Greker, petiga fransmän och Sarah Sjöström!

Jag stod häromdagen i Lund och såg en man missa sitt tåg med ungefär tio sekunder. Ilsken som en geting siktade han in sig på närmsta intet ont anande perrongfunktionär som lugnt förklarade för honom att när man ska hinna med ett tåg måste man vara i tid. Mannen som nu var lika röd som en stuga i Dalarna vrålade då följande:

"I tid?? Man måste ju för f*n vara Usain Bolt för att hinna med era tågtider!"

I post-OS-tider var jag otroligt road av detta utrop och därför tänkte jag dedikera hela detta inlägget till den arga mannen på perrongen, tack för inspirationen, nu ska vi prata OS!

De olympiska spelen är som bekant en tävling som har sina rötter i antikens Grekland. Tävlingen har förändrats en hel del sedan dess även om man faktiskt hittar många komiska likheter i moderna tider.

Trodde du till exempel att sportkommentatorer var en modern företeelse? Inte då. De fanns redan i antikens och ibland var de precis lika näbbiga som dagens motsvarigheter. Vid ett tillfälle sades till exempel om sprintern Charmos att om han så sprang med 6 andra sprinters skulle han ändå ha landat på 12:e plats. 
En annan sprinter - Marcus - sades vara så slö att man inte såg skillnad på honom och statyerna runt stadion. 

Bra, bättre, Sjöström

Andra saker har naturligtvis ändrats. Språket till exempel. Engelska och franska är officiella språk i OS och användningen av franskan har sin förklaring i att våra moderna spel startade tack vare den franske initiativtagaren Pierre de Coubertin (de första spelen hölls år 1896 i Aten). Coubertins modersmål bet sig fast och idag kämpar man med näbbar och klor för att hålla fast vid språket. Varje år bevakas spelen på plats av en agent utsänd av Frankrikes språknämnd - International Organization of la Francophonie - för att se till att spelen upprätthåller franska språket. En språk-agent alltså. Jag föreställer mig James Bond-temat spelat på ett franskt dragspel. 

Även om OS behåller flera av sina karaktärsdrag, såsom människans eviga lust att tävla och utmärka sig är det i min mening bra att vissa saker har moderniserats. I de gamla spelen var doping tillåtet vilket vi i moderna tider ser mycket hårt på, fråga ryssarna i årets upplaga.
Vi hade heller till exempel inte kunnat se Sarah Sjöströms fantastiska prestation eftersom kvinnor under antiken var förbjudna att delta i spelen. 

Bra att man har lyckats kompromissa mellan tradition och nytänkande, är det då inte dags att introducera språk som en gren i OS? För modernt? Ok då...

Comactiva Language Partner

Källor:

http://www.thelocal.fr/20160811/the-battle-to-keep-french-alive-at-the-olympics

The Naked Olympics: The True Story of the Ancient Games

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Den vilda jakten på listerländskan

Det tilldrog sig så att en vän fick med mig till konsthallen Lousiana i Danemark, för å skåda en utställning med Roy Lichtenstein. Min vän å sin sida hade medbringt några glada damer från Blekinge och på tågresan till Danemark sutto di alle och samtalade i gemytlig anda. Plötsligt talade den ena af dem med ett märkligt tungomål. Jag ställde frågan: vafalls? vad äro detta?, hvarpå damen leende talade om för mig: Detta äro listerländska!

Ursäkta gammelsvenskan, men det var ungefär den känslan jag fick. Det var ord som lät åldrade, vars ljud ägde viss likhet med min morfars - han var från Svängsta i Blekinge - dialekt. När jag skrev om Älvdalskan trodde jag att jag för sista gången skulle bli överraskad av svenska dialekter. Det visade sig vara fel. Listerländskan hade jag HELT missat.

Språknörd på Söderåsen

Några veckor efter denna händelse slumpade det sig så att jag och en kompis bestämde oss för att ta en cykeltur genom Skåne med destination Sölvesborg. Jag hade en hemlig agenda; "nu jäklar ska vi utforska listerländskan!"

Vi gav oss av från Helsingborg mot öst, via en av Skånelederna. Två dygn senare hade våra mungipor dragit mot söder på grund av motvind, regn och tillsynes ett 100-tal backar som av någon helt ologisk anledning bara gick uppåt, men aldrig neråt. Runt den lilla orten Teckomatorp gav vi upp. Vårt enda dialektala möte blev således med en äldre dam på Kågeröds vandrarhem som kom från Göteborg och eftersom hon var den enda vi pratade med får hon representera hela byn. Vi drar alltså slutsatsen att i skånska Kågeröd talar man Göteborgska

Bättre lycka nästa gång alltså, men listerländskan finns förstås kvar,  faktiskt har den överlevt svenskt inflytande sedan ett par hundra år tillbaka.

Dialekten talas alltså i Blekinge, närmare bestämt på den lilla halvön Listerlandet som en gång i tiden var ett eget län och ännu längre tillbaka var en del av Danmark. Som i många andra fall är det just det isolerade läget på halvön som gett upphov till dialekten, här har man olikt resten av Skåne/Blekinge ett rullande "r" i stället för tungrots - "r". Man har även ett unikt tilltalsord för både män och kvinnor: "kaa" och en uppsjö ord som jag om jag inte visste bättre skulle tippat på att de tillhörde spelet Rappakalja - Expert edition.

Titta till exempel på de här härliga orden:

Aulawabel - manet
Bjäl - snus
Fluttenegel - skiftnyckel
Däga/gribba- tjej, flicka

Jag blir plötsligt väldigt nyfiken på hur en hemmamatch med Mjällby AIF kan låta (Mjällby ligger i Listerlandet).

På Comactiva önskar vi en redi (riktigt) trevlig vecka, kaa.

Comactiva Language Partner

Sugen på att höra mer om listerländskan? Kolla klippet nedan!

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se