Go small or go home!

Ryssland är stort. När de första bilderna på planeten Pluto skickades ut i juli 2015 utbröt ett internationellt ”aaaawww” i medierna. Kanske var det framför allt för att Plutos yta ser ut som ett stort hjärta men också för att dess totala area är ungefär lika stor som just Rysslands. Ja du hörde rätt, jordens största stat/land är lika stor som en hel planet!

Torg i Principato di Seborga

De stater som följer i ordningen är inte mindre imponerande i sin storlek och därför hör vi också rätt så ofta talas om dem i vardagen. Med detta tänkte jag ta tillfället i akt och istället rikta strålkastarna helt åt andra hållet, till de minsta länderna vi har i världen. 

Nu har ni väl säkert hört talas om en del av dem som till exempel San Marino och Vatikanstaten men känner ni till den danska staten Elleore? Italienska Seborga kanske? Sealand? Nä, jag tänkte väl det.

På 1960-talet råkade en man vid namn Giorgio Carbone snubbla över ett par historiska juridiska dokument som gällde den lilla regionen Seborga i Italien, belägen nära den franska gränsen. Carbone studerade texterna noga (enligt honom själv) och kom fram till följande: just regionen Seborga var inte en del av Italien, regionen hade helt enkelt glömts bort när landet enades. Med denna information satte herr Carbone sina planer i verket och följande dialog torde ha utspelat sig mellan italienska myndigheter och herr Carbone:

”Snälla signor Carbone, är det inte bättre att Seborga blir en del av Italien, regionen är ju bara 14 kvadratkilometer, mio dio!?”

”Spelar ingen roll, det är miiiiiiiitt!"

Så ja, Giorgio Carbone utropade sig själv till prins Giorgio den 1:e och Seborga är idag en egen stat, (åtminstone enligt dem själva), komplett med egen valuta (luigino) och gränsposteringar.

Lite närmare Sverige har vi ytterligare ett exempel på en så kallad mikronation. 

Staten och ön Elleore i danska Roskilde fjord köptes år 1944 av en grupp lärare som själva kallade sig ”de odödliga”. Staten har idag 271 invånare och kallar sig ellefolket. I staten Elleore är boken Robinson Crusoe förbjuden eftersom den anses ge en felaktig bild av ölivet. 

Så vilken är då världens minsta stat?

Världens minsta stat - Sealand

I havet utanför Suffolk i England ligger havsplattformen Sealand som under andra världskriget spelade en militär roll då man från plattformen kartlade tysk minläggning och liknande. 1967 utropades plattformen till en egen stat och idag är den komplett med egen flagga och fotbollslag.

Landyta? 550 kvadratmeter, ungefär som två tennisplaner (man kan undra hur deras fotbollslag gör om de spelar på hemmaplan).

Voilá! Ett par intressanta och ovanliga resmål inför sommaren och ni behöver inte direkt oroa er för att ni inte ska hinna med att se allt. Njut nu av solen och helgen!

Comactiva Language Partner (som också har sin egen flagga, men inte är erkända som stat, vad vi vet)

Källor:

http://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/royalty-obituaries/6671765/His-Tremendousness-Giorgio-Carbone.html
http://www.elleore.dk
http://natgeo.se/folk-och-kultur/geografi/galleri-varldens-minsta-nationer
http://www.thedailybeast.com/articles/2014/02/20/welcome-to-sealand-this-island-is-a-sovereign-nation.html


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Krig och fred och schlager

Måns Zelmerlöw och Petra Mede

Malmö 2013. Loreens vinst med låten Euphoria har föregående år låtit Sverige ta sin 5:e seger i Eurovision sedan ABBA:s Waterloo-skräll år 1974. Allt är som det ska vara. Skådespelet av stroboskopljus och flerfärgade strålkastare överträffas endast i dess prakt av alla de artister som uppträder. I publikhavet sitter en äldre kvinna. Hon är hedersgäst ikväll och har varit det vid flertalet tillfällen i länder som hållit i Eurovision. Kvinnans namn är Lys Assia och sedan 1956 då hon representerade Schweiz med låten "Refrain" i det första Eurovision som någonsin hållits, tycks hennes intresse för festivalen inte ha svalnat.

Och vem kan klandra henne? När Eurovision nu för 61:a gången arrangeras är allt precis som det ska vara: vinnarna ska tippas i tidningarna, gärna helt felaktigt, Måns Zelmerlöw ska le sitt pojkbusiga leende och få utländska skvallermedier att ännu en gång få anledning att omskriva svenska män som ovanligt hunkiga. Det ska vara nakenchocker, regn av guld och silverkonfetti,  det ska vara glitter och glamour, Eurovision mon amour. (fritt efter After Dark)

Eurovision är ett solklart inslag i den europeiska gemenskapen och innebär för många människor en årlig höjdpunkt. Numera handlar det mesta om ren underhållning, men 1956 när programmet presenterades var man ute efter att med hjälp av musiken etablera en slags europeisk identitet i en tid då väst-öst-uppdelningen var ett faktum. Nu ska jag inte komma och påstå att allt löste sig med lite schlager, men den förenande faktorn i tävlingen är ändå ej att förneka och i andra delar av världen har man tänkt i precis samma banor. 

Pakistan och Indien är två bra exempel. Dessa två giganter i Asien har minst sagt frostiga relationer och till deras många konflikter hör att man i länderna har vitt skilda åsikter om vilket land som området Kashmir ska tillhöra. I ett av många försök att förena de båda länderna lät man därför år 2012 arrangera musiktävlingen Sur Kshetra (namnet betyder ungefär "musikslaget") där ex antal artister, bland dem vinnaren Nabeel Shaukat Ali (Pakistans svar på Jan Johansen), tävla mot varandra och ja, tanken var god men konflikterna bestod. 

Nabeel Shaukat Ali, vinnare i 2012 års Sur Kshetra (ej mannen på bilden)

Så ja, det här med taskiga relationer mellan länder är svårt och låter inte alla gånger lösa sig med trallvänlig popmusik, men jag vet i alla fall detta: jag och mina kompisar kommer att ha jäkligt kul tillsammans när vi bänkar oss framför tv:n på lördag tillsammans med drygt 180 miljoner människor världen över. Det måste man väl ändå kalla gemenskap?

Lycka till Europa! Må bästa hen vinna!

Comactiva Language Partner 

P.S. Själva ordet schlager är förstås tyska och betyder ”slagdängare” vilket innebär att det egentligen är rätt onödigt att säga ”schlagerhit” eftersom ”hit” är det engelska ordet för precis samma sak (detta språkliga fenomen kallas för övrigt tautologi, spara den gärna till besserwisser-biblioteket).

Schlagerdrottningarnas urmoder: Lys Assia med låten "Refrain"



Källor:

http://www.eurovision.tv
http://blogs.tribune.com.pk/story/14300/is-sur-kshetra-in-line-with-aman-ki-asha-or-is-it-just-atif-vs-asha/
http://tribune.com.pk/story/431984/sur-kshetra-music-to-bridge-pakistan-india-divide/

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Sköna maj och en del döingar!

Det händer mycket nu, det pratas mycket politik, kultur (Shakespeare, the bard of Avon firade 400 år som död tidigare i veckan) och på sociala medier har alla kändisdödsfall den senaste tiden väckt sådant huvudbry att man häromdagen i Helsingborgs Dagblad kände sig tvungna att förklara fenomenet rent vetenskapligt. 

Dagens blogginlägg ska därför handla om döden!

Skojar bara, vi kan spara det till vintern, alternativt mexikanska ”Día de los muertos" (de dödas dag) i november. Med helgens kommande Valborgsfirande är det väl trevligare att vi pratar om motsatsen, dvs födelsen. För till helgen är det dags att välkomna våren, den blomstertid som nu kommer till allt som varit dött. 

I Sverige firar man den 30:e april Valborgsmässoafton. Namnet kommer från det tyska helgonet Sankta Walpurgis, en abbedissa som levde under 700-talet, men traditionen förekom långt innan dess på en rad platser i världen. I Tyskland var just bålbränningen förknippad med skrockfulla antagande om att eldarna skulle skrämma iväg trollpackor och annan djävulskap och denna egenhet kom så småningom att ingå även i den svenska högtiden. 

Många länder har motsvarande traditioner förknippade med våren. I Iran och flera andra länder i dess närhet firas till exempel högtiden ”Nouruz” (persiska: نوروز ), dock inte just den 30:e maj utan istället på datumet för vårdagjämningen. Namnet Nouruz betyder ”ny dag” och är markör för det persiska nyåret. Vid denna högtid dukar man fram 7 godsaker med det gemensamma draget att de alla ska börja på bokstaven ”S” (ett så kallat "haft sin"-bord) och sedan lyckönskar man varandra med orden: 

”Nouruz-etân piruz, sad sâl beh az in sâlhâ ”, som betyder ungefär: 

”Må ert nya år bli lyckobringande, må du leva hundratals år bättre än de som varit”

Plötsligt känns ”gott nytt år” rätt torftigt.

Nouruz firas även av kurder, men kallas då "Newroz".
Som en del av traditionen hoppar man bland annat över eldar.

För den som har några krafter kvar efter att ha dansat runt semi-hedniska eldar och intagit mer eller mindre alkoholhaltiga drycker är ju som bekant första maj också demonstrationsdagen, vilket det såklart också finns en historia bakom. Första maj är alla demonstrationers och även arbetarrörelsens dag ända sedan den 4:e maj 1886 då den så kallade Haymarketmassakern ägde rum i Chicago. Man demonstrerade då för en 8-timmars arbetsdag och utgången blev som namnet antyder minst sagt blodig. 

Oavsett vad man väljer att fira till inringande för våren vill vi på Comactiva i alla fall önska en trevlig helg. Ta det lugnt där ute och tänk på att kolla majbrasan efter igelkottar innan ni tuttar på, låt oss inte ge igelkottar en anledning att fira ”Día de los muertos” redan i maj. 

Själv ska jag ägna helgen åt att fundera över varför jag får Beatles-låten ”I am the Walrus” i huvudet när jag hör ordet ”Walpurgis”, så lika är väl ändå inte dessa ord? 

Comactiva Language Partner




Källor:

http://kultursmakarna.se/2016/03/20/newroz-en-enande-fest-for-varen/
http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
http://www.learn-persian.com/svenska/Norouz_Iranska_nya_aret.php
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varfor-firar-vi-forsta-maj

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Äventyr i det heliga landet

Klagomuren och Klippmoskén

Jerusalem. En av världens äldsta städer, ett myllrande historiskt världsarv, lika fulländad i sin skönhet som den är omstridd, ett spännande men kontroversiellt resmål.

Överraskningen är total när jag kliver in i gamla stan och ser den svenska flaggan vaja mot en klarblå himmel bara ett femtiotal meter från Jaffa Gate som är en av de åtta portarna in till gamla stan i Jerusalem. Två inrättningar från landet Lagom följer sedan upp: ett "New Swedish Hostel" och ett "Swedish Christian Study Centre". Jag bor på ett hostel inklämt på torget som erbjuder vägar in i de kristna kvarteren åt vänster och de armenisk-judiska åt höger. Hostlet ägs av en mycket vänlig man och hans yngre bror, båda från Palestina. I hostlets entré hänger tre inramade tidningsartiklar. Jag ler när jag ser att artiklarna är skrivna på svenska. De handlar alla om hostelägarens far som jag får veta har bott och jobbat i Broby (av alla platser) på 70-talet och hostelägaren blir strålande glad när jag översätter texterna för honom, ingen har gjort det förut och han har aldrig vetat vad det egentligen står om hans far i artiklarna. 

En glad goja i gamla stan

Jag stannar ett par dagar i Jerusalem, hyr sedan en bil och åker ner till Ein Gedi, beläget vid de ödsliga kristalliserade stränderna vid Döda havet. Några mil norrut ligger Qumran, för språkentusiasten välkänt eftersom det var här som en herdepojkes jakt efter en förirrad get på 1940-talet ledde honom till ett av århundradets största arkeologiska fynd: dödahavsrullarna. Skrifterna, skrivna på hebreiska, arameiska och grekiska var mer än 2000 år gamla och innehöll diverse ovärderliga bibeltexter. Med denna historia färsk i minnet ger jag mig fanken på att lära mig lite hebreiska, men ger upp efter en snabb titt i en grammatikbok på ett Steimatsky (Israels motsvarighet till Akademihandeln). Senare får jag ändå mer kött på benen. 

Språknörd i öknen

En kvinna som jag, på grund av oro att åka med fel tåg, tidigare inlett en konversation med berättar bland annat för mig att hebreiskan har en uppsjö av onomatopoetiska ord (dvs ljudhärmande; mjau och voff är exempel på dessa). Det hebreiska ordet för flaska till exempel; "bakbuk" har man infört i språket på grund av att det anses vara just så det låter när man dricker ur en flaska, bakbuk, bakbuk, bakbuk (tänk kluck, kluck, kluck på svenska). 

Salt semester vid döda havet

Jag besöker Haifa, Safed och Genesarets sjö (där Jesus sägs ha gått på vattnet) och sedan flyger jag tillbaka till Sverige från huvudstaden Tel Aviv. 
Väl hemma sitter jag i djupa funderingar med två nyinköpta böcker vars hebreiska text i mina ögon ännu bara är streckgubbar på hundratals sidor, men titlarna är väl kända: "Den gamle och havet" av Hemingway samt "Vänner emellan" av Amos Oz. 





Varma hälsningar 

Jakob Theander för
Comactiva Language Partner

Källor:

Baigent, M. och Leigh, R. "Dödahavsrullarnas hemlighet"

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Påskkaninpunggrävlingen?

Våren är kommen!

Nummer två på den årliga checklistan – förutom våren – är förstås påsken, som i år sägs komma ovanligt tidigt, även om jag vill propsa på att jag tycker mig ha hört denna standardfras genom hela mitt liv. Men ja, påsken är rörlig, den äger rum den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, alltså någon gång mellan 22:e mars och 25:e april.

Senast påsken inföll på det tidigaste datumet som överhuvudtaget är möjligt, den 22:e mars, var år 1818 (det vill säga gårdagens datum för 198 år sedan) och den som vill uppleva detta sällsynta fenomen får hitta på ett sätt att överleva till år 2285 då nästa möjlighet bjuds. 

Nog med siffror, nu är det helg! 

Människor är olika och språken likaså. Utan att fördjupa mig alltför mycket i språkvetenskap (helg var det!) vill jag påpeka att det faktum att vi bor och lever på olika platser i världen gör att vår världsbild skiljer sig åt, vilket naturligtvis också reflekteras i språket. Påskharen är ett alldeles utmärkt exempel på detta. 

I Sverige är det nog få som hyser några agg mot påskharen, för hur kan man ogilla någon som årligen gömmer kartongägg proppfulla med godis i ens trädgård, denna vårens jultomte som stillar ens sockerbehov utan att man ens behöver ha varit snäll resten av året? 

Påskharen - arbetslös i Australien

Hade man emellertid frågat en australiensare vad hen tycker om just harar och kaniner i allmänhet är det mer troligt att du hade fått höra exempel på Australiens mer grova svordomar. Australien har ohyggliga problem med kanininvasioner som käkar upp grödor och förökar sig som … kaniner, vilket har lett till att djuret och dess kusiner harar ger bedrövliga associationer i landet. Däremot har man absolut propsat på att ha något passande djur som symbol för påsken och lösningen blev att man i stället nominerade det betydligt trevligare och inhemska djuret kaninpunggrävling (engelska: bilby) till ställföreträdande chef för traditionen. 

The Easter Bilby låter alltså Australien behålla traditionen med viss modifikation. Vid eventuell kanininvasion i Sverige skulle jag i så fall vilja nominera den svenska älgen till kandidat för uppdraget. Påskälgen? 

Vi önskar er alla påskkärringar och påskgubbar en glad ovanligt tidig påsk, må ni alla få en äggstra trevlig helg!

Hare fint!

Comactiva Language Partner

Källor:

http://www.helagotland.se/start/i-ar-slar-det-pa-en-dag-for-tidigaste-pasken-3388202.aspx

http://varldenshistoria.se/samhalle/religionshistoria/pask-nar-infaller-pasken

http://www.reuters.com/article/us-australia-bilby-idUSBRE83502J20120406

http://www.animalcontrol.com.au/rabbit.htm

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Grammatikdagen!

I morgon, den 18:e mars är det dags för årets höjdpunkt, det vill säga om du brinner för personliga pronomen, verb och konjugationer samt dagligen fastnar i djupa funderingar av till exempel typen: 

”Man kan säga att en pojke blev rädd för något, men säger man då att ett lejon blev räddt för något?” (själv är jag inne på mitt tredje år av grubbel). 

Det handlar om den årliga Grammatikdagen och just på Göteborgs universitet arrangerar man i samband med dagen en tillställning där man kommer att diskutera språkrelaterade guldklimpar som till exempel överklasstockholmskan, Göteborgsgrammatiken och frågan huruvida den mytiska älvdalskan ska betraktas som ett eget språk eller inte. 

Det råkar också vara just älvdalskan som vi kommer att intressera oss för i dagens text. Jag kan ju inte tala för resten av Sverige men själv hade jag helt missat denna språkpärla, detta Nordens minsta språk. 

Ztilren zextett från ort med zällsynt zpråk - Larz-Kristerz

Älvdalen och Älvdalen kommun ligger i Dalarna, några kilometer från den norska gränsen. Här bor lite drygt 7000 invånare och kommunen är bland annat känd som födelseort för dansbandet Larz-Kristerz (endera dagen gör jag ett blogginlägg om varför alla dansband stavar sina namn med ”z”). För språkentusiasten emellertid torde kommunen vara mer intressant just för det älvdalska tungomålet, som behärskas av lite drygt 3000 människor varav ett ännu mindre antal har det som modersmål.

Älvdalskan räknas till de svenska dialekterna, trots att den innehåller en uppsättning ord och uttal som helt klart inte används i större delen av Sverige. De flesta lingvister är dock helt ense om att tungomålet ska räknas som ett eget språk, vilket blir ganska uppenbart om vi till exempel tittar på skriftspråket. Följande exempel kommer från det svenska julevangeliet.

”Men ängeln sade till dem: Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket”

som översatt på älvdalska blir:

”Men aindjeln saggd að diem: Warið it skerner! Ig kumb min buoð að ið at ið ulið war sturglaðir, ollt fuok ul werd glaðir”

Om du när du läser texten får bilder av hjälmförsedda skäggiga män i båtar med drakhuvud har du inte helt fel. Älvdalskan är i högre grad än i resten av Sverige påverkad av vikingarnas runskrift och en del uttal har minst sagt fornnordiska drag. Ett särdrag i älvdalskan är att man kastar om bokstäverna ”v” och ”r” i början av ord, vilket gör att de svenska orden ”vrida” och ”vråk” (fågeln) blir ”rwida” och ”rwåk” på Älvdalska.

Detta och mycket annat kommer att diskuteras på Grammatikfestivalen, jag kommer själv inte kunna medverka men jag vet precis vilken fråga jag hade ställt när det gäller grammatik: på engelska kan man säga ”one beginning”, ”many beginnings”, men hur säger man det på svenska? En början, flera börjor? Börjanor? Börjans? Vänligen maila mig om detta tas upp. 

Comactiva Language Partner 

Sugen på att höra hur älvdalska låter? Se klippet under!

Källor: 

http://grammatikdagen.se

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2775110-vikingaspraket-levde-langre-an-man-trott

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Dalarnas-lan/Alvdalen/

http://spraktidningen.se/artiklar/2008/11/alvdalska-eget-sprak-eller-varsting-bland-dialekter

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Cockney, fourth floor och Eliza Doolittle

London, den mest besökta staden i världen, Themsen, London Underground, Piccadilly Circus, de ständigt regntunga molnen som vant engelsmännens händer att hovra över paraplyskaftet med samma beredskap som en revolverman i en mexican standoff. Jag väljer att inte fortsätta då jag inte vill reta eventuella anglofiler med min okunskap om staden, mina två besök där har trots allt varit tämligen kortvariga.  

Att jag ändå ger mig på ämnet har att göra med att jag nyligen blev tillfrågad om jag ville gå och se Helsingborgs nu spelade teateruppsättning av My fair lady och trots att jag tackade nej ville jag ändå ta mig tid att berätta lite om just den här pjäsen ur ett språkperspektiv, samt lite annat smått och gott.

Historien i My fair lady är nog är välkänd för de flesta, i London blir den fattiga blomsterflickan Eliza Doolittle offer för ett vad mellan snobben och lingvistikprofessorn Henry Higgins och språkkollegan Colonel Hugh Pickering. Higgins slår vad om att han kan lära den unga flickan att tala på ett korrekt sätt och slopa hennes i hans ögon ociviliserade cockneyaccent. 

"The difference between a lady and a flower girl is not how she behaves, but how she is treated" - Eliza Doolittle

Cockneyn är kanske den mest profilerade dialekten i London. Ordet cockney är ursprungligen en nedsättande term, det dyker upp först på 1300-talet och betyder då ”tuppägg” (cock´s egg). Det nedsättande ligger väl i att tuppar sällan lägger ägg om det inte är något verkligt fel på dem och det var så som folk från landet uppfattade stadsborna i just East End i London.

I My fair lady är cockneyn förenad med arbetarklassen och det kanske mest intressanta i pjäsen är att professor Higgins faktiskt med råge lyckas bevisa att ett byte av en dialekt inte bara medför att man låter annorlunda utan också uppfattas olika. Har någon forskat vidare på detta? Det kan du slå dig i backen på!

Språkexperiment med dialekter är många gånger aningen knepiga att genomföra, man pratar om något som kallas ”observers paradox”. Enkelt beskrivet betyder det att om jag ber en talare av en viss dialekt att påvisa egenheterna i just hens dialekt kommer hen att överdriva och resultatet blir missvisande.

Samma man som myntade detta begrepp, William Labov, hittade dock på metoder att kringgå problematiken. Labov var mycket intresserad av dialekt och samhällsklass. Hans mest kända experiment gick ut på att han på ett varuhus i New York på olika sätt fick expediterna att uttala orden ”fourth floor”. Intressant nog kom Labov till insikten att ju dyrare kläder som såldes på våningarna, desto mer uttalades ”r”:et i ”fourth floor”.

Kanske något att reflektera över vid nästa shoppingrunda? Och förresten, se My fair lady, för dig som inte har tid att besöka Helsingborg i dagarna finns pjäsen även som film och Audrey Hepburn som Eliza är F-A-N-T-A-S-T-I-S-K.

Hälsningar från Comactiva (vi finns på andra våningen, men talar många olika dialekter)

Sugen på att lära dig cockney? Lär dig av actionhjälten Jason Statham (nästan).

Källor: 

http://www.ello.uos.de/field.php/Sociolinguistics/Exemplarystudylabov

http://public.oed.com/aspects-of-english/english-in-use/cockney/

http://everything2.com/title/Observer%2527s+Paradox

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se