Snart jul, det är!

Läste du rubriken med Yodas röst? I så fall kan vi konstatera att du inte är den enda med Star Wars-intresse i Sverige i vinter. 

I år är december skådeplatsen för två stora händelser. Den ena är återkommande, faktiskt varje år sedan några tusen år tillbaka. Julen så som kristendomen känner till den firas till minnet av Jesu födelse, men traditionen är mycket äldre än så. I Norden talade man under forntiden och asarnas tid om julblot eller midvinterblot vilket var en högtid som hölls vid tiden för vintersolståndet. Var ordet "jul" kommer ifrån är omdebatterat men vissa hävdar att det kommer från den gud man firade vid denna högtid: Jólner, ett av många namn givet till den välkände guden Oden. 

Den andra händelsen är mer unik. Den 16:e december var det premiär för ytterligare en film i serien av världens kanske mest kända rymdäventyr: Star Wars: the force awakens. Det är den 7:e filmen sedan 1977 men jag vågar inte kommentera filmens episodnummer (det där har alltid varit lite krångligt när det gäller Star Wars). Vad som däremot är helt klart är att vi återser Harrison Ford i rollen som Han Solo, godhjärtad skojare med förkärlek för håriga rymdvarelser och prinsessor med hårbullar och guldbikinis. Om Yoda är med låter jag förbli osagt, han dog i episod 6 men man vet ju aldrig med film. Jag tänkte dock fästa lite uppmärksamhet just vid denna gröna lilla gynnare och då framför allt på hans språk. Yoda är nämligen en enastående retoriker om man får inskränka denna vetenskap till bara en av de retoriska modellerna. I Yodas säregna tal används nämligen det som inom den klassiska retoriken brukar kallas för anastrofer. I anastrofen vänds ordföljden för att framhäva det man vill ha sagt på ett mer effektfullt sätt. Och nog är det effektfullt alltid, att imitera Yodas tal är ett bergsäkert sätt att både locka till skratt och att blotta sin nördådra. Yodas språk är som sagt bakvänt, men det baseras fortfarande på just engelska. I andra filmer och serier har man ibland tagit steget ännu längre och skapat helt konstgjorda språk. Visste du till exempel att det är fullt möjligt att lära sig både alviska (som är alvernas språk i Sagan om ringen) och klingonernas språk (ni vet de där rymdvarelserna med de roliga pannorna i Star Trek)? 

På Comactiva Language Partner översätter vi från de flesta av världens affärsspråk, dock inte från just klingonska (kanske lika bra, de är inte särskilt trevliga om man får tro Star Trek-serien).

Så vare sig man spenderar kommande dagar med att nervöst undra om Star Wars kommer leva upp till ens förväntningar eller mysandes med familj och vänner med julstämning i sinnet och pepparkaka i hand, vill vi på Comactiva passa på att säga följande: 

Må kraften vara med er och från oss alla till er alla, en riktigt god jul.

Eller som man säger på alviska:

Ná merye i turuhalmeri! (god jul)

Källor: 

http://study.com/academy/lesson/anastrophe-definition-examples.html

http://bibblansvarar.se/sv/svar/nu-ar-det-snart-jul-vad-komme

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

… och våga inte prata persilja!

Det är väl ingen som tvivlar på att det finns ett visst agg mellan skåningar, göteborgare och stockholmare och detta agg är åtminstone delvis kopplat till de dialektala skillnaderna (och säkerligen en och en annan fotbollsmatch), men det är inte på något sätt unikt för Sverige att folk inom det egna landet rackar ner på både varandras dialekter och språk. Att fenomenet är världsvida blev jag själv varse en gång under en rundtur vid Ayers rock i Australien (eller Uluru som det faktiskt egentligen ska kallas) då jag reste med en skränig men godhjärtad holländska från staden Nijmegen, nära tyska gränsen. Jag kände inte till staden men nämnde att jag varit i Amsterdam ett antal gånger och fick då veta att i det lilla landet Nederländerna tar tågresan mellan Nijmegen och huvudstaden bara lite över timmen. 

”Åhå”, sa jag. ”Och visst är det väl en vacker stad, Amsterdam?”

”Jovisst”, mumlade holländskan och lade sedan till:

”Men alla från Amsterdam är dumma i huvet och pratar skitfult.”

Nåväl, jag förlåter henne trots allt för jag har sedermera hört samma saker sägas i alla länder jag har varit i och oftast är dessa små gliringar uttalade i kärleksfullt retstickeri, lika harmlöst som när en hundvalp nafsar sitt syskon i örat. Det ska dock sägas att det här med språk och dialekter inte är helt oproblematiskt. Detta har bland andra folket på Haiti och Dominikanska republiken bittert fått erfara. På 1930-talet stod Dominikanska republiken under ledning av den hänsynslöse diktatorn Rafael Trujillo som bland allehanda otrevligheter gjorde sig känd för den så kallade persiljemassakern. Trujillo, som fått för sig att just haitier var orsaken till att den Dominikanska skon klämde, sände därför iväg ett gäng soldater till Dominikanska gränsen och lät folket i gränsstäderna svara på den ödesdigra frågan ”hur uttalar du ordet persilja?” (spanska: perejil). Haitierna, vars uttalade ”r” skilde sig markant från dominikanernas rullande ”r” blev omedelbart arkebuserade och Trujillo var nöjd, för stunden. På andra ställen i världen har man tidvis till och med förbjudit andra språk inom det egna landet. I Frankrike var det under 1950-talet tungomålet i Bretagne (som knappt existerar idag men som är ett keltiskt språk) som man hade för avsikt att tillintetgöra.

På många skolor i landet kunde man ibland se skyltar som den här:

Den första regeln lyder: ”förbjudet att tala bretagnska och att spotta på golvet”.

Även om vi på Comactiva Language Partner lyckligtvis knappast riskerar våra liv på grund av dialektala misstag är det viktigt att dialekter tas med i beräkningen vid översättning. Dialekter tillhör den språkliga kulturen och kultur är något som våra översättare måste ha god koll på.

För hur är det nu igen, heter bakverket nedan; munk (Göteborg), gräddbulle (Skåne) eller skumboll (Småland, med mera)?

En välsmakande dessert och en dialektal gåta

Källor:

http://www.ibtimes.com/parsley-massacre-genocide-still-haunts-haiti-dominican-relations-846773

http://everything.explained.today/Brittany/



Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.


http://www.comactiva.se

Upside-down English

En resa till Australien ger många nya insikter och perspektiv, inte minst för mig som lingvist. När jag nyligen reste till denna fantastiska kontinent för första gången fick det mig att fundera över regionala skillnader mellan olika språk, och deras betydelse för att identifiera sig med sitt språk och sin kultur. Eftersom jag på hemmaplan pratar brittisk engelska till vardags, blev det naturligtvis också så jag kommunicerade ”down under” – och i de flesta fall fungerade det självklart alldeles utmärkt.

Men förutom uttalsmässiga skillnader stötte jag också på en hel del ord som jag inte kände till och som jag fick fundera ett extra varv på eller till och med fråga om. Här kommer några exempel som kanske inte är helt självklara:

När du handlar frågar expediten “Do you want your docket?” (receipt – kvitto), för att grilla köper du ”heat beads” (charcoal briquettes – briketter) och du kanske ställer din ”esky” (cool box – kylväska) på flaket till din ”ute” (uttalas ”jut”) (pickup truck – pickup/bil med flak). När du går till stranden tar du med dig dina ”bathers” (swimming costume – badkläder) och sticker fötterna i dina ”thongs” (flip-flops – plastsandaler). På natten sover du under en ”doona” (duvet – täcke) och i din sallad stoppar du kanske ”capsicum” (red/green pepper – röd/grön paprika). Ute på landet finns de som har ”chooks” (chicken – höns) i trädgården och när det regnar kan du behöva ta på dig dina ”gumboots” (wellington boots – gummistövlar). En tomt att bygga hus på kallas ”block” och är då alltså inte hela kvarteret, vilket man kanske skulle kunna tro.

Detta är alltså vardagsord i Australien som britter, amerikaner och andra engelsktalande inte heller skulle känna igen. Det fick mig att tänka på Comactivas filosofi om att alltid anlita översättare som bor i det aktuella landet, och än mer förstå nyttan med denna tanke. För även om australiensare utmärkt kan läsa och förstå en brittisk eller amerikansk text, skulle den inte upplevas som naturlig för dem om deras lokala ord och uttryck inte finns med.

En liten pojke jag träffade blev alldeles förvirrad när jag, på brittiskt manér, hälsade genom att säga ”Are you alright?”. Han tittade frågande på sin mamma som sa ”hon menar ’How are you?’”! Små skillnader som ändå är så utmärkande.

Så hur stora är egentligen skillnaderna mellan olika typer av engelska i världen? Ja, det är en fråga som ofta kommer upp till diskussion, och frågan om det finns någon form av ”internationell engelska” brukar besvaras med ett tveksamt nej. Själv är jag av den åsikten att om en text främst ska användas i Europa bör man använda sig av brittisk stavning, men hålla ordvalet så neutralt som möjligt. För övriga världen brukar det hänga ihop med vem som är avsändare och tänkt målgrupp, men även i Asien fungerar brittisk stavning bra.

Visst är det fascinerande hur ett språk har utvecklats och förändrats så från sitt ursprung men att alla som talar engelska ändå kan göra sig förstådda på världens alla kontinenter.
Och jo, visst säger de ”G’day, mate” down under!

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Översättaren är död, länge leve översättaren!

Under de senaste åren har tekniken gjort enorma framsteg och lösningar som gör våra arbetsflöden allt snabbare och effektivare tar jättekliv. Något som majoriteten av oss som driver en verksamhet måste ta till oss och implementera i våra rutiner.

Men jag frågar mig var gränsen går för vart tekniken håller på att föra oss och jag är inte ensam i mina funderingar... Jag är en trogen lyssnare till Spanarna i P1 där Kalle Norlén nu senast på ett roande sätt beskrev vår maktlöshet när något inte fungerar som det ska och alla spratt vi ställs inför. Lyssna gärna på inlägget på Spanarna  i P1.

Enligt hans spaning är vi i händerna på expertisen som har full kontroll och där en normalanvändare snart inte kan åtgärda något annat än att stänga av och sätta datorn om det är en sådan det gäller, för att inte tala om ifall du vill laga din bil själv. Tekniken är definitivt inte bara en fluga utan är här för att stanna så det är bara att hänga på tåget och ta till sig det som förenklar för oss. Så långt allt väl, men det jag förundras över är den okritiska övertro vi har om att allt funkar. Bara för att man kan hantera stora mängder hårda data bra och snabbt kan konsekvenserna bli allvarliga i de fall något går fel.

Jag hör hemma i en värld av språk där nya lösningar för att översätta är många med Google translate som det vanligaste exemplet. I vissa fall är det ett utmärkt verktyg, men det kan bli direkt skadligt i andra sammanhang. Mer avancerade verktyg finns och utan dem skulle vi inte hinna med att översätta de stora mängder som vår bransch faktiskt gör. Vad som dock oroar mig är att vi med tiden förlorar förmågan att själva uttrycka oss på ett förståeligt sätt. Själv har jag exempelvis förlorat förmågan att räkna algebra (tack för det kalkylatorn…) och är rädd att vi går en liknande utveckling till mötes när det gäller språk, så att vi i framtiden inte kan uttrycka oss ordentligt i skrift och tal. Kanske vi i framtiden bara uttrycker oss med emojifigurer. Mycket av det som översätts måste översättas i det närmaste ordagrant och där ger maskinerna ett mervärde, men så mycket annat måste anpassas på ett betydligt respektfullare sätt. Låt oss därför hoppas att utrymme ges för alla dessa kompetenta översättare att ägna sig åt sin kompetens snarare än att redigera automatiserade texter gjorda av en maskin.


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

God jul kan man säga på många sätt

Varje jul får vi nästan dagligen förfrågningar om hur man översätter ”God jul” och ”God jul och gott nytt år”. Eller hur man uttrycker sig när våra traditionella fraser inte fungerar på andra språk eller i länder där tomten inte är lika självklar som för oss. Finns han egentligen, vem är han och var bor han i sådana fall? Vi här uppe i norr är ju inte heller helt överens om hans förehavanden. Tomtens hemvist sägs vara på ett flertal olika ställen, vilket skapar en viss förvirring. Eller är han kanske en riktig globetrotter med många residens som han växelvis besöker efter lust och behag? I Danmark hör han hemma på Grönland, i Finland hittar man honom i Korvatunturi (Rovaniemi är bara Geschäft…). I Norge och Sverige är det lite mer oklart var han hör hemma även om svenska företaget Sweco anno 2007 lite oväntat gick ut med att jultomten torde bo i bergen i Kirgizistan.

Att han ser ut som han gör kan vi tacka Jenny Nyström för och arbetsbeskrivningen skrevs ju av Victor Rydberg. Att de båda var samtida i slutet av 1800-talet utesluter ju inte att de jobbade fram tomtens CV i samråd med varandra

Oavsett hur hans vardag ter sig ger det oss i alla fall ett utmärkt tillfälle att umgås med familj och vänner, äta god mat, ge varandra klappar. Dessutom delar vi med oss till behövande som kanske inte ens vet om att det firas jul i andra delar av världen. ”Do they know it´s Christmas time at all” är som bekant ett exempel på detta. Ett konstaterande som är minst lika aktuellt idag som i mitten av åttiotalet när Live Aid iscensattes av Sir Bob Geldof.

Detta leder oss tillbaka till den inledande frågan om hur man översätter denna högtids namn på ett lämpligt sätt. Om du funderar på att sända en hälsning finns några användbara förslag att använda. Följ länken till vår hemsida och ”Språkhjälpen”, så har du fixat det på ett kick!

Till Språkhjälpen

God jul och gott nytt år!


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Behöver man anpassa sin marknadsföring till tyska och franska?

Att vi är rätt bekväma med att språka på engelska i vårt avlånga land är ett välkänt faktum. Detta beror bland annat på att Sverige efter andra världskriget gjorde engelskan till ett obligatoriskt andraspråk i läroplanen. Den dåtida goda ekonomin erbjöd möjligheter att studera utomlands i främst England och USA. Än idag är vi en nation befolkad med människor som gillar att resa, ung som gammal. Men kanske är det viktigaste argumentet att det mesta vi ser på tv och bio är odubbat. Vi ser, hör och har facit i samma ögonblick som vi ser filmen och delvis har vi Clint Eastwood, Julia Roberts och Dallas att tacka för våra goda kunskaper i det engelska språket. Språkföretaget EF har undersökt vuxnas kunskaper i engelska som andraspråk. 

Här är länderna i världen med bäst resultat. 

Våra samlade kunskaper är i regel så bra att vi föredrar att tala engelska med engelskspråkiga personer som bott i Sverige i åratal bara för att det är kul. Jag talar av egen erfarenhet då en av mina närmaste vänner kommer från Down Under. Vi träffades utomlands och efter att han flyttat till Sverige fortsätter våra samtal på engelska, även om han numera talar obehindrad svenska. Det känns bra och naturligt helt enkelt och är ett utmärkt tillfälle att hålla igång engelskan. Vi svenskar tar till oss engelskan på ett positivt sätt och inom reklamen har det historiskt varit en fördel att marknadsföra produkter som exempelvis alkohol, bilar och parfymer på engelska. Med tiden har detta sakta förändrats och numera lanseras ”Das Auto” (Volkswagen) och ”Vorsprung durch Technik”(Audi), vilket hade varit otänkbart för tjugo år sedan, med en aura av kvalitet. Trenden att länder stärker sin identitet genom att framhäva sitt lands språk blir allt tydligare i en allt mer globaliserad värld som exemplet ovan visar. Fransmännen har inte förvånande i alla tider värnat om sitt språk och har till och med infört en lag (1994) som förbjuder att engelska och franska blandas i reklam. Sverige väljer det motsatta och planerar att avveckla institutioner som ska värna om vårt språk som exempelvis Medelhavsinstituten och Terminologicentrum. Läs mer på DN.

Valet att globalisera eller stärka sitt lands identitet utmanar därför vårt sätt att kommunicera med andra marknader. Ur marknadsföringssynpunkt finns därför en fara och det största misstaget vi kan göra är att utgå från vår egen verklighet och kultur när vi planerar en internationell kampanj. Att ha en klar strategi för hur man når kunder på de lokala marknaderna med rätt budskap kan vara skillnaden mellan att etablera sitt varumärke eller förlora mot de lokala aktörerna. En väl anpassad översättning eller transcreation kan vara det som tar ett välformulerat budskap ut i världen. Sedan är det ju aldrig fel att hänvisa till Made in Sweden i sin marknadsföring!


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

Konnichiwa!

För den som gillar att kolla in reklamen som poppar upp i de flesta program har reklamen för Telenor lockat fram sköna garv i TV-soffan. Den visar på ett humoristiskt sätt hur ett affärsmöte med japaner kan ta en oväntad riktning på grund av både en språklig och kulturell förbistring. När jag var grabb på 70-talet sa vi att det var förunderligt vad generationen innan oss fått uppleva i form av nya innovationer som tåget, flyget, TV, radio, elektricitet och några saker till som jag inte kommer på just nu. I den verklighet vi levde i då, kändes det som att så mycket mer kunde ju inte hända och sådana grejor som datorer och mobiltelefoner fanns inte i begreppsvärlden (även om första embryot till en Mac höll på att utvecklas). Den enda som såg dessa saker komma var väl Jules Verne redan på 1800-talet, men det visste alla redan då att det var rena fantasier. Båtar under vatten och resor till månen var ju något helt tossigt…

Vad har denna utsvävning då med en reklamfilm från Telenor att göra tänker du. Jag har ett intresse av språk eftersom jag i mitt yrke lever i en värld av språk och märker att tekniken har gjort stora framsteg med att få människor att kommunicera. Dock glömmer vi ofta bort den kulturella sidan som får stå tillbaks för just tekniken och vår övertro på att denna är lösningen på precis allt man kan tänka sig. Och nu kommer jag till saken att just detta framställs på ett utmärkt sätt i Telenors film och jag är övertygad om att bristen på förståelse för andra seder och kulturer fått affärer att ta längre tid än nödvändigt och i värsta fall har det inte blivit något avslut alls. På de korta sekunder filmen visas målar jag upp en bild inom mig om engagemanget inför ett sådant möte som beskrivs i filmen. Först en lång tids bearbetning av prospekt. Sedan en inbjudan och all förberedelse som behöver göras inför ett besök av en viktig kund från Japan. Jag föreställer mig valet av hotell och restauranger, vilka platser som ska besökas och i detta fall en runda golf på en sannolikt väl vald golfbana med spelet anpassat så att kunden som av en händelse får vinna... Och så faller det hela på att man förlitar sig på en teknik som möjligen duger till att beställa mat på en restaurang i ett land där man inte talar språket. Min poäng med detta inlägg är att den mänskliga kunskapen i detta exempel har ett värde långt över tekniken och att den sistnämnda i vissa fall snarare stjälper än hjälper…

Följ länken och se själv!

http://www.youtube.com/watch?v=_V2L4kzrjH8


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se