Behöver man anpassa sin marknadsföring till tyska och franska?

Att vi är rätt bekväma med att språka på engelska i vårt avlånga land är ett välkänt faktum. Detta beror bland annat på att Sverige efter andra världskriget gjorde engelskan till ett obligatoriskt andraspråk i läroplanen. Den dåtida goda ekonomin erbjöd möjligheter att studera utomlands i främst England och USA. Än idag är vi en nation befolkad med människor som gillar att resa, ung som gammal. Men kanske är det viktigaste argumentet att det mesta vi ser på tv och bio är odubbat. Vi ser, hör och har facit i samma ögonblick som vi ser filmen och delvis har vi Clint Eastwood, Julia Roberts och Dallas att tacka för våra goda kunskaper i det engelska språket. Språkföretaget EF har undersökt vuxnas kunskaper i engelska som andraspråk. 

Här är länderna i världen med bäst resultat. 

Våra samlade kunskaper är i regel så bra att vi föredrar att tala engelska med engelskspråkiga personer som bott i Sverige i åratal bara för att det är kul. Jag talar av egen erfarenhet då en av mina närmaste vänner kommer från Down Under. Vi träffades utomlands och efter att han flyttat till Sverige fortsätter våra samtal på engelska, även om han numera talar obehindrad svenska. Det känns bra och naturligt helt enkelt och är ett utmärkt tillfälle att hålla igång engelskan. Vi svenskar tar till oss engelskan på ett positivt sätt och inom reklamen har det historiskt varit en fördel att marknadsföra produkter som exempelvis alkohol, bilar och parfymer på engelska. Med tiden har detta sakta förändrats och numera lanseras ”Das Auto” (Volkswagen) och ”Vorsprung durch Technik”(Audi), vilket hade varit otänkbart för tjugo år sedan, med en aura av kvalitet. Trenden att länder stärker sin identitet genom att framhäva sitt lands språk blir allt tydligare i en allt mer globaliserad värld som exemplet ovan visar. Fransmännen har inte förvånande i alla tider värnat om sitt språk och har till och med infört en lag (1994) som förbjuder att engelska och franska blandas i reklam. Sverige väljer det motsatta och planerar att avveckla institutioner som ska värna om vårt språk som exempelvis Medelhavsinstituten och Terminologicentrum. Läs mer på DN.

Valet att globalisera eller stärka sitt lands identitet utmanar därför vårt sätt att kommunicera med andra marknader. Ur marknadsföringssynpunkt finns därför en fara och det största misstaget vi kan göra är att utgå från vår egen verklighet och kultur när vi planerar en internationell kampanj. Att ha en klar strategi för hur man når kunder på de lokala marknaderna med rätt budskap kan vara skillnaden mellan att etablera sitt varumärke eller förlora mot de lokala aktörerna. En väl anpassad översättning eller transcreation kan vara det som tar ett välformulerat budskap ut i världen. Sedan är det ju aldrig fel att hänvisa till Made in Sweden i sin marknadsföring!


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se