Semester – en sorts tomrum?

Semester kan betyda så mycket. Lata dagar och ledighet är självskrivet. En mjukglass på torget, kanske en stunds planlöst strosande i solen. En pocket i hängmattan under grönskande björkar. Grillkvällar med glada vänner, kvällar då det liksom aldrig vill bli riktigt mörkt. Ljumma kvällsdopp och kliande myggbett. Juli är här och nu har vi den svenska sommaren mitt framför näsan. Men varför heter det egentligen ”semester”? Vad betyder själva ordet?

Enligt Nationalencyklopedin ska vi definiera semester som ”(årligen återkommande) period med betald ledighet som ingår i en arbetstagares tjänsteförmåner”. Ordet kommer ur latinets seme´stris ’sex månaders’ (av sex ’sex’ och me´nsis ’månad’). Men – sex månader? Så lång semester kan jag ändå inte minnas att vi någonsin har haft? Nej, det handlar istället om de romerska soldaterna, som låg ute i fält på halvårsbasis för att därefter vara permissionslediga i sex månader, och det var alltså den permissionsledigheten som kallades för semester. Detta berättar Lars-Gunnar Andersson, språkvetare och professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, i ett tidigare avsnitt av Språket i Sveriges Radio P1.

Den språkkunnige vet säkert att man kan hitta samma lånord i flera andra språk, bland annat i engelskan (semester) och franskan (semestre), men där har ordet lånats in med en betydelse som ligger närmare latinets ursprungliga och har inget med ledighet att göra.
I Storbritannien och Frankrike kallas istället den ”årligen återkommande betalda ledighet som ingår i en arbetstagares tjänsteförmåner” för vacation respektive vacances. Båda dessa ord kommer ur latinets uacare i betydelsen (att vara) ’tom’, ’befriad från’ eller ’ledig’. Detta ord återfinns också i svenskans ”vakans” och ”vakant” eller i t.ex. ”vakuum” (’tomrum’).

På Comactiva tar vi i år semester under veckorna 30-31 (23 juli-3 augusti) då kontoret kommer att vara obemannat. Därefter är vi tillbaka med full kraft igen den 6 augusti för att leverera nya översättningar och språktjänster.
Vi vill härmed önska er alla ett riktigt soligt och avkopplande tomrum!

Ett språk blir till: Det var en fransman, en engelsman och en afrikan – och sen då?

”Språk är inte matematik” brukar vi kunna konstatera med jämna mellanrum i branschen. Det finns inga konstanta och allenarådande lagar. Nej, språk är som en mjuk och följsam klump modellera som ständigt formas och omformas av oss som använder språket för våra olika kommunikationsbehov.

För mig blev detta extra tydligt när jag nyligen semestrade på ön St. Lucia i Västindien. Här talar lokalbefolkningen nämligen kwéyòl, ett franskt kreolspråk. För den oinvigde kan ett kreolspråk närmast beskrivas som ”en salig blandning”. Jotack. Kreolskan som talas på St. Lucia har en vokabulär med inslag av franska, engelska, amerikanska indianspråk och afrikanska. Syntaxen och den grammatiska strukturen är närmast besläktad med de västafrikanska Niger-Kongospråken. En helt underbar mix, som kommer bäst till sin rätt när man hör den! Och för den som kan lite franska lyser släktskapet med de romanska språken tydligt igenom i skriftspråket (jämför i miniparlören här under).

Ön är självständig sedan 1979 men har genom historien skiftat mellan franskt och brittiskt styre hela 14 gånger. Vi vet också att både en och annan slavtransport från Afrika anlände hit under flera århundraden.

När människor med vitt skilda modersmål möts på en avgränsad plats och måste kommunicera med varandra för ett specifikt ändamål på det här sättet, ja, då föds ett så kallat pidginspråk. Ett pidginspråk är alltså en hybrid mellan två eller flera språk. Det kännetecknas av en mycket förenklad grammatik med enkla eller inga böjningsformer, samt ett begränsat ordförråd. Man kommunicerar på enklast tänkbara sätt och bara om det mest nödvändiga. När pidginspråket sedan breder ut sig och får modersmålstalare (det vill säga från och med andra generationen) kallas det istället för ett kreolspråk.

Kwéyòl är inte något officiellt språk på St. Lucia och det undervisas inte i skolorna, med undantag för den särskilda kulturdag i oktober varje år då man firar ”kreoldagen” (Jounen Kwéyòl). Den är ett led i satsningarna för att främja intresset för det kreolska språket och kulturarvet. Vill du ha mer information om St. Lucia och kwéyòl så hittar du det på turistbyråns officiella hemsida.

I Comactivas utbud av språktjänster finns i dagsläget omkring 140 olika språkkombinationer, men kwéyòl har hittills inte efterfrågats.

***

Miniparlör 

svenska-franska-kwéyòl

(anpassad efter A VISITOR’S GUIDE TO ST. LUCIA PATOIS: Toynbee, Mary W.)

Hej/Goddag - Bonjour - Bon jou

Välkommen - Bienvenue - Byen vini

Jag - Je/me/moi - Mwen

Ni - Vous - Ou

Vi - Nous - Nou

Igår - Hier - Yè

Idag - Aujourd’hui - Jòdi-a

Imorgon - Demain - Denmen

Gå/åka/fara - Aller - Alé

Sol - Soleil - Soley

Pojke - Garçon - Gason

Flicka - Fille - Tifi

Intressant - Intéressant - Entéwésan

Rom - Rhum - Wonm

Öl - Bière - Labye

Musik - Musique - Mizik

Det är bra/gott - C’est bon - Sa bon

Ursäkta mig - Excusez-moi - Eskizé mwen

Tack - Merci - Mèsi

Ingen orsak - De rien - Pa pwooblem

St Lucia är vackert - Sainte-Lucie est belle - Sent Lisi bèl

***

PS! Du behöver förresten inte alls bege dig tvärs över Atlanten för att hitta den här typen av blandspråk. Redan här i Norden har vi ett bra exempel i ”russenorsk”, som talades i gränstrakterna kring norra Norge och ryska Kolahalvön under ca 140 år, fram till början av 1900-talet. Russenorsk var, som namnet antyder, till största delen en blandning av norska och ryska med vissa inslag av bland annat svenska, finska och samiska. I frasen ”Moja njet forsto” (=Jag förstår inte) har de två första orden ursprung i ryskan och det sista i norskan. De omkring 400 ord som finns dokumenterade kretsar naturligt nog främst kring fiske och handel.

Välkommen hit!

Kul att du har hittat Comactiva och vår blogg! På vår webbsida kan du läsa ännu mer om oss och våra olika språktjänster.

I den här nystartade bloggen vill vi servera blandat smågodis som kretsar kring språk i allmänhet, översättning och tankar kring konsten att skriva en välformulerad och fullt marknadsanpassad text som har en förlaga på ett annat språk. Kanske blir det också en och annan syrlig karamell eller till och med ett djungelvrål ibland – det får framtiden utvisa.


Gillar du kreativt språk, översättning och kommunikation så kommer du säkert att vilja hänga lite med oss här ibland. Okej. Nu kan du hämta kaffet. Men kom snart tillbaka!