Översättarens egen T9-funktion

Det fanns en tid för längesedan, när översättaren satt ensam i stearinljusets dunkla sken och skrev med sin fjäderpenna. Sida upp, sida ner. Råkade det bli fel på sidan var det bara att börja om igen. Att försöka beskriva vilka hjälpmedel som stod honom till buds på den tiden vågar vi inte gå in på här, men ett är säkert: det är andra tider nu.

Vi skulle kunna prata länge om Comactivas översättningsprogramvaror. Vi skulle kunna berätta hur tekniskt avancerade de är och hur olika de är jämfört med sådana maskinöversättningsfunktioner som finns på Internet. Vi skulle gärna berätta allt om det vi kallar för textanalyser, matchningar och repetitioner. Vi skulle kunna beskriva hur termbanker och konkordanser fungerar, och hur kostnadseffektivt det blir för dig på lång sikt. Och vi skulle gärna visa dig hur välintegrerat allt detta är i vårt webbaserade affärssystem som är specifikt utvecklat för vår verksamhet.

Vi är säkra på att det skulle beskriva Comactivas vardag på ett sofistikerat sätt som skulle låta mycket bra. Nästan lite magiskt och mirakulöst. Men vi tror att du är mer intresserad av slutresultatet som vi presterar. Vi är övertygade om att det viktigaste för dig är texten som du får tillbaka från oss; att den är väl anpassad till sin nya marknad och att hela texten har blivit ordentligt korrekturläst. Därför lägger vi stor kraft på att verkligen leva upp till och överträffa dina förväntningar i fråga om språkliga nyanser och kvalitetskontroller, och mindre på att prata om de tekniska finesserna.

Men självklart är översättningsverktygen viktiga hjälpmedel. De hjälper oss att uppnå och upprätthålla just den kvalitet som du kan förvänta dig. Det handlar om att lagra viktig terminologi och att snabbt kunna plocka fram den i rätt sammanhang. Tänk dig din mobiltelefons T9-funktion, ”racerpennan” som föreslår ord åt dig när du ska sms:a. Tänk dig nu T9, fast i superversion och med den viktiga skillnaden att det är du själv som löpande definierar meningarna i takt med att texter översätts. Grovt förenklat är det ungefär så som ett översättningsverktyg fungerar. Men det är alltså inget magiskt. Tvärtom, det ligger hårt och idogt arbete bakom varje översättningsminne. Det underhålls och uppdateras manuellt med sådana ändringar och preferenser som du förmedlar till oss. Det är därför vi gärna ringer dig efter ett avslutat projekt och frågar hur allt har gått och om vi kan få ta del av förändringar som kan ha gjorts i texten efter vår leverans till dig: helt enkelt för att vårt samarbete ska kunna utvecklas och bli ännu bättre!

Ta seden dit du vill komma

På engelska finns det ett talesätt som lyder: ”When in Rome, do as the Romans do”. När du reser utomlands kommer du garanterat att komma i kontakt med nya och främmande traditioner och kulturer. Att som turist försöka anpassa sig till det främmande landets språk, seder och bruk kan vara nog så svårt. Ska du dessutom försöka bedriva affärer i ett annat land, är det extra viktigt att du gör ett grundligt förarbete.

Det som brukar vara mest uppenbart, och som man kanske först kommer att tänka på när man planerar att expandera sin geografiska marknad, är språkbarriären. Naturligtvis är det näst intill omöjligt att bedriva en lönsam verksamhet i ett främmande land om de olika parterna inte kan förstå varandra. Faktum är att det är helt avgörande för dina affärsframgångar att se till att samtliga inblandade förstår varandra i alla lägen. Ett säkert sätt att överbrygga språkbarriärerna är att upprätta ett långsiktigt samarbete med en översättningsbyrå. Känsligt material som kontrakt och affärsförhandlingar bör inte anförtros vem som helst som påstår sig behärska ett språk ”flytande”.

Och språket är inte det enda potentiella hindret mellan dig och dina utländska affärskontakter, leverantörer eller kunder. Visst, det finns länder som har seder och bruk som liknar våra svenska, men på många andra platser runtom i världen lever man efter uppfattningar och normer som skulle kännas helt otänkbara här hemma. Även om man har gjort noggranna efterforskningar om landet man besöker, riskerar man att förolämpa någon genom sitt agerande. I synnerhet i de asiatiska länderna är det viktigt att alltid vara medveten om hur man uppträder, för att minimera risken att förolämpa någon. I en del länder, till exempel Japan, tenderar man att lägga större vikt vid gester och kroppsspråk än vid vad som faktiskt sägs. Här är det ytterst viktigt hur man uttrycker sig och hur man interagerar med andra.

För att främja välvilja är det därför klokt att läsa på om så många seder och vanor som möjligt i det land där du hoppas få göra affärer. I Japan anses det till exempel oartigt att se någon i ögonen när man samtalar, särskilt om personen man talar till har en högre befattning. Att snyta sig ute bland folk är fullständigt otänkbart. Det här är bara några av de små detaljer som skulle kunna äventyra dina affärsmöjligheter utomlands, så se till att vara ordentligt förberedd redan från start. Läs på i förväg om landets affärsetik och anlita ett professionellt språktjänsteföretag, så ökar du förutsättningarna för att lyckas med ditt affärsprojekt!

Hos oss på Comactiva kan du få professionell rådgivning, språkkonsultation och marknadsanpassade översättningar på de flesta affärsspråk. Mer information om våra olika språktjänster hittar du på vår hemsida.

Vill du ha fler exempel på vad som är ”comme-il-faut” och inte i affärssammanhang runtom i världen? Läs gärna Konferensvärldens reportage ”Affärsetikett jorden runt” och den tidigare intervjun med Mats Danielsson, föreläsare, författare och expert i etikettsfrågor.

Semester – en sorts tomrum?

Semester kan betyda så mycket. Lata dagar och ledighet är självskrivet. En mjukglass på torget, kanske en stunds planlöst strosande i solen. En pocket i hängmattan under grönskande björkar. Grillkvällar med glada vänner, kvällar då det liksom aldrig vill bli riktigt mörkt. Ljumma kvällsdopp och kliande myggbett. Juli är här och nu har vi den svenska sommaren mitt framför näsan. Men varför heter det egentligen ”semester”? Vad betyder själva ordet?

Enligt Nationalencyklopedin ska vi definiera semester som ”(årligen återkommande) period med betald ledighet som ingår i en arbetstagares tjänsteförmåner”. Ordet kommer ur latinets seme´stris ’sex månaders’ (av sex ’sex’ och me´nsis ’månad’). Men – sex månader? Så lång semester kan jag ändå inte minnas att vi någonsin har haft? Nej, det handlar istället om de romerska soldaterna, som låg ute i fält på halvårsbasis för att därefter vara permissionslediga i sex månader, och det var alltså den permissionsledigheten som kallades för semester. Detta berättar Lars-Gunnar Andersson, språkvetare och professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, i ett tidigare avsnitt av Språket i Sveriges Radio P1.

Den språkkunnige vet säkert att man kan hitta samma lånord i flera andra språk, bland annat i engelskan (semester) och franskan (semestre), men där har ordet lånats in med en betydelse som ligger närmare latinets ursprungliga och har inget med ledighet att göra.
I Storbritannien och Frankrike kallas istället den ”årligen återkommande betalda ledighet som ingår i en arbetstagares tjänsteförmåner” för vacation respektive vacances. Båda dessa ord kommer ur latinets uacare i betydelsen (att vara) ’tom’, ’befriad från’ eller ’ledig’. Detta ord återfinns också i svenskans ”vakans” och ”vakant” eller i t.ex. ”vakuum” (’tomrum’).

På Comactiva tar vi i år semester under veckorna 30-31 (23 juli-3 augusti) då kontoret kommer att vara obemannat. Därefter är vi tillbaka med full kraft igen den 6 augusti för att leverera nya översättningar och språktjänster.
Vi vill härmed önska er alla ett riktigt soligt och avkopplande tomrum!