De där danskarna...

På senare år har utbudet av högkvalitativa danska film- och TV-produktioner vällt in över Sverige likt dejliga, danska wienerbröd. Filmer som Thomas Vinterbergs Jakten och TV-serier som Bron och Borgen har visat upp ett Danmark långt bortom Tivoli och Legoland, som bidragit till att ge oss en mer komplex och ärlig bild av dansken än den öldrickande och korvätande spelevink som vi lärt känna bland annat via reklaminslag.

 

Men vår uppfattning om att danskarna pratar ett språk som påminner om vårt eget, fast med gröt eller möjligtvis en halvstor potatis i munnen, har kanske snarare förstärkts av alla dessa filmer och serier. På TV-skärmen får vi ju det mesta förklarat via undertexterna, men om man skulle få för sig att faktiskt ta steget över sundet och uppleva Danmark på riktigt, förstår man över huvud taget någonting då? Lugn, din språkrådgivare Comactiva guidar dig rätt bland alla halvtreds och konstiga værelser.

 

Om vi skulle ta det här med räkneorden först. Hur fungerar det egentligen? Finns det någon som helst logik bakom konstigheter som halvfems och fem og halvtreds? Ja, faktum är att systemet är helt logiskt uppbyggt och inte alls svårt att lära sig när man väl vet hur det fungerar.

Det danska räknesystemet utgår nämligen från halva tjog. Tio (ti), 20, (tyve), 30 (tredive) och 40 (fyrre, uttalas ung. ”föhr”) följer det svenska sättet att räkna, men sedan kommer tjogen in i bilden. 50 heter således halvtreds, eftersom 50 är tre tjog (d.v.s. 60, eller treds) minus ett halvt tjog. 60 heter treds, följt av 70, som enligt samma system heter halvfjerds (d.v.s. fyra tjog minus ett halvt tjog). 80 heter firs och 90 heter halvfems (d.v.s. – just det – fem tjog minus ett halvt tjog). 100 heter däremot inte femtreds utan ”hundrede”.

I listan nedan finns alla de räkneord du kan tänkas behöva för att klara en långhelg i Danmark med hedern i behåll (hämtat från danmarksguiden.se).
 

0 Nul
1 En
2 To
3 Tre
4 Fire
5 Fem
6 Seks
7 Syv
8 Otte
9 Ni

10 Ti
20 Tyve
30 Tredive
40 Fyrre
50 Halvtreds
51 Enoghalvtreds
60 Tres
65 Femogtres
70 Halvfjerds
75 Femoghalvfjerds
80 Firs
90 Halvfems

100 Hundrede
150 Ethundrede halvtreds
195 Ethundrede femoghalvfems
200 Tohundrede
1000 Ettusen
1251 Ettusen tohundrede enoghalvtreds

 

Men risken för missförstånd upphör ju tyvärr inte bara för att man har lärt sig att räkna på danska och slipper hålla upp en massa fingrar i luften för att visa vad man menar. Det finns gott om falska vänner i danskan, det vill säga ord som vi även har i svenskan men som betyder helt olika saker på de två språken. Här nedan är några exempel.

                                                                 

Svenska	Danska
Frukost	Morgenmad
Lunch	Frokost (här gäller det alltså att hålla tungan rätt i mun när man ska fråga hur dags frukosten serveras på hotellet)
Rum	Vaerelse
Rymden	Rommet (lika viktigt hur man uttrycker sig om man är missnöjd med hotellrummet, med andra ord)
Kvar	Tilbage
Lugn	Rolig
Rolig	Sjov, morsom

 

 

Inte konstigt när allt kommer omkring att många danskar faktiskt föredrar att prata engelska med oss svenskar. Tro det eller ej, men de har ofta minst lika svårt att förstå oss som vi har att förstå dem. Trots att vi svenskar egentligen bara pratar en mycket tydligare variant av danska ... eller?

Boktips inför hösten

Vad passar väl bättre så här på hösten än att krypa upp i soffan med en god bok?

Här kommer Comactivas allra bästa boktips:

Anne Harris, Produktionsansvarig, rekommenderar:

NW av Zadie Smith (Albert Bonniers Förlag, 2013)

 
Romanen utspelar sig i Londons nordvästra delar – därav titeln, som dels står för områdets postkod, North West, dels kan tolkas som ”nowhere”. Vi får följa bokens fyra huvudpersoner som växte upp i området, men vars liv har tagit olika vändningar. Efter uppväxten i den fattigare delen som kanske bäst beskrivs som ett miljonprojektsområde, har de fyra huvudpersonerna rört sig i olika riktning, men berättelserna vävs ändå samman i både nutid och dåtid. Här finns klassresor, ambitioner, drömmar, djup tragik, ödesmättade val, trassliga vardagssituationer och livsöden som tillsammans ger en fascinerande inblick i ett London långt bortom turiststråken.

Linn Ericsson, Projektledare, rekommenderar:

Ny finsk grammatik (Nuova grammatica finlandese)

av Diego Marani (Karneval förlag, 2012)

En man hittas medvetslös i Trieste i Italien under andra världskriget. Han har förlorat minnet och eftersom han har på sig en jacka med orden ”Sampo Karjalainen” blir hans finske läkare övertygad om att de har samma ursprung och börjar lära honom finska. En filosofisk och underfundig bok som närmast poetiskt beskriver identitet, tillhörighet och kärleken till ett lands språk och kultur. 

 

Gabriella Rudström, Projektledare, rekommenderar:

Ögonblicket (The Moment) av Douglas Kennedy (Forum, 2012)

En dag får författaren Thomas Nesbitt ett paket från Berlin. Avsändaren är en kvinna han hade ett passionerat förhållande med i sin ungdom, på 80-talet i Berlin. När han öppnar paketet kommer det förflutna i fatt honom och vi får bit för bit reda på mer om hans turbulenta och dramatiska år i Berlin, i en tid när staden var delad mellan öst och väst. Det är en riktigt storslagen, episk roman som är både spännande, vacker, intressant ur ett historiskt perspektiv och innehåller en hel del oväntade vändningar. Jag kan även rekommendera några av Kennedys tidigare romaner: Den andra kvinnan och Den gåtfulle fotografen.

 

 

 

Maria Framme, Projektledare, rekommenderar:

Tillsammans är man mindre ensam (Ensemble, c’est tout)

av Anna Gavalda (Bonniers, 2006)

Camille äter knappt, arbetar natt som städerska och bor i ett litet, kallt vindsrum. Philibert, som bor i våningen under, är en stammande men beläst aristokrat som säljer vykort utanför ett muesum. Hans inneboende Franck är en stilig, men butter och ohyfsad kock. När de tre lär känna varandra börjar de sakta men säkert att krypa ur sina skal och inser snart att det kanske inte är så sant att ensam är stark trots allt. Må bra-läsning när den är som allra bäst! Boken filmatiserades även 2007 med Audrey Tautou i en av huvudrollerna.

 

 

Agneta Didriksson, Projektledare, rekommenderar:

Innan floden tar oss av Helena Thorfinn (Norstedts, 2012)

Här får vi följa biståndsarbetaren Sofia som tagit med sig man och barn för att arbeta på svenska ambassaden i Dhaka i Bangladesh. Vi möter även systrarna Nazrin och Mina som gör allt för att inte bli bortgifta efter att deras syster blivit mördad av sin make och svärmor. Boken är en fängslande skildring av tillvaron i Bangladesh som även ger en spännande inblick i svensk och internationell biståndspolitik. Helena Thorfinn är journalist och biståndsanalytiker och har själv arbetat på svenska ambassaden i Dhaka, vilket ger berättelsen ett djup och en trovärdighet som berikar läsupplevelsen.

Japaner, japaner ...

Nu ser man äntligen körsbärsträd i blomning var man än går, men om det är någonstans i världen som man vet att verkligen uppskatta det här fenomenet så är det i Japan. Här är ”hanami” (ung. ’att beskåda blommor’) en av de viktigaste årliga högtiderna.

 

Japanerna ser körsbärsblomman som en symbol för livets förgänglighet och som en påminnelse om att ta vara på varje dag. Varje år följer man noggrant rapporter i tv, tidningar och från olika vädertjänster för att vara beredd när körsbärsträden blommar som mest där man själv bor eller befinner sig. Många samtal kretsar kring när man bör besöka olika parker för att kunna njuta av blomsterprakten när den är som allra vackrast.

Många upplever blomningen på eftermiddagar och kvällar eftersom parkerna är upplysta då. På vissa ställen passar besökarna på att berusa sig ordentligt i samband med hanami, men många parker tillåter inte alkohol alls för att besökarna ska kunna njuta av blommorna i lugn och ro.

Och visst får man en känsla av vilken mäktig upplevelse det måste vara när man ser de här bilderna, som vi fått från Magnus Johansson, en av våra språkkonsulter på plats i Tokyo.

 

 

Hur roliga var årets aprilskämt?

Så här dagen efter kan vi summera årets skörd av aprilskämt.

Alltid roligt att i efterhand kunna skratta åt sådant som man kanske skulle gått på om man läst det dagen innan – eller … ?

 

 

I Helsingborg hade man till exempel hittat spår av både lasagne och köttbullar i hästfodret. Lennart Grimma, inspektör på Statens Inspektioner av Livsmedel och Lokaler (SILL), ville införa en TRAV-märkning på foder:

http://www.hastmagazinet.com/newsItem.aspx?id=60638

 

Och Datormagazin berättade om hur Språkrådet lyckats lura Google genom att återinföra ordet Ogooglebar – på rövarspråket. Enligt Datormagazins källa planerade Språkrådet utöver ordet ”Ogogoogoglolebobaror” även att introducera andra varumärkesrelaterade ord som vespa, soda stream och foppatoffel, som alltså skulle ersättas med vovesospopa, sosododa sostotroreamom respektive fofopoppopatotofoffofelol redan under 2013.

http://www.datormagazin.se/artiklar/nyheter/20130401/sprakradet-lurar-google

Tycker du fortfarande inte att något av skämten ovan är roligare än Tommy Nilssons Black-kupp, trots att han var två veckor för tidig? 

Då kan du surfa vidare till  http://neenya.com/aprilskamt/ där mängder av aprilskämt finns summerade.

 

 

Stor dag för Comactiva idag!

Idag byter vi namn och blir Comactiva Language Partner AB.

Samtidigt putsar vi lite på den grafiska profilen och byter till en helt ny payoff: Tell it to the world. För när du behöver göra din röst hörd, oavsett var i världen du vill att den ska höras, ja då finns vi till din hjälp för att förstärka signalen, fördjupa avtrycket, göra större ringar på vattnet, sprida ditt budskap längre ut, längre bort.

Och naturligtvis kommer vi att fortsätta att blogga här – precis som vanligt – om allt som fångar vårt intresse för stunden. Vi hörs och ses!

Högaktuellt: några ord om GLÖGG

Rykande varm serveras den, i slott och i koja, under hela den mörka december. I små koppar, med eller utan russin och skållad mandel. Men varifrån kommer egentligen det lite lustiga ordet glögg? Det låter ju mer som något slags onomatopoetiskt (ljudhärmande) uttryck för ett gurglande läte som skulle kunna höras när någon är på väg att sätta julnöten i halsen?




Jo, det hela är faktiskt ganska elementärt, kära läsare. Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg som i sin tur bildats som en kortform av glödgat [bränn]vin. Detta syftar på den framställningsmetod som användes förr, då man lade en sockertopp på ett galler över en skål med kryddor (t.ex. kanel, ingefära, nejlikor, kardemumma) och brännvin eller cognac. Därefter dränktes sockret i sprit och antändes, så att det fick smälta ner i skålen.

Seden att dricka glögg har anor ända från medeltiden, då man trodde att det hade medicinska verkningar. Och det är inte bara vi skandinaver som njuter den varma drycken i vintertider: varianter förekommer på många platser runtom i Europa. I tysktalande länder dricker man t.ex. glühwein, i engelsktalande länder mulled wine, i Frankrike och Schweiz kan man beställa vin chaud och i Italien finns vin brûlé, för att bara nämna några exempel.

Att sätta sin egen glögg är en rolig förberedelse inför julen och det finns många bra recept om man vill pröva. Men i regel behöver man vara ute i god tid (gärna slutet av oktober) och man får inte ha för bråttom, eftersom glöggen tar många veckor på sig för att bli klar.

För dig som är ute i sista minuten men ändå vill glänsa vid glöggmyset kan vi i dag tipsa om ett recept på en snabbglögg som blir klar på en enda dag! Du hittar receptet i matbloggen Markos Mat genom att följa länken här under. Lycka till!

Med detta önskar Comactivas bloggredaktion alla läsare en riktigt god jul och säger tack för i år!

Klicka för att gå till recept på snabb glögg

Metaforerna haglar i slaget om läsarna

Efter gårdagens bejublade insats av Zlatan och gänget på den nya nationalarenan och kort efter den stora ”Bragden i Berlin”, har vi inte kunnat låta bli att snegla lite på bruket av metaforer i pressens sportspalter. Och jämför man engelska och svenska sportjournalisters målande uttryck, så finns både likheter och skillnader.

En metafor (av grekiskans metaphora, som betyder ungefär ”att bära över” eller ”överföring”) är ett bildligt uttryckssätt där ett begrepp tillfälligt byts ut mot ett annat begrepp som liknar det ursprungliga: t.ex. fotbollsfeber eller börskrasch. Särskilt inom sporten finns en mängd typiska metaforer som har blivit så vanligt förekommande att de knappast längre kan betraktas som metaforer. De ingår i sportspråkets normala lexikon: anfall, försvar, kapten, skott, osv. Sådana metaforer kallas för dolda metaforer. I motsats till dessa finns de öppna metaforerna, som gör en tydlig skillnad mellan det bildliga och det faktiska: Ranégie … serverade ett inlägg … (Expressen).

De dolda metaforerna förekommer frekvent både i svenska och engelska artiklar, och där är just krigsmetaforerna klart vanligast. Matcherna likställs ofta med ett krig, spelarna krigar om bollen och spelplanen är ett slagfält. Att man sedan, beroende på vilket lag man håller på, väljer olika metaforer för att ge uttryck för vitt skilda känslor är förstås logiskt. Efter Sveriges upphämtning i VM-kvalmatchen mot Tyskland i oktober beskrevs matchen förklarligt nog av svenskarna som ett mirakel, men av tyskarna som en mardröm.

Men där svenska journalister och rubriksättare oftare tycks hålla sig till metaforerna är den engelska pressen inte främmande för att ta till rena ordvitsar och allegorier. I svensk press är Zlatan t.ex. en magiker som sänkte England (Göteborgs-Posten). Hans fyrverkeri gav svar på tal (Sportbladet) och hans 2-2-mål var en femstjärnig volleybomb (Sportbladet). Engelska The Sun skrev efter Sveriges VM-kvalmatch mot Tyskland häromsistens Don’t mention the four, en anspelning på John Cleeses klassiska replik ”Don’t mention the war” i kultserien Pang i bygget. Idag lyder rubrikerna bland annat Zlat’s entertainment och Z over heels (vilket förstås anspelar på Zlatans otroliga cykelspark – overhead kick på engelska – och det engelska uttrycket head over heels). I Mirror fortsätter det i samma stil med Take Zlat! och Ibra-cadabra.

Men man kan ställa sig frågan om det finns någon gräns för hur långt tidningarna kan gå med sina ordvitsar och metaforer innan läsarna bara tycker att det blir fånigt? Och nog är det så att vissa ord uppenbarligen har fått slösa mer på bläcket än andra. Finns det till exempel någon som ens höjer på ögonbrynet längre när en kvällstidningsrubrik använder efterledet –chock på löpsedeln? Bara uppseendeväckande räcker inte längre. Bara vitsigt räcker inte heller. Svenska läsare är smartare än så. Har Zlatan briljerat igen? Då duger det inte längre att bara klämma in zå många z zom möjligt i rubriken för att zälja zin kvällztidning. För det har vi redan zett.