma djurs "språk", vi kan jama som katten, skälla som hunden och vi kan vissla fram fågelsång. Det sistnämnda används till och med som ett direkt kommunikationsmedel i vissa delar av världen.
Liten ö med litet språk, La Gomera i Kanarieöarna

Spanska Kanarieöarna är ett känt resmål för turister och även om merparten av dessa nog inte direkt befinner sig på öarna för att studera ovanliga språk, är Kanarieöarna värt att besöka för mer än iskall piña colada.

Språket Silbo Gomero, (från spanskans silbar - att vissla), är mycket riktigt ett språk som framförs genom att helt enkelt vissla. Silbos ålder och ursprung är okänt. Vi vet om att självaste Christofer Columbus fascinerades av språket när han på 1400-talet reste till Amerika och mellanlandade på La Gomera men språket hade redan då ett par år på nacken. Allra mest troligt är att öns visseltradition kommer från Afrika.


En "Silbador" (visslare) som
 kommunicerar med
Silbo Gomero
Så hur funkar språket?

Silbo är inte ett språk i den bemärkelsen att det har sin egen grammatik utan bygger istället på talad spanska. Man härmar så att säga befintliga ord genom att vissla fram dem. Framväxten av språket äger troligtvis sin förklaring i La Gomeras landskap, ön består av höga berg och djupa dalar och visselspråket gör nytta när man vill kommunicera över längre avstånd. Och detta med råge, tränad Silbo kan höras på över 3 kilometers avstånd. Språkets praktiska användning har varierat genom tiderna men idag är traditionen stark och förs vidare av öns invånare som lär sig språket redan i grundskolan.

Så om du alltså inte tyckte att spanska uttal var svåra nog finns de alltså dem som även lär sig att vissla fram dem. Kanske dags att besöka Kanarieöarna igen, denna gång beställer jag min piña colada på Silbo!








Vill du höra hur Silbo Gomero låter?
Klicka på videon till höger.











Nästa gång: 
Har du brutit upp med en vän på grund av en småsak? Språket Ayapaneco är på väg att dö ut för att de två sista talarna vägrar prata med varandra. 

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.com


Källor:
Laurence Bergreen
Columbus - de fyra resorna

http://www.unesco.org/culture/ich/es/RL/el-silbo-gomero-lenguaje-silbado-de-la-isla-de-la-gomera-islas-canarias-00172

http://www.bbc.com/news/magazine-20953138


tisdag 13 december 2016

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 2: Blatnoj Jazyk

Var du en av de många som ägnade stora delar av barndomen åt att viska hemliga meddelanden på rövarspråket med dina kompisar? Även om inte just rövarspråket är särskilt etablerat utanför svenska för - och grundskolor finns det gott om exempel på verkliga rövarspråk som mycket riktigt har talats av samhällets most wanted. Som ett exempel finner vi i det forna Sovjetunionens Gulag-läger rövarspråket "Blatnoj Jazyk" som är ryska och betyder ungefär "tjyvsnack".

Anne Applebaum
Historien om det riktiga rövarspråket Blatnoj Jazyk började för mig med Pulitzervinnaren Anne Applebaum och hennes bok om Gulag. Det är en makalös tegelsten till roman som handlar om de sovjetiska arbetslägren och de många miljoner människor som levde och dog där. I boken berättar Applebaum om fångar tillhörande de kriminella skikten (för långt ifrån alla i Gulag var kriminella) och det faktum att dessa praktiskt taget skapade ett eget språk för att kunna kommunicera utan att vakterna lade sig i. 

Redan på 80-talet intresserade man sig för tjuvspråket Blatnoj Jazyk och försök gjordes till och med att sammanställa en ordbok för det. Man fann då att språket ägde hundratals ord som alla spelade stor roll i ett liv som kriminell. Språket hade lånat från bland annat jiddisch och blandats med ryska och man hade hundratals synonymer för olika saker. Särskilt många ord hade tjuvarna för bland annat pengar, prostituerade och stöld och man skapade olika slags nya ord för specifika stölder. Som några exempel kan nämnas "oplanerad stöld": idti na sjalynuju, "stöld på järnvägsstation": derzjat sadku och "stöld på en buss": marku derzjat.

Oförtjänt hårt arbete i Gulag-lägren,
men mänskligheten finns kvar
Ur ett språkvetenskapligt perspektiv är Blatnoj intressant eftersom det ger oss indicium på hur ett språk utvecklas. På Blatnoj Jazyk förändrades orden nämligen också efter den fängelsemiljö de talades i. Till exempel omvandlades det ryska ordet: "govoritj" (att tala, snacka) till att istället bli ordet: "stukatj" (att knacka) eftersom att knacka i väggarna var det enda sättet man kunde kommunicera på i vissa av de allra värsta lägren.

Jag ska vara ärlig, historien om Gulag är en ohygglig läsning, vad annat kunde man vänta sig när den beskriver verkligheten? Men det finns ljusglimtar. Bland smutsen, döden och desperationen visar sig många gånger våra absolut mänskligaste drag; fångarna skapar konst, blir förälskade, spelar teater och som beskrivet ovan: talar och uppfinner språk.



Har jag inte sagt det förut så säger jag det igen: Språk är viktigt för människan. Även om man kanske inte behöver använda det just för att råna folk. 

En fortsatt trevlig vecka önskar Comactiva Language Partner

Nästa gång: Silbo, visselspråket...





Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.






Källor:

Anne Applebaum
Gulag - De sovjetiska lägrens historia




onsdag 30 november 2016

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 1: Pirahã

Amazonas, hem för Pirahã-folket
Det finns lite drygt 6000 språk på jorden och de 30 största talas av ca 4 miljarder människor. De resterande 2 miljarderna talar alltså resterande antal språk så vill man lära sig ett lite udda språk finns det alltså rätt så många att välja mellan. Vill man dessutom få lite perspektiv på sin egen existens och även reta upp en hel värld av språkforskare kan man göra som Daniel Everett: lära sig Pirahã-språket.


Vi tar det från början.

Daniel Everett
Det är sent 70-tal och språkforskaren och missionären Daniel Everett från Kalifornien färdas genom brasilianska Amazonas. Han söker en folkstam som lokalbefolkningen handlar med och som ryktas ha ett besynnerligt språk. Han möter Pirahã-folket (uttalas "pidahan"), en stam bestående av lite drygt 150 individer som bor i byar längs floden Maici. Mötet präglas inledningsvis av skepsis inför amerikanens uppdrag. Pirahã-folket har träffat missionärer förut och verkar inte särskilt intresserade av att bli varken kristna eller amerikaner. Däremot finner de tycke för Daniel och i över 25 år bevarar folket och han sina relationer genom malaria, diverse kulturkrockar och språkforskning. 

Daniel Everett lär sig Pirahã, ett språk som enligt honom varken har ord för färger, nummer eller sätt att uttrycka dåtid. Kritiken låter inte vänta på sig, en amerikan ute i djungeln för att omvända ursprungsbefolkning? Den historien känner vi igen från de gamla onda tiderna!, säger folk och anklagar Everett för bland annat rasism. Språkvetarna ser på Everetts arbete med försiktig entusiasm, men när Everett kommer med påståendet att Pirahã-språket dessutom saknar bisatser i sin grammatik går språkvetarnas husgud Noam Chomsky i taket.

Noam Chomsky
Förekomsten av bisatser (i meningen: "Per tränar för att bli stark" är "för att bli stark" en bisats) är nämligen en av grundpelarna i Chomskys tes om universell grammatik. Tesen säger att alla människor är programmerade sedan födseln till att manövrera vissa språkliga verktyg. Bisatser är ett av dem.

Debatten rasar än idag, men Pirahã-språket lever förstås kvar, oberoende av den debatt den skapat. I Amazondjungeln fortsätter man gladeligen att tala sitt språk, uppbyggt av oerhört få språkljud, bara ett ord för mamma och pappa och uttryck för "få" och "många" men däremot inga siffror.

Oavsett vad som är sant eller inte ger historien om Pirahã-folket en ett tillfälle att ifrågasätta sin egen kultur och vår besatthet av siffror och kvantitet. Vad finns det egentligen för anledning att be om ett specifikt antal chokladkakor när man helt enkelt kan säga att man helst vill ha "många"?


Många (ospecificerat antal) glada hälsningar:

Comactiva Language Partner




Vill du veta hur Pirahã låter? Kolla på videon ovan

Nästa gång: Blatnoj jazyk...tjuvarnas språk








Källor:

http://www.omniglot.com/writing/piraha.php
http://www.spiegel.de/international/spiegel/brazil-s-piraha-tribe-living-without-numbers-or-time-a-414291.html
http://www.chronicle.com/article/angry-words/131260
http://www.vistawide.com/languages/top_30_languages.htm






måndag 14 november 2016

Grattis! Grattis! Pirahã?

Låt oss bara lite snabbt resumera ett par viktiga händelser i år. För det första, Dylan hörde till slut av sig och på honom låter det som om han har haft hjärtligt roligt på Nobelkommitténs bekostnad. Typiskt Dylan säger folk, typiskt kändisar säger jag. För det andra har jag själv lärt mig att aldrig mer lita på opinionsmätningar. Brexit skulle ju inte hända sa de. Det hände. Trump skulle ju inte vinna sa de. Han vann. Det är ett stormigt år på många sätt men mitt i detta stormiga år får vi emellertid tillfälle att glädjas över åtminstone en speciell händelse - vår födelsedag.

2016 är nämligen även året då Comactiva Language Partner fyller 20 år. 


Skojar bara, det här är gruppen Vengaboys
Även om det det inte direkt är så att CNN har nämnt denna händelse är det en mycket stor sak för oss. Comactiva föddes 1996, en tid då Eurodisco-musik, chokerhalsband och statsminister Göran Persson var ett faktum. 

Det känns med andra ord som ett bra tag sedan och mycket har ändrats sedan dess, till höger ser vi en bild på en vanlig dag på Comactivas kontor daterat 1996. 

Våra 20 år av språkpyssel kommer vi naturligtvis att fira med lite festligheter  men givetvis vill vi att ni som läser vår blogg också ska få ta del av jubileet. Härmed inleder vi därför ett litet projekt till språkens ära. 

Om två veckor börjar nedräkningen av tio språk som du förmodligen aldrig hört talas om och denna bloggserie ska heta....."Tio språk som du förmodligen aldrig har hört talas om" (genialt). 

Först ut är det lilla språket Pirahã som talas i byar i Latinamerika. 
Språkforskare har oftast fascinerats av detta språk eftersom det bland annat äger den egenheten att alfabetet bara är uppbyggt av lite drygt sju konsonanter och tre vokaler. Säg till exempel att du skulle vilja säga ordet: 

"Nordöstersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten" (som är svenskans längsta ord) och så fick du bara använda sju konsonanter och tre vokaler. Knepigt värre.

Nå, det finns mer att berätta men tills vidare säger vi trevlig helg till er alla och grattis till oss själva. Hoppas på ytterligare 20 år i språkets tjänst!

Comactiva Language Partner

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken nedan!

www.comactiva.se




fredag 28 oktober 2016

Besserwisserns hämnd samt nytt om näsa

För det första: genom alla tider har det presenterats vetenskapliga framsteg som framställts som den yttersta sanningen för att sedan omkullkastas några år senare. Detta gäller även språkvetenskap.

Jag ska skänka er en enklare inblick i vad det för mig innebar att studera språkvetenskap.
Ferdinand de Saussure - 
Untouchable

En av ämnets två husgudar heter Noam Chomsky och vi språkvetare brukar traditionellt sätt vara lite snobbiga när det gäller honom. För många människor är Chomsky känd för sina politiska uttalanden, men vi språknördar vill hävda att han är lingvist framför allt, Ave Chomsky! 

Chomsky har bland annat bidragit med att försöka förklara språkets ursprung, och därigenom har många människor också ägnat hela livstider åt att försöka mosa honom rent intellektuellt.  

Det andra stora namnet är Ferdinand de Saussure, känd bland annat för att ha påstått att orden i språk är arbiträra, dvs. det finns inget samband med hur de ser ut/låter och vad de betyder. Den som under lektionstid får för sig att spela besserwisser och sätta sig emot detta får då bevisat för sig att även om aga är avskaffat kan man fortfarande råka ut för en intellektuell käftsmäll.

Man medger sen ändå att det finns undantag: onomatopoetiska (ljudhärmande) ord. Ordet "pang" till exempel har ett direkt samband med ljudet det härmar, även om jag skulle vilja hävda att ludet av en ballong som exploderar  låter mer som "SMÅPP" och en atombomb låter "BRRRROOOVVVVM", vilka är med mig?? 

Nåväl, the times they are a changin´ (Dylan, du kanske kan höra av dig snart?). Nyligen berättade man i vetenskapsradion att allt fler ord visar sig ha ett samband med de saker de representerar. Orden för "näsa" till exempel. 
Näs-tan samma sak på många språk
Man har upptäckt att ordet faktiskt består av liknande ljud i långt fler språk än vad som egentligen kunde väntas. I många språk, oberoende släktskap verkar ordet för näsa innehålla antingen ett "ne" - ljud eller ett "no"-ljud (som i "näsa" och "nose"). 
Andra ord som forskare granskat är orden för "sand" som i många språk verkar innehålla "s"-ljudet. 

Det verkar alltså som det där med att orden är arbiträra kan komma att tas med en nypa salt, för hur skulle man då kunna förklara att fler språk, oberoende släktskap har samma ljud för samma saker? 

Jag uppmanar därmed framtida språkstudenter att tänka er för en extra gång innan ni viker er, tänk på att de skrattade åt Alfred Wegener också när han framförde sin teori om kontinentalförskjutning. Skrattar bäst som skrattar sist.


P.S. Jag undrar hur studien hade ställt sig till det skånska ordet "snudan" (näsa)?

Trevlig helg önskar Comactiva!

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken nedan!

www.comactiva.se



Källor:


http://www.news.cornell.edu/stories/2016/09/nose-any-other-name-would-sound-same-study-finds

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6518646


fredag 14 oktober 2016

Kängurusafari i Österrike!

Staden Auckland på Nya Zeeland,
inte staden Oakland i Kalifornien
Jag ber på förhand om ursäkt till alla österrikare och australiensare som eventuellt kan ha tagit illa upp av titeln. Jag vill inte säga att det var meningen, inte helt i alla fall. 

Det går ett envist rykte om att folk utanför Sverige och då kanske särskilt i U.S.A. ibland har svårt att skilja Sverige och Schweiz åt. Jag klandrar de inte, namnen är faktiskt oerhört lika varandra och är väl lite samma sak som det ganska vanliga problemet att skilja på höger och vänster. När jag reste till Sydamerika blev det ännu värre med namnen. Det spanska namnet för Sverige är Suecia och för Schweiz är det Suiza. När folk frågade började till och med jag tvivla på varifrån jag kom.

Mer sällsynt, men ändå förekommande har det varit att folk tror att jag kommer från regionen Swaziland i Sydafrika och jag brukar då nicka glatt och dra den enda fras jag kan säga på afrikaans: "My skeertuig is vol palings" ("my hovercraft is full of eels" från Monty Pythons "Dirty Hungarian Phrasebook).

Giraffen - ett vanligt djur i Sverige 
Hur som helst. Det är inte lätt att hålla reda på alla länder och platser i världen och man kan inte alltid kräva att folk vet allt om allt. Jag vet folk som enda in i vuxen ålder har trott att man talar spanska i Brasilien, att Auckland är en hamnstad i Kalifornien och att man kan gå på kängurusafari i Österrike eftersom namnen Austria - Australia minst sagt påminner om varandra. Vanligtvis vållar dessa misstag inte några större problem, mer än möjligtvis lite sårad stolthet, men ibland kan det faktiskt gå riktigt åt pipan. 1993 blev ett koreanskt par på smekmånaden varse om exakt hur viktigt det är att ha koll på platserna i världen. 

Paret hade i Stockholm köpt ett par tågbiljetter till romansens hemstad: Venedig (personligen anser jag att Paris kommer först på andra plats). De kom emellertid att missa den italienska gondolstaden med lite drygt 280 mil för att i stället hamna i den norrländska orten Vännäs. Misstaget låg i att den engelska motsvarigheten till Venedig: Venice, låg väääääldigt nära namnet Vännäs när det uttalades. Med Kurt Vonneguts ord: "så kan det gå".

Så ja, ibland kan det vara värt att ha koll på geografin. I fall du till exempel planerar att besöka Comactiva i Göteborg - eller Gothenburg på engelska - så kolla biljetten en extra gång så att det inte i stället står "Gotham" som destination. Gotham är nämligen staden som Batman bor i och enligt serierna är det inte alltid ett så jättetrevligt ställe.









I Österrike grillar man bbq och säger "mate"
till varandra, om man får tro Jim Carrey från filmen "Dum, dummare"







Trevlig helg önskar Comactiva!


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken nedan!

http://www.comactiva.se

Källor:

http://www.vk.se/plus/1413918/venice-blev-vannas-jo-det-ar-sant

fredag 30 september 2016

Bom dia senyor, soy Jean-Pierre et io parlo română

Jag vill inleda med att ge dig läsare en utmaning: vad betyder rubriken och vilka språk finns representerade i den? Och nej, Jean-Pierre kan inte översättas till "Johan-Pär".


Latinet är modern till de romanska
språken. Texten lyder "kom ihåg att du är dödlig"
Jag håller sedan ett tag tillbaka i spanskakurser och brukar vid första tillfället förklara för mina elever varför de har nytta av spanska. Jag brukar börja med siffror, berättar att lite drygt 466 miljoner människor världen över talar spanska, varpå folk brukar dra efter andan. Därefter berättar jag att i och med att spanska liksom franska, rumänska, italienska, portugisiska och katalanska alla härstammar från latinet, har man fått en hel del språk på köpet när man kan spanska.

Jag berättar att vips är siffran på talare vi i alla fall delvis kan kommunicera med uppe i lite drygt 800 miljoner människor världen över. Eleven med backpackerplaner svimmar då nästan av lycka över hennes goda val av språkkurs. Hennes motpol i klassen, den skeptiska (men absolut inte otrevliga) äldre damen, tänker däremot inte gå på vad som helst som en pojkspoling som jag säger till henne.

"För all del" säger hon, "men språken är ändå väldigt olika"
"För all del" säger jag och faktiskt har jag inte tid att diskutera saken närmare, vi ska prata regelbundna verb och det tar sin lilla tid. 

Senare i terminen ger jag ut en läxa: leta upp en spansk poplåt och ta med den till lektionen för översättning. Jag ler stort när jag öppnar min gmail dagen därpå. Den skeptiska damen har skickat låten "Ai se eu te pego"... en Brasiliansk låt på portugisiska. Point made, får man nog säga.

Så ja, likheter finns definitivt. Här följer en lista på hur man till exempel säger "Goddag" på de olika språken. 

Spanska: Buenos días (spanjorerna säger till skillnad från de andra: "goda dagar")

Italienska: Buongiorno
Rumänska: Bună ziua
Portugisiska: Bom día
Franska: Bonjour
Katalanska: Bon dia 

Jag är för övrigt trött på att man alltid ska kunna lära sig säga "jag älskar dig" på olika språk, så här får ni i stället en mer användbar fras att kunna på de olika språken.


En öl, nu även på de romanska språken
"God kväll, en öl tack"

Spanska: Buenas noches, una cerveza por favor
Italienska: Buona sera, una birra per favore
Rumänska: Bună seara, O bere, vă rog
Portugisiska: Boa noite, Uma cerveja, por favor
Franska: Bon soir, une bière, s’il vous plaît
Katalanska: Bona tarda, una cervesa, si us plau

Att rumänskan är besläktad med spanskan och franskan är något som folk generellt sett missar, men nu vet du alltså om hur man beställer en öl på språket. Du har därmed ingen ursäkt för att inte kolla upp Rumänien vid nästa semester, Bukarest lär till exempel vara en höjdare.




Trevlig helg önskar Comactiva!


Vill du veta mer om oss?
Klicka på länken nedan.

www.comactiva.se




Källor:

https://quierocerveza.wordpress.com/2011/06/20/cerveza-en-varios-idiomas/















tisdag 20 september 2016

Japan goes Sweden och gärna tvärtom

Hösten närmar sig. Vissa av oss, mig själv inkluderat, lever i förnekelse. Vi tar på oss somrigt tunna kläder när vi går ut och sen står vi alla och huttrar på tågperrongen. Att dagarna blir kortare och kortare är bara inbillning, intalar vi oss. När vi sen slår upp Facebook och ser att vi redan nu är inbjudna till årets alla Halloween-tillställningar, spricker illusionen. Bah! säger vi och surar över folks förmåga att gå händelserna i förväg. Sedan börjar vi fundera på vad vi ska klä ut oss till för något skräckinjagande i år; spöke? Frankensteins monster? Dracula? Syrran? Nej, huga! 
Vi börjar sen fundera över traditionen i dess helhet. Den är ju amerikansk egentligen, undrar om folk i USA vet om att vi i Sverige har lånat vissa drag. Undrar om det rent av finns svenska traditioner som andra länder har lånat?

Ok, vissa av dessa tankar var väl främst mina egna. Men ja, Sverige har visst lånat ut sina traditioner till andra länder visar det sig. 

Hade du trott mig om jag till exempel sa att det mitt i det för oss rätt så avlägsna Japan finns en liten by som helt är uppbyggd enligt tema: svensk landsbygd? Ja, det är sant. I kommunen Tobetsu på den japanska ön Hokkaido ligger det lilla samhället Sweden Hills, ett Sverige i miniatyr, komplett med Landet Lagoms märkliga traditioner. I samhället är de flesta av husen målade i falu rödfärg och invånarna firar bland annat svensk midsommar iklädda traditionella svenska folkdräkter.


Hanami - körsbärträden blommar
Kanske dags för Sverige att återgälda tjänsten och ta efter Japan lite? Personligen hade jag gärna upplevt det japanska "Hanami"- när man firar att körsbärsträden blommar. När vi ändå håller på ser jag förslagsvis också gärna att de japanska höghastighetstågen introduceras mellan Osby och Helsingborg. 

Nå, den enkla slutsats jag själv har dragit är att traditioner ofta är rotade i gemenskap och glädjen i att göra saker tillsammans. Oavsett om det alltså handlar om att hoppa grodor runt en midsommarstång eller att klä ut sig till häxa på Halloween är det nog framför allt faktumet att många gör det tillsammans som lockar till traditionen. Och gemenskap och glädje är väl alla gånger värt att låna ut till andra länder?


Comactiva Language Partner


Vill du se bilder på Japanska Sweden Hills? Klicka på länken under

http://www.mymodernmet.com/profiles/blogs/hokkaido-sweden-hills


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under

http://www.comactiva.se


Källor:

http://www.gp.se/nyheter/världen/svenskbyn-som-växt-upp-i-japan-sweden-hills-vi-gillar-verkligen-midsommar-1.3186190



måndag 29 augusti 2016

Greker, petiga fransmän och Sarah Sjöström!

Jag stod häromdagen i Lund och såg en man missa sitt tåg med ungefär tio sekunder. Ilsken som en geting siktade han in sig på närmsta intet ont anande perrongfunktionär som lugnt förklarade för honom att när man ska hinna med ett tåg måste man vara i tid. Mannen som nu var lika röd som en stuga i Dalarna vrålade då följande:

"I tid?? Man måste ju för f*n vara Usain Bolt för att hinna med era tågtider!"

I post-OS-tider var jag otroligt road av detta utrop och därför tänkte jag dedikera hela detta inlägget till den arga mannen på perrongen, tack för inspirationen, nu ska vi prata OS!

De olympiska spelen är som bekant en tävling som har sina rötter i antikens Grekland. Tävlingen har förändrats en hel del sedan dess även om man faktiskt hittar många komiska likheter i moderna tider.

Trodde du till exempel att sportkommentatorer var en modern företeelse? Inte då. De fanns redan i antikens och ibland var de precis lika näbbiga som dagens motsvarigheter. Vid ett tillfälle sades till exempel om sprintern Charmos att om han så sprang med 6 andra sprinters skulle han ändå ha landat på 12:e plats. 
En annan sprinter - Marcus - sades vara så slö att man inte såg skillnad på honom och statyerna runt stadion. 

Bra, bättre, Sjöström
Andra saker har naturligtvis ändrats. Språket till exempel. Engelska och franska är officiella språk i OS och användningen av franskan har sin förklaring i att våra moderna spel startade tack vare den franske initiativtagaren Pierre de Coubertin (de första spelen hölls år 1896 i Aten). Coubertins modersmål bet sig fast och idag kämpar man med näbbar och klor för att hålla fast vid språket. Varje år bevakas spelen på plats av en agent utsänd av Frankrikes språknämnd - International Organization of la Francophonie - för att se till att spelen upprätthåller franska språket. En språk-agent alltså. Jag föreställer mig James Bond-temat spelat på ett franskt dragspel. 

Även om OS behåller flera av sina karaktärsdrag, såsom människans eviga lust att tävla och utmärka sig är det i min mening bra att vissa saker har moderniserats. I de gamla spelen var doping tillåtet vilket vi i moderna tider ser mycket hårt på, fråga ryssarna i årets upplaga.
Vi hade heller till exempel inte kunnat se Sarah Sjöströms fantastiska prestation eftersom kvinnor under antiken var förbjudna att delta i spelen. 

Bra att man har lyckats kompromissa mellan tradition och nytänkande, är det då inte dags att introducera språk som en gren i OS? För modernt? Ok då...

Comactiva Language Partner

Källor:

http://www.thelocal.fr/20160811/the-battle-to-keep-french-alive-at-the-olympics

The Naked Olympics: The True Story of the Ancient Games



Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se






måndag 15 augusti 2016

Den vilda jakten på listerländskan

Det tilldrog sig så att en vän fick med mig till konsthallen Lousiana i Danemark, för å skåda en utställning med Roy Lichtenstein. Min vän å sin sida hade medbringt några glada damer från Blekinge och på tågresan till Danemark sutto di alle och samtalade i gemytlig anda. Plötsligt talade den ena af dem med ett märkligt tungomål. Jag ställde frågan: vafalls? vad äro detta?, hvarpå damen leende talade om för mig: Detta äro listerländska!

Ursäkta gammelsvenskan, men det var ungefär den känslan jag fick. Det var ord som lät åldrade, vars ljud ägde viss likhet med min morfars - han var från Svängsta i Blekinge - dialekt. När jag skrev om Älvdalskan trodde jag att jag för sista gången skulle bli överraskad av svenska dialekter. Det visade sig vara fel. Listerländskan hade jag HELT missat.
Språknörd på Söderåsen

Några veckor efter denna händelse slumpade det sig så att jag och en kompis bestämde oss för att ta en cykeltur genom Skåne med destination Sölvesborg. Jag hade en hemlig agenda; "nu jäklar ska vi utforska listerländskan!"

Vi gav oss av från Helsingborg mot öst, via en av Skånelederna. Två dygn senare hade våra mungipor dragit mot söder på grund av motvind, regn och tillsynes ett 100-tal backar som av någon helt ologisk anledning bara gick uppåt, men aldrig neråt. Runt den lilla orten Teckomatorp gav vi upp. Vårt enda dialektala möte blev således med en äldre dam på Kågeröds vandrarhem som kom från Göteborg och eftersom hon var den enda vi pratade med får hon representera hela byn. Vi drar alltså slutsatsen att i skånska Kågeröd talar man Göteborgska

Bättre lycka nästa gång alltså, men listerländskan finns förstås kvar,  faktiskt har den överlevt svenskt inflytande sedan ett par hundra år tillbaka.

Dialekten talas alltså i Blekinge, närmare bestämt på den lilla halvön Listerlandet som en gång i tiden var ett eget län och ännu längre tillbaka var en del av Danmark. Som i många andra fall är det just det isolerade läget på halvön som gett upphov till dialekten, här har man olikt resten av Skåne/Blekinge ett rullande "r" i stället för tungrots - "r". Man har även ett unikt tilltalsord för både män och kvinnor: "kaa" och en uppsjö ord som jag om jag inte visste bättre skulle tippat på att de tillhörde spelet Rappakalja - Expert edition.

Titta till exempel på de här härliga orden:

Aulawabel - manet
Bjäl - snus
Fluttenegel - skiftnyckel
Däga/gribba- tjej, flicka

Jag blir plötsligt väldigt nyfiken på hur en hemmamatch med Mjällby AIF kan låta (Mjällby ligger i Listerlandet).

På Comactiva önskar vi en redi (riktigt) trevlig vecka, kaa.

Comactiva Language Partner

Sugen på att höra mer om listerländskan? Kolla klippet nedan!




Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se



fredag 29 juli 2016

Japanska monster tar över!

Darth Vader från Star Wars,
inte Batman från...Batman


Jag ska börja med att skänka er en inblick i min käre faders kunskap om populärkulturella fenomen i samhället de senaste 30 åren. En gång i tonåren var jag bjuden på en större maskeradfest och hade inte för avsikt att göra något halvhjärtat. Sagt och gjort drog jag på mig spenderarbyxorna och rusade i väg till Toys R Us för att köpa en komplett maskeraddräkt föreställande ondingarnas onding i filmvärlden - Darth Vader. Väl hemma visade jag stolt upp min förklädnad varpå pappa utbrast: "Vilken oerhört realistisk Batman-dräkt!" 

BATMAN!!? Jag är DARTH VADER, pappa!                                 
Så ja, han missar sånt. Men en sak är säker: de japanska små monsterna Pokémon känner han till. Detta inte minst för att han avskydde det ständiga tjatet om att köpa de tillhörande samlarkorten varenda gång man passerade leksaksaffären. Det verkar nu som om pappas ghost from christmas past (fritt från Dickens) är tillbaka. Pokémon. Finns. Nu. Överallt. 

Konceptet Pokémon handlar om att man i en värld - inte helt olik vår - fångar och samlar på ett gäng olika monster av varierande storlek (och skönhet). Franchiset kommer ursprungligen från Japan och ordet är en japansk lek med de engelska orden "pocket monster".

Och det blir mer japanska ord! Pokémon finns som en så kallad "anime" - en animerad serieföljetong, en "manga" - en tecknad serie och franchiset är även en stor inspirationskälla till Cosplayare.

Cos-vadå?, undrar du.

Japansk Cosplay eller kosupure innebär att man med olika medel som kläder och accessoarer försöker efterlikna en karaktär från valfritt medie. Oftast handlar det givetvis om välkända karaktärer från filmer, serier och liknande och nu när Pokémon är i ropet (igen) är inspirationen till kostymer given. Anhängare till franchiset klär nu alltså ut sig till karaktärer från Pokémon och uppenbarligen har detta fenomen även nått kalla Norden.
Jag satte nästan mitt kaffe i halsen när jag häromdagen i Botaniska trädgården i Lund fick syn på en tjej vars outfit var lite för bekant för att vara en slump. 

Pokemónjägaren Sara Sandberg
utklädd till Misty i
Botaniska Trädgården, Lund
Misty i det tecknade Pokémon


























Kanske dags att skippa Darth Vader och i stället dra på sig en Misty-kostym tills nästa maskeradfest. Jag spekulerar över vad pappa hade sagt.

"Åh, vilken realistisk Catwoman-dräkt!"

"CATWOMAN!?? Jag är MISTY, pappa!"


Comactiva önskar alla Pokémonjägare en trevlig helg, det finns chans att vi faller för grupptrycket och sluter oss till er så småningom.

Comactiva Language Partner

P.S. Mangaserietidningar har ofta ett språkligt intressant inslag av så kallad Gitaigo. Vilket innebär att man skriver ut hur olika reaktioner skulle låta om de vore ett ljud. Här följer några ord för ljud som anses uppstå i olika situationer:

ニヤニアヤ niyaniaya - som anses vara ljudet som uppstår när någon ler ironiskt

びっしょり bisshori - ljudet av någon som är dyblöt

ウトウト,
うとうと uto-uto - ljudet av någon som håller på att somna



Källor:

https://blog.udemy.com/japanese-onomatopoeia/


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

















onsdag 13 juli 2016

Àfram Ìsland! (heja Island)

Så var det över, grattis Portugal, bra spelat!

Emellertid måste jag erkänna att mitt hjärta tillhörde Island under hela EM. Jag vet att jag knappast var ensam om att heja på islänningarna när de tidigare åkte ut mot Frankrike, faktiskt tror jag att jag hejade mer på dem än på Sverige. Nyheterna talade om ett europeiskt nyupptäckt intresse för den lilla nationen på 300 000 invånare och det annorlunda språket. Man intervjuade några av de isländska supportrarna för att få fascineras av hur hejarramsor lät på isländska och islänningarnas egen "Viking clap" blev en internationell segergest som även användes av fransmännen när de stod som vinnare i en annan match. Och under hela EM-karusellen hade en liten röst viskat i mitt öra:

Jóna Jett róckar méd sin gúra
"Ska du inte skriva om Island och isländska i bloggen?"

Och det ska jag absolut eftersom jag egentligen är sparsamt intresserad av fotboll och mer intresserad av språk och länder.

Man kanske har hört talas om att när det gäller isländskan är purismen ett faktum. Det stämmer bara till viss del.  Bevarandet av det isländska språket var ett av de slagord man använde under 1800-talet när Island frigjorde sig från danskt styre och dessa tendenser satt kvar under en lång tid. Även om man idag tar lite lättare på lån av utländska ord har man ändå till viss del en policy som säger att att man ger vissa ord en isländsk touch hellre än att behålla originalet. 
I 80-talstidningar kunde till exempel islänningarna höra talas om the king of pop Mikkjáll Jackson eller rocksångerskan Jóna Jett.

En annan av det lilla landets egenheter är ju som bekant namnsystemet (jag var nog inte den enda som insåg att alla i Islands fotbollslag hade "son"-namn") som är högst aktivt men som ibland visar sig problematiskt. Inte minst eftersom man aldrig kan härleda släktskap från efternamn. Lägg till de få antalet invånare på ön och du förstår genast att det finns en icke försumbar risk att den du dejtar är en ganska nära släkting. 

Detta har man i modern tid löst med en app (det finns appar för allt).

Íslendingabók är ett slags isländskt Facebook som varnar dig i det fall att den du flörtar med bedöms vara för nära släkt med dig. Ganska praktiskt får man säga eftersom "Den sista färden" visade oss vad som händer när man gifter sig med för nära släktingar. 

Så återigen Island: tack för att ni visade att man inte behöver vara störst för att vara bäst, vi ser fram emot er medverkan i kommande matcher. Till våra isländska översättare vill vi även rikta ett stort grattis till er och säga:

Àfram Ìsland!

Comactiva Language Partner

Isländska segergesten: "The viking clap"





Källor:

http://spraktidningen.se/blogg/islandsk-purism-allt-langre-bort-fran-mikkjall-jackson
http://spraktidningen.se/artiklar/2010/06/islandskan-tappar-taget-om-sagorna



Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.