Ja, jag vill leva, jag vill dö som Zlatan!

Den senaste Volvo-reklamen med Zlatan och en Volvo XC70 i huvudrollerna fick ett otroligt stort genomslag häromsistens. Hur ofta sitter folk bänkade för att inte missa ett visst reklaminslag? Eller söker upp tillverkaren för att få uppleva premiärvisningen lite före alla andra? Hur ofta lägger folk ens märke till att ett nytt reklaminslag har premiär över huvud taget? Det här är en hype som väl i stort sett bara ICA-Stig kunnat skapa tidigare, och det var ju ett bra tag sedan nu.

Nu när Zlatans reklaminslag väl har setts av de allra flesta och stötts och blötts i oändlighet i olika sociala media, så ställer vi på Comactiva oss frågan: hur lång tid tar det innan vi får en ny version av nationalsången?

Många har väl någon gång reflekterat över det märkliga i att Sverige inte nämns en enda gång i vår svenska nationalsång. ”Jag vill leva, jag vill dö i Norden” öppnar ju upp för en flytt till såväl Island som Danmark om andan skulle falla på. I ett bredare begrepp skulle till och med länder som Tyskland, Polen och Estland kunna klassa in som nordiska länder.

Hur välkommet är det då inte att höra Zlatan förtydliga att det faktiskt är Sverige som han vill leva och dö i (även om han för tillfället råkar bo någon helt annanstans)? En nationalsång borde väl ändå rimligtvis handla om just en nation och inte om ett ganska diffust geografiskt område?

Vi på Comactiva håller i alla fall tummarna för att den nya versionen av vår nationalsång kommer att sprida sig på läktarna vid kommande landskamper och få minst lika stort genomslag som Markoolios ”In med bollen i mål” från 2004. Om det är någon som kan det där med att påverka och skapa opinion så är det ju faktiskt Zlatan. 

”Ja, jag vill leva, jag vill dö … i Sverige.”

Vad hände med svenska språket 2013?

Tänk ändå hur föränderligt språket är. Förändringar i grammatik och stavning kan visserligen ta ganska lång tid. Däremot går det som tur är betydligt snabbare att låna in och skapa nya ord för att kunna beskriva och diskutera nya företeelser och händelser runt omkring oss. När Språkrådet summerar 2013 kan vi se att det har hänt en hel del. Kul, tycker vi på Comactiva!

Nu väntar vi med spänning på vilka ord som kan tänkas dyka upp under 2014. Säkert blir det fler ord inom återvinning och miljö, och så ännu fler ord för att beskriva ny teknik och nya beteenden i samband med dessa tekniska nyheter. Säkert finns det även andra områden som är ”på gång”. Vilka ord tror du dyker upp under året?

Här kommer ett utdrag från Språkrådets nyordslista:

5:2-diet

diet med kraftigt begränsat kaloriintag under två dagar per vecka och normalt ätande under veckans fem resterande dagar. 2013.

Svält stressar cellerna som aktiverar en skur av försvarsreaktioner. I teorin sker detta vid 5:2-dieten, cellerna luras att tro att det är svält, och deras försvar ska skänka oss friskare hjärtan, skarpare hjärnor och längre liv. Men det är en aura av mirakelkur som återstår att bevisa.

Svenska Dagbladet, 3 september 2013

[jämför danska 5:2-diæt, norska 5:2-diett]

betalskugga

avsaknad av mobiltäckning som gör att det inte längre går att använda kort i betalterminaler i fjällvärlden. Första belägg: 2013.

Ursäkta, här har vi betalskugga. Kontanter är kung när avkoppling kräver uppkoppling.

Turist, 20 februari 2013

bjudkaffe

kaffe som serveras kostnadsfritt till någon som inte har råd, sedan en kund betalat för två koppar men bara druckit en. 2013.

Köp en kaffe till priset av två. Den andra koppen går till en behövande. Trenden med ”bjudkaffe” har fått fäste i Göteborg.

Göteborgs-Posten, 2 augusti 2013

brexit

ökad användning: Storbritanniens eventuella utträde ur EU. 2012.

Utsatta människor letar syndabockar. Inte sällan pekas den europeiska unionen ut. EU-fientliga partier har opinionsvinden i ryggen. Storbritannien är ett talande exempel. Där har premiärminister David Cameron i ett svagt ögonblick lovat folkomröstning om ”Brexit” – brittiskt EU-utträde.

Sydsvenskan, 7 november 2013

[från engelskan, sammandragning av British, ’brittiskt’, och exit, ’utträde’, bildat i analogi med grexit, ’grekiskt utträde ur EMU’]

fäbodifiering

trend där storföretag marknadsför masstillverkade produkter som småskaliga, närproducerade och autentiska. 2013.

Fäbodifiering – när en industriell matjätte profiterar på vurmen för småskalighet.

Filter, 15 maj 2013

linjär tv

ökad användning: traditionellt tv-tittande efter en tablå som lagts av tv-kanalen. 2006.

Men även om de flesta nog tror att on-demand-tv kommer att ta över en allt större del av tittandet, är det fortfarande linjär tv som drar in de stora pengarna.

CIO Sweden, 3 juni 2013

[linjär tv är en så kallad retronym, ett nytt ord för en gammal företeelse]

e-sport
ökad användning: tävlingsspelande som utförs med dator eller spelkonsol. 2003.

Det har skrivits sporthistoria i Bukarest i helgen. Inte bara har svensken Madeleine ”MaddeLisk” Leander vunnit det första kvinnliga världsmästerskapet i datorspelet Starcraft 2, utan hon är också den första personen någonsin som dopingtestas i tävlingsinriktat datorspel, så kallad e-sport.

Sesf.se, 18 november 2013

läxrut

ökad användning: skatterabatt för läxhjälp. 2012.

Efter kritiken mot att läx-rut, möjligheten att göra avdrag för läxhjälp, skapar en ojämlikhet fattade den moderata arbetsstämman också beslut om att alla ska ha rätt till läxhjälp.

Svenska Dagbladet, 20 oktober 2013

[bildat till rut-avdrag, ’skatteavdrag för hushållsnära tjänster’]

köttskatt

ökad användning: skatt som föreslås tas ut på köttprodukter eftersom de belastar miljön mer än vegetabilier. 2000.

Vi måste konsumera mindre kött och inte tro att det finns hälsosamma och miljösmarta animalier som möjliggör en fortsatt överkonsumtion. Bästa sättet är att införa en konsumtionsskatt på animalier – en så kallad köttskatt.

SVT Debatt, 22 oktober 2013

mobilmissbruk

ökad användning: ohälsosamt beroende av mobiltelefon. 2003.

En australisk forskningsrapport visar att mobilmissbruk kan ge samma abstinenssymptom som spritmissbruk: människor fick tydliga fysiska problem då de berövades sina smartphones.

Göteborgs-Tidningen, 3 november 2013

nagelprotest

protest som uttrycks genom att man målar naglarna i symbolisk färg. 2013.

Nu syns regnbågsfärgade naglar från norr till söder efter Expressens kampanj #hejaemma. Mängder av män, kvinnor och barn vill hylla höjdhopperskan Emma Green Tregaros nagelprotest mot Rysslands hårda anti gay-lagar.

Expressen, 18 augusti 2013

nätvandra

ökad användning: söka upp unga på nätet för att kunna ge stöd. 2007.

Som lärare är det självklart att man ska finnas där eleverna finns, tycker Pia Widegren. I dag arbetar hon som utvecklingsledare inom Motala kommun och föreläser om hur man som vuxen kan ”nätvandra” – samtala med unga på nätet.

Dagens Nyheter, 15 maj 2013

[bildat i analogi med nattvandra]

selfie

självporträtt publicerat i sociala medier. 2013.

Den bild som skapas när vi fotograferar oss själva med våra mobiltelefoner kallas just så – selfie. Det är en lek med engelskans ord för den egna identiteten.

Dagens Nyheter, 18 maj 2013

[även egobild och självis förekommer i samma betydelse; danska och norska selfie]

De där danskarna...

På senare år har utbudet av högkvalitativa danska film- och TV-produktioner vällt in över Sverige likt dejliga, danska wienerbröd. Filmer som Thomas Vinterbergs Jakten och TV-serier som Bron och Borgen har visat upp ett Danmark långt bortom Tivoli och Legoland, som bidragit till att ge oss en mer komplex och ärlig bild av dansken än den öldrickande och korvätande spelevink som vi lärt känna bland annat via reklaminslag.

 

Men vår uppfattning om att danskarna pratar ett språk som påminner om vårt eget, fast med gröt eller möjligtvis en halvstor potatis i munnen, har kanske snarare förstärkts av alla dessa filmer och serier. På TV-skärmen får vi ju det mesta förklarat via undertexterna, men om man skulle få för sig att faktiskt ta steget över sundet och uppleva Danmark på riktigt, förstår man över huvud taget någonting då? Lugn, din språkrådgivare Comactiva guidar dig rätt bland alla halvtreds och konstiga værelser.

 

Om vi skulle ta det här med räkneorden först. Hur fungerar det egentligen? Finns det någon som helst logik bakom konstigheter som halvfems och fem og halvtreds? Ja, faktum är att systemet är helt logiskt uppbyggt och inte alls svårt att lära sig när man väl vet hur det fungerar.

Det danska räknesystemet utgår nämligen från halva tjog. Tio (ti), 20, (tyve), 30 (tredive) och 40 (fyrre, uttalas ung. ”föhr”) följer det svenska sättet att räkna, men sedan kommer tjogen in i bilden. 50 heter således halvtreds, eftersom 50 är tre tjog (d.v.s. 60, eller treds) minus ett halvt tjog. 60 heter treds, följt av 70, som enligt samma system heter halvfjerds (d.v.s. fyra tjog minus ett halvt tjog). 80 heter firs och 90 heter halvfems (d.v.s. – just det – fem tjog minus ett halvt tjog). 100 heter däremot inte femtreds utan ”hundrede”.

I listan nedan finns alla de räkneord du kan tänkas behöva för att klara en långhelg i Danmark med hedern i behåll (hämtat från danmarksguiden.se).
 

0 Nul
1 En
2 To
3 Tre
4 Fire
5 Fem
6 Seks
7 Syv
8 Otte
9 Ni

10 Ti
20 Tyve
30 Tredive
40 Fyrre
50 Halvtreds
51 Enoghalvtreds
60 Tres
65 Femogtres
70 Halvfjerds
75 Femoghalvfjerds
80 Firs
90 Halvfems

100 Hundrede
150 Ethundrede halvtreds
195 Ethundrede femoghalvfems
200 Tohundrede
1000 Ettusen
1251 Ettusen tohundrede enoghalvtreds

 

Men risken för missförstånd upphör ju tyvärr inte bara för att man har lärt sig att räkna på danska och slipper hålla upp en massa fingrar i luften för att visa vad man menar. Det finns gott om falska vänner i danskan, det vill säga ord som vi även har i svenskan men som betyder helt olika saker på de två språken. Här nedan är några exempel.

                                                                 

Svenska	Danska
Frukost	Morgenmad
Lunch	Frokost (här gäller det alltså att hålla tungan rätt i mun när man ska fråga hur dags frukosten serveras på hotellet)
Rum	Vaerelse
Rymden	Rommet (lika viktigt hur man uttrycker sig om man är missnöjd med hotellrummet, med andra ord)
Kvar	Tilbage
Lugn	Rolig
Rolig	Sjov, morsom

 

 

Inte konstigt när allt kommer omkring att många danskar faktiskt föredrar att prata engelska med oss svenskar. Tro det eller ej, men de har ofta minst lika svårt att förstå oss som vi har att förstå dem. Trots att vi svenskar egentligen bara pratar en mycket tydligare variant av danska ... eller?

Boktips inför hösten

Vad passar väl bättre så här på hösten än att krypa upp i soffan med en god bok?

Här kommer Comactivas allra bästa boktips:

Anne Harris, Produktionsansvarig, rekommenderar:

NW av Zadie Smith (Albert Bonniers Förlag, 2013)

 
Romanen utspelar sig i Londons nordvästra delar – därav titeln, som dels står för områdets postkod, North West, dels kan tolkas som ”nowhere”. Vi får följa bokens fyra huvudpersoner som växte upp i området, men vars liv har tagit olika vändningar. Efter uppväxten i den fattigare delen som kanske bäst beskrivs som ett miljonprojektsområde, har de fyra huvudpersonerna rört sig i olika riktning, men berättelserna vävs ändå samman i både nutid och dåtid. Här finns klassresor, ambitioner, drömmar, djup tragik, ödesmättade val, trassliga vardagssituationer och livsöden som tillsammans ger en fascinerande inblick i ett London långt bortom turiststråken.

Linn Ericsson, Projektledare, rekommenderar:

Ny finsk grammatik (Nuova grammatica finlandese)

av Diego Marani (Karneval förlag, 2012)

En man hittas medvetslös i Trieste i Italien under andra världskriget. Han har förlorat minnet och eftersom han har på sig en jacka med orden ”Sampo Karjalainen” blir hans finske läkare övertygad om att de har samma ursprung och börjar lära honom finska. En filosofisk och underfundig bok som närmast poetiskt beskriver identitet, tillhörighet och kärleken till ett lands språk och kultur. 

 

Gabriella Rudström, Projektledare, rekommenderar:

Ögonblicket (The Moment) av Douglas Kennedy (Forum, 2012)

En dag får författaren Thomas Nesbitt ett paket från Berlin. Avsändaren är en kvinna han hade ett passionerat förhållande med i sin ungdom, på 80-talet i Berlin. När han öppnar paketet kommer det förflutna i fatt honom och vi får bit för bit reda på mer om hans turbulenta och dramatiska år i Berlin, i en tid när staden var delad mellan öst och väst. Det är en riktigt storslagen, episk roman som är både spännande, vacker, intressant ur ett historiskt perspektiv och innehåller en hel del oväntade vändningar. Jag kan även rekommendera några av Kennedys tidigare romaner: Den andra kvinnan och Den gåtfulle fotografen.

 

 

 

Maria Framme, Projektledare, rekommenderar:

Tillsammans är man mindre ensam (Ensemble, c’est tout)

av Anna Gavalda (Bonniers, 2006)

Camille äter knappt, arbetar natt som städerska och bor i ett litet, kallt vindsrum. Philibert, som bor i våningen under, är en stammande men beläst aristokrat som säljer vykort utanför ett muesum. Hans inneboende Franck är en stilig, men butter och ohyfsad kock. När de tre lär känna varandra börjar de sakta men säkert att krypa ur sina skal och inser snart att det kanske inte är så sant att ensam är stark trots allt. Må bra-läsning när den är som allra bäst! Boken filmatiserades även 2007 med Audrey Tautou i en av huvudrollerna.

 

 

Agneta Didriksson, Projektledare, rekommenderar:

Innan floden tar oss av Helena Thorfinn (Norstedts, 2012)

Här får vi följa biståndsarbetaren Sofia som tagit med sig man och barn för att arbeta på svenska ambassaden i Dhaka i Bangladesh. Vi möter även systrarna Nazrin och Mina som gör allt för att inte bli bortgifta efter att deras syster blivit mördad av sin make och svärmor. Boken är en fängslande skildring av tillvaron i Bangladesh som även ger en spännande inblick i svensk och internationell biståndspolitik. Helena Thorfinn är journalist och biståndsanalytiker och har själv arbetat på svenska ambassaden i Dhaka, vilket ger berättelsen ett djup och en trovärdighet som berikar läsupplevelsen.

Japaner, japaner ...

Nu ser man äntligen körsbärsträd i blomning var man än går, men om det är någonstans i världen som man vet att verkligen uppskatta det här fenomenet så är det i Japan. Här är ”hanami” (ung. ’att beskåda blommor’) en av de viktigaste årliga högtiderna.

 

Japanerna ser körsbärsblomman som en symbol för livets förgänglighet och som en påminnelse om att ta vara på varje dag. Varje år följer man noggrant rapporter i tv, tidningar och från olika vädertjänster för att vara beredd när körsbärsträden blommar som mest där man själv bor eller befinner sig. Många samtal kretsar kring när man bör besöka olika parker för att kunna njuta av blomsterprakten när den är som allra vackrast.

Många upplever blomningen på eftermiddagar och kvällar eftersom parkerna är upplysta då. På vissa ställen passar besökarna på att berusa sig ordentligt i samband med hanami, men många parker tillåter inte alkohol alls för att besökarna ska kunna njuta av blommorna i lugn och ro.

Och visst får man en känsla av vilken mäktig upplevelse det måste vara när man ser de här bilderna, som vi fått från Magnus Johansson, en av våra språkkonsulter på plats i Tokyo.

 

 

Hur roliga var årets aprilskämt?

Så här dagen efter kan vi summera årets skörd av aprilskämt.

Alltid roligt att i efterhand kunna skratta åt sådant som man kanske skulle gått på om man läst det dagen innan – eller … ?

 

 

I Helsingborg hade man till exempel hittat spår av både lasagne och köttbullar i hästfodret. Lennart Grimma, inspektör på Statens Inspektioner av Livsmedel och Lokaler (SILL), ville införa en TRAV-märkning på foder:

http://www.hastmagazinet.com/newsItem.aspx?id=60638

 

Och Datormagazin berättade om hur Språkrådet lyckats lura Google genom att återinföra ordet Ogooglebar – på rövarspråket. Enligt Datormagazins källa planerade Språkrådet utöver ordet ”Ogogoogoglolebobaror” även att introducera andra varumärkesrelaterade ord som vespa, soda stream och foppatoffel, som alltså skulle ersättas med vovesospopa, sosododa sostotroreamom respektive fofopoppopatotofoffofelol redan under 2013.

http://www.datormagazin.se/artiklar/nyheter/20130401/sprakradet-lurar-google

Tycker du fortfarande inte att något av skämten ovan är roligare än Tommy Nilssons Black-kupp, trots att han var två veckor för tidig? 

Då kan du surfa vidare till  http://neenya.com/aprilskamt/ där mängder av aprilskämt finns summerade.

 

 

Stor dag för Comactiva idag!

Idag byter vi namn och blir Comactiva Language Partner AB.

Samtidigt putsar vi lite på den grafiska profilen och byter till en helt ny payoff: Tell it to the world. För när du behöver göra din röst hörd, oavsett var i världen du vill att den ska höras, ja då finns vi till din hjälp för att förstärka signalen, fördjupa avtrycket, göra större ringar på vattnet, sprida ditt budskap längre ut, längre bort.

Och naturligtvis kommer vi att fortsätta att blogga här – precis som vanligt – om allt som fångar vårt intresse för stunden. Vi hörs och ses!