Japaner, japaner ...

Nu ser man äntligen körsbärsträd i blomning var man än går, men om det är någonstans i världen som man vet att verkligen uppskatta det här fenomenet så är det i Japan. Här är ”hanami” (ung. ’att beskåda blommor’) en av de viktigaste årliga högtiderna.

 

Japanerna ser körsbärsblomman som en symbol för livets förgänglighet och som en påminnelse om att ta vara på varje dag. Varje år följer man noggrant rapporter i tv, tidningar och från olika vädertjänster för att vara beredd när körsbärsträden blommar som mest där man själv bor eller befinner sig. Många samtal kretsar kring när man bör besöka olika parker för att kunna njuta av blomsterprakten när den är som allra vackrast.

Många upplever blomningen på eftermiddagar och kvällar eftersom parkerna är upplysta då. På vissa ställen passar besökarna på att berusa sig ordentligt i samband med hanami, men många parker tillåter inte alkohol alls för att besökarna ska kunna njuta av blommorna i lugn och ro.

Och visst får man en känsla av vilken mäktig upplevelse det måste vara när man ser de här bilderna, som vi fått från Magnus Johansson, en av våra språkkonsulter på plats i Tokyo.

 

 

Hur roliga var årets aprilskämt?

Så här dagen efter kan vi summera årets skörd av aprilskämt.

Alltid roligt att i efterhand kunna skratta åt sådant som man kanske skulle gått på om man läst det dagen innan – eller … ?

 

 

I Helsingborg hade man till exempel hittat spår av både lasagne och köttbullar i hästfodret. Lennart Grimma, inspektör på Statens Inspektioner av Livsmedel och Lokaler (SILL), ville införa en TRAV-märkning på foder:

http://www.hastmagazinet.com/newsItem.aspx?id=60638

 

Och Datormagazin berättade om hur Språkrådet lyckats lura Google genom att återinföra ordet Ogooglebar – på rövarspråket. Enligt Datormagazins källa planerade Språkrådet utöver ordet ”Ogogoogoglolebobaror” även att introducera andra varumärkesrelaterade ord som vespa, soda stream och foppatoffel, som alltså skulle ersättas med vovesospopa, sosododa sostotroreamom respektive fofopoppopatotofoffofelol redan under 2013.

http://www.datormagazin.se/artiklar/nyheter/20130401/sprakradet-lurar-google

Tycker du fortfarande inte att något av skämten ovan är roligare än Tommy Nilssons Black-kupp, trots att han var två veckor för tidig? 

Då kan du surfa vidare till  http://neenya.com/aprilskamt/ där mängder av aprilskämt finns summerade.

 

 

Stor dag för Comactiva idag!

Idag byter vi namn och blir Comactiva Language Partner AB.

Samtidigt putsar vi lite på den grafiska profilen och byter till en helt ny payoff: Tell it to the world. För när du behöver göra din röst hörd, oavsett var i världen du vill att den ska höras, ja då finns vi till din hjälp för att förstärka signalen, fördjupa avtrycket, göra större ringar på vattnet, sprida ditt budskap längre ut, längre bort.

Och naturligtvis kommer vi att fortsätta att blogga här – precis som vanligt – om allt som fångar vårt intresse för stunden. Vi hörs och ses!

Högaktuellt: några ord om GLÖGG

Rykande varm serveras den, i slott och i koja, under hela den mörka december. I små koppar, med eller utan russin och skållad mandel. Men varifrån kommer egentligen det lite lustiga ordet glögg? Det låter ju mer som något slags onomatopoetiskt (ljudhärmande) uttryck för ett gurglande läte som skulle kunna höras när någon är på väg att sätta julnöten i halsen?




Jo, det hela är faktiskt ganska elementärt, kära läsare. Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg som i sin tur bildats som en kortform av glödgat [bränn]vin. Detta syftar på den framställningsmetod som användes förr, då man lade en sockertopp på ett galler över en skål med kryddor (t.ex. kanel, ingefära, nejlikor, kardemumma) och brännvin eller cognac. Därefter dränktes sockret i sprit och antändes, så att det fick smälta ner i skålen.

Seden att dricka glögg har anor ända från medeltiden, då man trodde att det hade medicinska verkningar. Och det är inte bara vi skandinaver som njuter den varma drycken i vintertider: varianter förekommer på många platser runtom i Europa. I tysktalande länder dricker man t.ex. glühwein, i engelsktalande länder mulled wine, i Frankrike och Schweiz kan man beställa vin chaud och i Italien finns vin brûlé, för att bara nämna några exempel.

Att sätta sin egen glögg är en rolig förberedelse inför julen och det finns många bra recept om man vill pröva. Men i regel behöver man vara ute i god tid (gärna slutet av oktober) och man får inte ha för bråttom, eftersom glöggen tar många veckor på sig för att bli klar.

För dig som är ute i sista minuten men ändå vill glänsa vid glöggmyset kan vi i dag tipsa om ett recept på en snabbglögg som blir klar på en enda dag! Du hittar receptet i matbloggen Markos Mat genom att följa länken här under. Lycka till!

Med detta önskar Comactivas bloggredaktion alla läsare en riktigt god jul och säger tack för i år!

Klicka för att gå till recept på snabb glögg

Metaforerna haglar i slaget om läsarna

Efter gårdagens bejublade insats av Zlatan och gänget på den nya nationalarenan och kort efter den stora ”Bragden i Berlin”, har vi inte kunnat låta bli att snegla lite på bruket av metaforer i pressens sportspalter. Och jämför man engelska och svenska sportjournalisters målande uttryck, så finns både likheter och skillnader.

En metafor (av grekiskans metaphora, som betyder ungefär ”att bära över” eller ”överföring”) är ett bildligt uttryckssätt där ett begrepp tillfälligt byts ut mot ett annat begrepp som liknar det ursprungliga: t.ex. fotbollsfeber eller börskrasch. Särskilt inom sporten finns en mängd typiska metaforer som har blivit så vanligt förekommande att de knappast längre kan betraktas som metaforer. De ingår i sportspråkets normala lexikon: anfall, försvar, kapten, skott, osv. Sådana metaforer kallas för dolda metaforer. I motsats till dessa finns de öppna metaforerna, som gör en tydlig skillnad mellan det bildliga och det faktiska: Ranégie … serverade ett inlägg … (Expressen).

De dolda metaforerna förekommer frekvent både i svenska och engelska artiklar, och där är just krigsmetaforerna klart vanligast. Matcherna likställs ofta med ett krig, spelarna krigar om bollen och spelplanen är ett slagfält. Att man sedan, beroende på vilket lag man håller på, väljer olika metaforer för att ge uttryck för vitt skilda känslor är förstås logiskt. Efter Sveriges upphämtning i VM-kvalmatchen mot Tyskland i oktober beskrevs matchen förklarligt nog av svenskarna som ett mirakel, men av tyskarna som en mardröm.

Men där svenska journalister och rubriksättare oftare tycks hålla sig till metaforerna är den engelska pressen inte främmande för att ta till rena ordvitsar och allegorier. I svensk press är Zlatan t.ex. en magiker som sänkte England (Göteborgs-Posten). Hans fyrverkeri gav svar på tal (Sportbladet) och hans 2-2-mål var en femstjärnig volleybomb (Sportbladet). Engelska The Sun skrev efter Sveriges VM-kvalmatch mot Tyskland häromsistens Don’t mention the four, en anspelning på John Cleeses klassiska replik ”Don’t mention the war” i kultserien Pang i bygget. Idag lyder rubrikerna bland annat Zlat’s entertainment och Z over heels (vilket förstås anspelar på Zlatans otroliga cykelspark – overhead kick på engelska – och det engelska uttrycket head over heels). I Mirror fortsätter det i samma stil med Take Zlat! och Ibra-cadabra.

Men man kan ställa sig frågan om det finns någon gräns för hur långt tidningarna kan gå med sina ordvitsar och metaforer innan läsarna bara tycker att det blir fånigt? Och nog är det så att vissa ord uppenbarligen har fått slösa mer på bläcket än andra. Finns det till exempel någon som ens höjer på ögonbrynet längre när en kvällstidningsrubrik använder efterledet –chock på löpsedeln? Bara uppseendeväckande räcker inte längre. Bara vitsigt räcker inte heller. Svenska läsare är smartare än så. Har Zlatan briljerat igen? Då duger det inte längre att bara klämma in zå många z zom möjligt i rubriken för att zälja zin kvällztidning. För det har vi redan zett.

Översättarens egen T9-funktion

Det fanns en tid för längesedan, när översättaren satt ensam i stearinljusets dunkla sken och skrev med sin fjäderpenna. Sida upp, sida ner. Råkade det bli fel på sidan var det bara att börja om igen. Att försöka beskriva vilka hjälpmedel som stod honom till buds på den tiden vågar vi inte gå in på här, men ett är säkert: det är andra tider nu.

Vi skulle kunna prata länge om Comactivas översättningsprogramvaror. Vi skulle kunna berätta hur tekniskt avancerade de är och hur olika de är jämfört med sådana maskinöversättningsfunktioner som finns på Internet. Vi skulle gärna berätta allt om det vi kallar för textanalyser, matchningar och repetitioner. Vi skulle kunna beskriva hur termbanker och konkordanser fungerar, och hur kostnadseffektivt det blir för dig på lång sikt. Och vi skulle gärna visa dig hur välintegrerat allt detta är i vårt webbaserade affärssystem som är specifikt utvecklat för vår verksamhet.

Vi är säkra på att det skulle beskriva Comactivas vardag på ett sofistikerat sätt som skulle låta mycket bra. Nästan lite magiskt och mirakulöst. Men vi tror att du är mer intresserad av slutresultatet som vi presterar. Vi är övertygade om att det viktigaste för dig är texten som du får tillbaka från oss; att den är väl anpassad till sin nya marknad och att hela texten har blivit ordentligt korrekturläst. Därför lägger vi stor kraft på att verkligen leva upp till och överträffa dina förväntningar i fråga om språkliga nyanser och kvalitetskontroller, och mindre på att prata om de tekniska finesserna.

Men självklart är översättningsverktygen viktiga hjälpmedel. De hjälper oss att uppnå och upprätthålla just den kvalitet som du kan förvänta dig. Det handlar om att lagra viktig terminologi och att snabbt kunna plocka fram den i rätt sammanhang. Tänk dig din mobiltelefons T9-funktion, ”racerpennan” som föreslår ord åt dig när du ska sms:a. Tänk dig nu T9, fast i superversion och med den viktiga skillnaden att det är du själv som löpande definierar meningarna i takt med att texter översätts. Grovt förenklat är det ungefär så som ett översättningsverktyg fungerar. Men det är alltså inget magiskt. Tvärtom, det ligger hårt och idogt arbete bakom varje översättningsminne. Det underhålls och uppdateras manuellt med sådana ändringar och preferenser som du förmedlar till oss. Det är därför vi gärna ringer dig efter ett avslutat projekt och frågar hur allt har gått och om vi kan få ta del av förändringar som kan ha gjorts i texten efter vår leverans till dig: helt enkelt för att vårt samarbete ska kunna utvecklas och bli ännu bättre!

Ta seden dit du vill komma

På engelska finns det ett talesätt som lyder: ”When in Rome, do as the Romans do”. När du reser utomlands kommer du garanterat att komma i kontakt med nya och främmande traditioner och kulturer. Att som turist försöka anpassa sig till det främmande landets språk, seder och bruk kan vara nog så svårt. Ska du dessutom försöka bedriva affärer i ett annat land, är det extra viktigt att du gör ett grundligt förarbete.

Det som brukar vara mest uppenbart, och som man kanske först kommer att tänka på när man planerar att expandera sin geografiska marknad, är språkbarriären. Naturligtvis är det näst intill omöjligt att bedriva en lönsam verksamhet i ett främmande land om de olika parterna inte kan förstå varandra. Faktum är att det är helt avgörande för dina affärsframgångar att se till att samtliga inblandade förstår varandra i alla lägen. Ett säkert sätt att överbrygga språkbarriärerna är att upprätta ett långsiktigt samarbete med en översättningsbyrå. Känsligt material som kontrakt och affärsförhandlingar bör inte anförtros vem som helst som påstår sig behärska ett språk ”flytande”.

Och språket är inte det enda potentiella hindret mellan dig och dina utländska affärskontakter, leverantörer eller kunder. Visst, det finns länder som har seder och bruk som liknar våra svenska, men på många andra platser runtom i världen lever man efter uppfattningar och normer som skulle kännas helt otänkbara här hemma. Även om man har gjort noggranna efterforskningar om landet man besöker, riskerar man att förolämpa någon genom sitt agerande. I synnerhet i de asiatiska länderna är det viktigt att alltid vara medveten om hur man uppträder, för att minimera risken att förolämpa någon. I en del länder, till exempel Japan, tenderar man att lägga större vikt vid gester och kroppsspråk än vid vad som faktiskt sägs. Här är det ytterst viktigt hur man uttrycker sig och hur man interagerar med andra.

För att främja välvilja är det därför klokt att läsa på om så många seder och vanor som möjligt i det land där du hoppas få göra affärer. I Japan anses det till exempel oartigt att se någon i ögonen när man samtalar, särskilt om personen man talar till har en högre befattning. Att snyta sig ute bland folk är fullständigt otänkbart. Det här är bara några av de små detaljer som skulle kunna äventyra dina affärsmöjligheter utomlands, så se till att vara ordentligt förberedd redan från start. Läs på i förväg om landets affärsetik och anlita ett professionellt språktjänsteföretag, så ökar du förutsättningarna för att lyckas med ditt affärsprojekt!

Hos oss på Comactiva kan du få professionell rådgivning, språkkonsultation och marknadsanpassade översättningar på de flesta affärsspråk. Mer information om våra olika språktjänster hittar du på vår hemsida.

Vill du ha fler exempel på vad som är ”comme-il-faut” och inte i affärssammanhang runtom i världen? Läs gärna Konferensvärldens reportage ”Affärsetikett jorden runt” och den tidigare intervjun med Mats Danielsson, föreläsare, författare och expert i etikettsfrågor.