Upside-down English

En resa till Australien ger många nya insikter och perspektiv, inte minst för mig som lingvist. När jag nyligen reste till denna fantastiska kontinent för första gången fick det mig att fundera över regionala skillnader mellan olika språk, och deras betydelse för att identifiera sig med sitt språk och sin kultur. Eftersom jag på hemmaplan pratar brittisk engelska till vardags, blev det naturligtvis också så jag kommunicerade ”down under” – och i de flesta fall fungerade det självklart alldeles utmärkt.

Men förutom uttalsmässiga skillnader stötte jag också på en hel del ord som jag inte kände till och som jag fick fundera ett extra varv på eller till och med fråga om. Här kommer några exempel som kanske inte är helt självklara:

När du handlar frågar expediten “Do you want your docket?” (receipt – kvitto), för att grilla köper du ”heat beads” (charcoal briquettes – briketter) och du kanske ställer din ”esky” (cool box – kylväska) på flaket till din ”ute” (uttalas ”jut”) (pickup truck – pickup/bil med flak). När du går till stranden tar du med dig dina ”bathers” (swimming costume – badkläder) och sticker fötterna i dina ”thongs” (flip-flops – plastsandaler). På natten sover du under en ”doona” (duvet – täcke) och i din sallad stoppar du kanske ”capsicum” (red/green pepper – röd/grön paprika). Ute på landet finns de som har ”chooks” (chicken – höns) i trädgården och när det regnar kan du behöva ta på dig dina ”gumboots” (wellington boots – gummistövlar). En tomt att bygga hus på kallas ”block” och är då alltså inte hela kvarteret, vilket man kanske skulle kunna tro.

Detta är alltså vardagsord i Australien som britter, amerikaner och andra engelsktalande inte heller skulle känna igen. Det fick mig att tänka på Comactivas filosofi om att alltid anlita översättare som bor i det aktuella landet, och än mer förstå nyttan med denna tanke. För även om australiensare utmärkt kan läsa och förstå en brittisk eller amerikansk text, skulle den inte upplevas som naturlig för dem om deras lokala ord och uttryck inte finns med.

En liten pojke jag träffade blev alldeles förvirrad när jag, på brittiskt manér, hälsade genom att säga ”Are you alright?”. Han tittade frågande på sin mamma som sa ”hon menar ’How are you?’”! Små skillnader som ändå är så utmärkande.

Så hur stora är egentligen skillnaderna mellan olika typer av engelska i världen? Ja, det är en fråga som ofta kommer upp till diskussion, och frågan om det finns någon form av ”internationell engelska” brukar besvaras med ett tveksamt nej. Själv är jag av den åsikten att om en text främst ska användas i Europa bör man använda sig av brittisk stavning, men hålla ordvalet så neutralt som möjligt. För övriga världen brukar det hänga ihop med vem som är avsändare och tänkt målgrupp, men även i Asien fungerar brittisk stavning bra.

Visst är det fascinerande hur ett språk har utvecklats och förändrats så från sitt ursprung men att alla som talar engelska ändå kan göra sig förstådda på världens alla kontinenter.
Och jo, visst säger de ”G’day, mate” down under!

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Översättaren är död, länge leve översättaren!

Under de senaste åren har tekniken gjort enorma framsteg och lösningar som gör våra arbetsflöden allt snabbare och effektivare tar jättekliv. Något som majoriteten av oss som driver en verksamhet måste ta till oss och implementera i våra rutiner.

Men jag frågar mig var gränsen går för vart tekniken håller på att föra oss och jag är inte ensam i mina funderingar... Jag är en trogen lyssnare till Spanarna i P1 där Kalle Norlén nu senast på ett roande sätt beskrev vår maktlöshet när något inte fungerar som det ska och alla spratt vi ställs inför. Lyssna gärna på inlägget på Spanarna  i P1.

Enligt hans spaning är vi i händerna på expertisen som har full kontroll och där en normalanvändare snart inte kan åtgärda något annat än att stänga av och sätta datorn om det är en sådan det gäller, för att inte tala om ifall du vill laga din bil själv. Tekniken är definitivt inte bara en fluga utan är här för att stanna så det är bara att hänga på tåget och ta till sig det som förenklar för oss. Så långt allt väl, men det jag förundras över är den okritiska övertro vi har om att allt funkar. Bara för att man kan hantera stora mängder hårda data bra och snabbt kan konsekvenserna bli allvarliga i de fall något går fel.

Jag hör hemma i en värld av språk där nya lösningar för att översätta är många med Google translate som det vanligaste exemplet. I vissa fall är det ett utmärkt verktyg, men det kan bli direkt skadligt i andra sammanhang. Mer avancerade verktyg finns och utan dem skulle vi inte hinna med att översätta de stora mängder som vår bransch faktiskt gör. Vad som dock oroar mig är att vi med tiden förlorar förmågan att själva uttrycka oss på ett förståeligt sätt. Själv har jag exempelvis förlorat förmågan att räkna algebra (tack för det kalkylatorn…) och är rädd att vi går en liknande utveckling till mötes när det gäller språk, så att vi i framtiden inte kan uttrycka oss ordentligt i skrift och tal. Kanske vi i framtiden bara uttrycker oss med emojifigurer. Mycket av det som översätts måste översättas i det närmaste ordagrant och där ger maskinerna ett mervärde, men så mycket annat måste anpassas på ett betydligt respektfullare sätt. Låt oss därför hoppas att utrymme ges för alla dessa kompetenta översättare att ägna sig åt sin kompetens snarare än att redigera automatiserade texter gjorda av en maskin.


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se