Översättarens egen T9-funktion

Det fanns en tid för längesedan, när översättaren satt ensam i stearinljusets dunkla sken och skrev med sin fjäderpenna. Sida upp, sida ner. Råkade det bli fel på sidan var det bara att börja om igen. Att försöka beskriva vilka hjälpmedel som stod honom till buds på den tiden vågar vi inte gå in på här, men ett är säkert: det är andra tider nu.

Vi skulle kunna prata länge om Comactivas översättningsprogramvaror. Vi skulle kunna berätta hur tekniskt avancerade de är och hur olika de är jämfört med sådana maskinöversättningsfunktioner som finns på Internet. Vi skulle gärna berätta allt om det vi kallar för textanalyser, matchningar och repetitioner. Vi skulle kunna beskriva hur termbanker och konkordanser fungerar, och hur kostnadseffektivt det blir för dig på lång sikt. Och vi skulle gärna visa dig hur välintegrerat allt detta är i vårt webbaserade affärssystem som är specifikt utvecklat för vår verksamhet.

Vi är säkra på att det skulle beskriva Comactivas vardag på ett sofistikerat sätt som skulle låta mycket bra. Nästan lite magiskt och mirakulöst. Men vi tror att du är mer intresserad av slutresultatet som vi presterar. Vi är övertygade om att det viktigaste för dig är texten som du får tillbaka från oss; att den är väl anpassad till sin nya marknad och att hela texten har blivit ordentligt korrekturläst. Därför lägger vi stor kraft på att verkligen leva upp till och överträffa dina förväntningar i fråga om språkliga nyanser och kvalitetskontroller, och mindre på att prata om de tekniska finesserna.

Men självklart är översättningsverktygen viktiga hjälpmedel. De hjälper oss att uppnå och upprätthålla just den kvalitet som du kan förvänta dig. Det handlar om att lagra viktig terminologi och att snabbt kunna plocka fram den i rätt sammanhang. Tänk dig din mobiltelefons T9-funktion, ”racerpennan” som föreslår ord åt dig när du ska sms:a. Tänk dig nu T9, fast i superversion och med den viktiga skillnaden att det är du själv som löpande definierar meningarna i takt med att texter översätts. Grovt förenklat är det ungefär så som ett översättningsverktyg fungerar. Men det är alltså inget magiskt. Tvärtom, det ligger hårt och idogt arbete bakom varje översättningsminne. Det underhålls och uppdateras manuellt med sådana ändringar och preferenser som du förmedlar till oss. Det är därför vi gärna ringer dig efter ett avslutat projekt och frågar hur allt har gått och om vi kan få ta del av förändringar som kan ha gjorts i texten efter vår leverans till dig: helt enkelt för att vårt samarbete ska kunna utvecklas och bli ännu bättre!

Ta seden dit du vill komma

På engelska finns det ett talesätt som lyder: ”When in Rome, do as the Romans do”. När du reser utomlands kommer du garanterat att komma i kontakt med nya och främmande traditioner och kulturer. Att som turist försöka anpassa sig till det främmande landets språk, seder och bruk kan vara nog så svårt. Ska du dessutom försöka bedriva affärer i ett annat land, är det extra viktigt att du gör ett grundligt förarbete.

Det som brukar vara mest uppenbart, och som man kanske först kommer att tänka på när man planerar att expandera sin geografiska marknad, är språkbarriären. Naturligtvis är det näst intill omöjligt att bedriva en lönsam verksamhet i ett främmande land om de olika parterna inte kan förstå varandra. Faktum är att det är helt avgörande för dina affärsframgångar att se till att samtliga inblandade förstår varandra i alla lägen. Ett säkert sätt att överbrygga språkbarriärerna är att upprätta ett långsiktigt samarbete med en översättningsbyrå. Känsligt material som kontrakt och affärsförhandlingar bör inte anförtros vem som helst som påstår sig behärska ett språk ”flytande”.

Och språket är inte det enda potentiella hindret mellan dig och dina utländska affärskontakter, leverantörer eller kunder. Visst, det finns länder som har seder och bruk som liknar våra svenska, men på många andra platser runtom i världen lever man efter uppfattningar och normer som skulle kännas helt otänkbara här hemma. Även om man har gjort noggranna efterforskningar om landet man besöker, riskerar man att förolämpa någon genom sitt agerande. I synnerhet i de asiatiska länderna är det viktigt att alltid vara medveten om hur man uppträder, för att minimera risken att förolämpa någon. I en del länder, till exempel Japan, tenderar man att lägga större vikt vid gester och kroppsspråk än vid vad som faktiskt sägs. Här är det ytterst viktigt hur man uttrycker sig och hur man interagerar med andra.

För att främja välvilja är det därför klokt att läsa på om så många seder och vanor som möjligt i det land där du hoppas få göra affärer. I Japan anses det till exempel oartigt att se någon i ögonen när man samtalar, särskilt om personen man talar till har en högre befattning. Att snyta sig ute bland folk är fullständigt otänkbart. Det här är bara några av de små detaljer som skulle kunna äventyra dina affärsmöjligheter utomlands, så se till att vara ordentligt förberedd redan från start. Läs på i förväg om landets affärsetik och anlita ett professionellt språktjänsteföretag, så ökar du förutsättningarna för att lyckas med ditt affärsprojekt!

Hos oss på Comactiva kan du få professionell rådgivning, språkkonsultation och marknadsanpassade översättningar på de flesta affärsspråk. Mer information om våra olika språktjänster hittar du på vår hemsida.

Vill du ha fler exempel på vad som är ”comme-il-faut” och inte i affärssammanhang runtom i världen? Läs gärna Konferensvärldens reportage ”Affärsetikett jorden runt” och den tidigare intervjun med Mats Danielsson, föreläsare, författare och expert i etikettsfrågor.

Intern granskning – hur och varför?

När ska en översättning anses vara klar? Vid projektuppföljningar har vi sett att många av våra kunder låter granska översättningen av en intern representant på den lokala marknaden efter att vi har levererat översättningen. Detta är en mycket bra rutin som säkrar korrekt företagsterminologi och -stil, och det vill vi gärna uppmuntra!

Men uppföljningarna har också visat att många av de lokalt granskade texterna aldrig skickas tillbaka till oss på Comactiva. Det betyder att viktig information och återkoppling kanske aldrig når översättaren, som då inte får möjlighet att dra lärdom och nytta av kundens slutliga ändringar. På lång sikt är den här sortens återkoppling en viktig nyckel för oss och våra översättare som leder till att vi kan utvecklas och bli ännu bättre.

Här under listar vi några tips till dig som kanske ska beställa översättningar och vill veta mer om hur du kan genomföra en effektiv lokal granskning.
 

• Ska översättningen granskas internt?
  Redan innan översättningarna beställs är det en god idé att vara klar över om texterna ska granskas eller inte. Nämn gärna redan vid beställningstillfället om ni planerar att utföra en sådan granskning. På Comactiva kallar vi det för en ”marknadskontroll”.
• Vem bör granska texten?
  Ta i god tid reda på vem eller vilka inom företaget som är bäst lämpade att utföra granskningen och sammanställ en lista med kompletta kontaktuppgifter till dessa personer. En tumregel är att aldrig låta en person granska texten som inte har översättningens språk som sitt eget modersmål. Granskaren behöver dessutom ha god kännedom om den aktuella branschen samt eventuell företagsterminologi och stilnivå. Försäkra dig också om att personen i fråga kommer att ha möjlighet att avsätta tid för granskningen.
• Information
  Det är viktigt att granskaren får så mycket förhandsinformation som möjligt om projektet och vad som förväntas av honom eller henne. Vänd dig gärna till din projektledare på Comactiva om du vill ha övergripande riktlinjer att vidarebefordra till granskaren. Riktlinjerna innehåller information om vad en lokal granskning innebär och hur man på bästa sätt går tillväga. Språket i översättningen är till exempel redan korrekturläst och granskaren bör istället fokusera på att kontrollera eventuell företagsterminologi, produktnamn osv.
• Finns det språkliga riktlinjer eller termlistor?
  Har ni en särskild språkpolicy eller termlista inom företaget? Då är det bra om både översättaren och granskaren får ta del av den. Skicka alltid samma originaltext och eventuellt referensmaterial till både översättaren och granskaren, så att alla inblandade har samma bakgrundsinformation.
• Delge översättaren
  Så snart översättningen är granskad, returnera den nya versionen till Comactiva (gärna med synliga, ”spårade” ändringar) så att ansvarig översättare får information om vilka ändringar som har gjorts och kan uppdatera översättningsprogramvaran med rätt terminologi inför eventuella kommande projekt. Översättaren får då också en möjlighet att återkomma om det skulle visa sig att något fel skulle ha smugit sig in i texten av misstag. Först efter att återkopplingen är bekräftad av Comactivas översättare kan du betrakta översättningen som helt klar.
• Vem har sista ordet?
  Det är alltid bra att fastställa om det är den lokala granskarens eller ansvarige översättarens ord som väger tyngst, i händelse av att de inblandade inte skulle enas. Översättaren och granskaren ser ofta texten utifrån helt olika perspektiv och har ofta vitt skilda kompetenser. Har kunden alltid rätt? Vanligtvis godkänner Comactivas översättare de flesta ändringar som granskaren vill göra, men i vissa fall kanske granskarens ändringar innehåller stavfel eller grammatiska misstag som gör språket inkorrekt och som därför inte kan infogas i texten. Sådana misstag fångas snabbt upp av en professionell översättare. Ta därför för vana att alltid returnera eventuella omarbetade översättningar så snart som möjligt till Comactiva, så att vi kan ta del av feedbacken. Dessutom får du också ett snabbt kvitto på att översättningen i sin reviderade form fortfarande är språkligt korrekt.
• Låt oss hjälpa dig med det praktiska
  Ska ditt projekt översättas till ett stort antal språk? Kom ihåg att Comactiva kan hjälpa dig att sköta kontakterna med respektive marknads granskare. På så sätt slipper du fundera på vem som har fått vilken information och vilken version som egentligen är den slutgiltiga. Comactiva returnerar översättningarna till dig först efter att vi har tagit emot och vidarebefordrat de lokala granskarnas återkoppling till vår översättare, som färdigställer den slutgiltiga texten. På så sätt kan du bara luta dig tillbaka och vänta på slutresultatet. Smidigt, eller hur?

Lycka till med ditt språkprojekt!

Olympiska ordväktare jagar olagliga OS-burgare

Samtidigt som kriget om medaljerna pågår för fullt i London, utkämpas ett annat krig runtom i Storbritannien. Hundratals varumärkeskontrollanter har nämligen fått i uppgift att skydda det olympiska varumärket och slå till mot alla som försöker sko sig på evenemanget på de officiella sponsorernas bekostnad. Detta enligt tidningen The Independent.

Kontrollanterna är beväpnade med en lista på de symboler och ord som är skyddade och alltså inte får användas i marknadsförings-sammanhang annat än av de officiella sponsorerna. Bland de förbjudna orden finns ”Olympics”, ”Paralympics”, ”summer” ”London”, ”gold”, ”silver”, ”bronze” och det olympiska mottot ”Citius Altius Fortius” (”Faster, Higher, Stronger”). Den näringsidkare som vågar bryta mot reglerna riskerar att få böta 20 000 pund.

Och vi som undrade så vart sommaren tagit vägen i år! Nu behöver vi inte undra längre. Den befinner sig i London – med ensamrätt ... Heja Sverige!

Läs hela artikeln och se listan över de förbjudna orden här (på engelska).

Semester – en sorts tomrum?

Semester kan betyda så mycket. Lata dagar och ledighet är självskrivet. En mjukglass på torget, kanske en stunds planlöst strosande i solen. En pocket i hängmattan under grönskande björkar. Grillkvällar med glada vänner, kvällar då det liksom aldrig vill bli riktigt mörkt. Ljumma kvällsdopp och kliande myggbett. Juli är här och nu har vi den svenska sommaren mitt framför näsan. Men varför heter det egentligen ”semester”? Vad betyder själva ordet?

Enligt Nationalencyklopedin ska vi definiera semester som ”(årligen återkommande) period med betald ledighet som ingår i en arbetstagares tjänsteförmåner”. Ordet kommer ur latinets seme´stris ’sex månaders’ (av sex ’sex’ och me´nsis ’månad’). Men – sex månader? Så lång semester kan jag ändå inte minnas att vi någonsin har haft? Nej, det handlar istället om de romerska soldaterna, som låg ute i fält på halvårsbasis för att därefter vara permissionslediga i sex månader, och det var alltså den permissionsledigheten som kallades för semester. Detta berättar Lars-Gunnar Andersson, språkvetare och professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, i ett tidigare avsnitt av Språket i Sveriges Radio P1.

Den språkkunnige vet säkert att man kan hitta samma lånord i flera andra språk, bland annat i engelskan (semester) och franskan (semestre), men där har ordet lånats in med en betydelse som ligger närmare latinets ursprungliga och har inget med ledighet att göra.
I Storbritannien och Frankrike kallas istället den ”årligen återkommande betalda ledighet som ingår i en arbetstagares tjänsteförmåner” för vacation respektive vacances. Båda dessa ord kommer ur latinets uacare i betydelsen (att vara) ’tom’, ’befriad från’ eller ’ledig’. Detta ord återfinns också i svenskans ”vakans” och ”vakant” eller i t.ex. ”vakuum” (’tomrum’).

På Comactiva tar vi i år semester under veckorna 30-31 (23 juli-3 augusti) då kontoret kommer att vara obemannat. Därefter är vi tillbaka med full kraft igen den 6 augusti för att leverera nya översättningar och språktjänster.
Vi vill härmed önska er alla ett riktigt soligt och avkopplande tomrum!

Ett språk blir till: Det var en fransman, en engelsman och en afrikan – och sen då?

”Språk är inte matematik” brukar vi kunna konstatera med jämna mellanrum i branschen. Det finns inga konstanta och allenarådande lagar. Nej, språk är som en mjuk och följsam klump modellera som ständigt formas och omformas av oss som använder språket för våra olika kommunikationsbehov.

För mig blev detta extra tydligt när jag nyligen semestrade på ön St. Lucia i Västindien. Här talar lokalbefolkningen nämligen kwéyòl, ett franskt kreolspråk. För den oinvigde kan ett kreolspråk närmast beskrivas som ”en salig blandning”. Jotack. Kreolskan som talas på St. Lucia har en vokabulär med inslag av franska, engelska, amerikanska indianspråk och afrikanska. Syntaxen och den grammatiska strukturen är närmast besläktad med de västafrikanska Niger-Kongospråken. En helt underbar mix, som kommer bäst till sin rätt när man hör den! Och för den som kan lite franska lyser släktskapet med de romanska språken tydligt igenom i skriftspråket (jämför i miniparlören här under).

Ön är självständig sedan 1979 men har genom historien skiftat mellan franskt och brittiskt styre hela 14 gånger. Vi vet också att både en och annan slavtransport från Afrika anlände hit under flera århundraden.

När människor med vitt skilda modersmål möts på en avgränsad plats och måste kommunicera med varandra för ett specifikt ändamål på det här sättet, ja, då föds ett så kallat pidginspråk. Ett pidginspråk är alltså en hybrid mellan två eller flera språk. Det kännetecknas av en mycket förenklad grammatik med enkla eller inga böjningsformer, samt ett begränsat ordförråd. Man kommunicerar på enklast tänkbara sätt och bara om det mest nödvändiga. När pidginspråket sedan breder ut sig och får modersmålstalare (det vill säga från och med andra generationen) kallas det istället för ett kreolspråk.

Kwéyòl är inte något officiellt språk på St. Lucia och det undervisas inte i skolorna, med undantag för den särskilda kulturdag i oktober varje år då man firar ”kreoldagen” (Jounen Kwéyòl). Den är ett led i satsningarna för att främja intresset för det kreolska språket och kulturarvet. Vill du ha mer information om St. Lucia och kwéyòl så hittar du det på turistbyråns officiella hemsida.

I Comactivas utbud av språktjänster finns i dagsläget omkring 140 olika språkkombinationer, men kwéyòl har hittills inte efterfrågats.

***

Miniparlör 

svenska-franska-kwéyòl

(anpassad efter A VISITOR’S GUIDE TO ST. LUCIA PATOIS: Toynbee, Mary W.)

Hej/Goddag - Bonjour - Bon jou

Välkommen - Bienvenue - Byen vini

Jag - Je/me/moi - Mwen

Ni - Vous - Ou

Vi - Nous - Nou

Igår - Hier - Yè

Idag - Aujourd’hui - Jòdi-a

Imorgon - Demain - Denmen

Gå/åka/fara - Aller - Alé

Sol - Soleil - Soley

Pojke - Garçon - Gason

Flicka - Fille - Tifi

Intressant - Intéressant - Entéwésan

Rom - Rhum - Wonm

Öl - Bière - Labye

Musik - Musique - Mizik

Det är bra/gott - C’est bon - Sa bon

Ursäkta mig - Excusez-moi - Eskizé mwen

Tack - Merci - Mèsi

Ingen orsak - De rien - Pa pwooblem

St Lucia är vackert - Sainte-Lucie est belle - Sent Lisi bèl

***

PS! Du behöver förresten inte alls bege dig tvärs över Atlanten för att hitta den här typen av blandspråk. Redan här i Norden har vi ett bra exempel i ”russenorsk”, som talades i gränstrakterna kring norra Norge och ryska Kolahalvön under ca 140 år, fram till början av 1900-talet. Russenorsk var, som namnet antyder, till största delen en blandning av norska och ryska med vissa inslag av bland annat svenska, finska och samiska. I frasen ”Moja njet forsto” (=Jag förstår inte) har de två första orden ursprung i ryskan och det sista i norskan. De omkring 400 ord som finns dokumenterade kretsar naturligt nog främst kring fiske och handel.

Välkommen hit!

Kul att du har hittat Comactiva och vår blogg! På vår webbsida kan du läsa ännu mer om oss och våra olika språktjänster.

I den här nystartade bloggen vill vi servera blandat smågodis som kretsar kring språk i allmänhet, översättning och tankar kring konsten att skriva en välformulerad och fullt marknadsanpassad text som har en förlaga på ett annat språk. Kanske blir det också en och annan syrlig karamell eller till och med ett djungelvrål ibland – det får framtiden utvisa.


Gillar du kreativt språk, översättning och kommunikation så kommer du säkert att vilja hänga lite med oss här ibland. Okej. Nu kan du hämta kaffet. Men kom snart tillbaka!