Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 7: Quipu

Vad är språk egentligen? 

Vid första anblick är det lätt att avfärda frågan som självklar. Språket är det vi använder varje dag när vi talar. Våra munnar rör sig, vi frambringar ljud och kommunicerar på det sättet. Men hur är det då med skriften? Skrift skrivs ju som en imitation av det talade språket och det framställs inte genom munnen utan i stället i våra hjärnor. Och det stannar inte där heller; vad är till exempel kroppsspråk? Hur vet vi att rött signalerar stopp och att grönt betyder gå? Vad språk är visar sig vara en betydligt mer mångfasetterad fråga än vad man kanske kan tro och språk och kommunikation finns i oändligt många versioner. Människans fantasi när det gäller att kommunicera är förvånansvärt rik och uppvisar stor variation över hela världen.

En av Inkarikets många städer - Machu Picchu

Ett av de kanske allra märkligaste exemplen på människans uppfinningsrikedom i kommunikation är de så kallade quipu-knoparna som användes av inkaindianer på många platser i peruanska Anderna. Knoparna är omstridda, klassisk västerländsk vetenskap hävdar med bestämdhet att inkariket inte använde sig av något skriftspråk som på andra platser i världen. Paradoxalt nog hade de emellertid ett högt utvecklat postsystem. 

Men stämmer detta verkligen?

Quipu-knoparna väcker fortfarande huvudbry för forskarna. Mycket tyder på att inkaindianerna i själva verket skrev meddelanden och lagrade data med hjälp av ett matematiskt system som de knöt knopar i.

Talande knopar - quipus

Hur systemet fungerade är forskarna fortfarande inte helt övertygade om, forskare letar fortfarande efter något som man internt kallar för "Rosetta-quipun", det vill säga någon slags arkeologisk lämning som kan översätta knoparna. 

Systemet tycks i varje fall ha varit mycket effektivt. Olika sorters quipus har varit i bruk i lite drygt 5000 år och till och med spanjorerna verkade själva till en början tycka att systemet funkade utmärkt för administration. Detta innan man tvärt ångrade sig och brände quipus i tron att de var djävulens verk. Idag finns det bara lite drygt 600 stycken kvar av de fantastiska konstverken. 

Knopar kan alltså vara bra till mycket. Tänk på det nästa gång du svär över att hörlurarna har korvat sig i jackfickan!



Nästa gång: Hittar du inget intelligent liv att tala med på jorden? Rikta blicken mot stjärnorna i stället! Läs om Lincos, språket som skapats för att kommunicera med utomjordiskt liv. 

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan

www.comactiva.com

Källor:

https://50.neh.gov/projects/quipus-inca-language-knots
http://www.ancientscripts.com/quipu.html

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 6: Navajo code

Jag kan börja med att berätta hur mitt stora intresse för språk väcktes. Jag var ett av alla de barn som växte upp med föräldrar som runt julafton började tala på andra språk för att i lugn och ro kunna planera för julaftons alla hemligheter. Detta utan att någon nyfiken pojkspoling skulle kunna lägga sig i. Jag minns att jag tyckte det var oerhört spännande att försöka lista ut vad de sa och när jag blev allt duktigare på engelska fick mina stackars föräldrar istället gå över till franska. Detta ledde i sin tur till att jag blev ännu mer manad att lära mig språk. 

Språk är att knäcka koder och jag är knappast den enda som har fascinerats av detta. I onda tider har man till och med varit så illa tvungen. Den tyska kodmaskinen Enigma känner ni säkert till, men något som kanske inte lika många har hört talas om är "navajo-koden", ett kodspråk framtaget ur navajoindianernas ursprungsmål under andra världskriget. 

Navajo-kodarna skyddades i strid av beväpnade soldater

Året är 1942. I Europa rasar kriget. I Hitlers Tyskland deporteras människor till Auschwitz i en rasande fart och några mänsklighetens allra gräsligaste gärningar äger rum över hela världen. På andra sidan Atlanten befinner sig USA i en typisk problematik för krigstider. Japanska spioner avlyssnar, avkodar och avslöjar viktiga strategier innan de sätts i verket. I desperation efter ett alternativt kommunikationssätt, hör man av sig till Philip Jonsson, förbindelseman mellan regeringen och navajoindianernas flera reservat i landet. Jonssons förslag lyder: 

Varför inte kommunicera med indianspråket navajo?

Språket navajo talas endast; någon skrift finns inte och språkets svåra översättning gjorde livet surt för japanska spioner och tyska antropologer. USA rekryterade 400 talare av navajo-engelska och man skapade tillsammans ett kodspråk med mer än 200 nya termer, oftast krigsinspirerade sådana. "U-båt" till exempel blev "järnfisk" på navajo, "stridsvagn" blev "sköldpadda" etc. Navajokoden blev många gånger avgörande för krigets utfall. En av de mer kända framgångarna var intagningen av den japanska ön Iwo Jima 1945, en framgång som många hävdar var enbart tack vare kodspråkets användning. 

Slaget om Iwo Jima blev en triumf för amerikanerna
tack vare navajo-koden.

År 2001 belönades de tre sista kodtalarna med amerikanska Kongressens guldmedalj för sina insatser och ett år senare gjordes även en film, Windtalkers, inspirerad av händelserna. 









Nästa gång:
Säg det med en sång brukar man ju säga, men i vissa gamla inkabyar skulle uttrycket kanske hellre lyda: säg det med en knop. Läs om Quipu, symbolspråket som kunde utläsas i knopar knutna på ett speciellt sätt.


Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan

www.comactiva.com

Källor:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article10461954.ab
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/sista-navajo-kodaren-har-avlidit

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 5: Ladino

Halvvägs inne i vår nedräkning av ovanliga språk finner vi ytterligare en anledning att lära sig spanska. Det latinska språket ladino fick bokstavligt talat emigrera när Spanien skapades och är i dag listat som starkt hotat.

Det katolska kungaparet - Ferdinand II av Aragonien
och Isabella I av Kastilien

År 1492 var ett historiskt år för Spanien.
Det katolska kungaparet Isabella och Ferdinand styrde ett enat Spanien och i början av 1492 hade man slutfört den så kallade "reconquistan" - återerövringen av iberiska halvön. Det låter tjusigt, men det var knappast en så trevlig bedrift. Återerövringen innebar att man med näbbar och klor hade rensat landet på folk som man inte ansåg hörde hemma i det nya Spanien. I detta fallet avsåg man främst morerna som var ett arabiskt folkslag som levde på iberiska halvön.

Bara några månader senare var det dags för ytterligare en triumf för den spanska kronan. I oktober landsteg Christopher Columbus på Bahamas och skulle således bli en av de första européerna som nådde Amerika. Sen vet vi alla vad som hände. Så ja, det var ett år rikt på historiska händelser, men få tycks känna till att 1492 också var året då Spanien blev av med ett av sina inhemska språk. Detta i samma hastighet som de utan nåd deporterade talarna av det.

Reconquistan hade nämligen också religiösa grunder. Spanien skulle bli kristet. Landets judiska befolkning gavs då ett ultimatum: bli kristna, eller lämna landet. De judiska familjerna som valde att lämna Spanien tog med sig sitt språk som liksom jiddisch kom att bli fullproppat av influenser från de länder som judarna tog sin tillflykt i.

Deras språk i fråga kallades "ladino" och språket har många likheter med spanskan och talas i dag på spridda platser runt om i världen, främst i Israel.
Det sägs lämpa sig särskilt utmärkt för poesi och sång, vilket har utnyttjats friskt av artister med ladinskt påbrå. Idag är språket liksom jiddisch starkt hotat av större språks framfart men det betyder inte att talarna har gett upp hoppet. Israel har åtminstone en institution som säkrar språkets existens och talarna själva har till och med skapat en Facebook-liknande hemsida för att kunna socialisera med varandra på sitt språk.

År 2010 hade sidan lite drygt 700 medlemmar. Man måste ju börja någonstans!

                      

Yasmin Levy sjunger på ladino i låten "Adio Kerida"- "Adjö min kära"

Nästa gång: Navajo code talkers

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan

www.comactiva.com

Källor:

http://www.chabad.org/

http://www.donquijote.org/culture/spain/history/

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 4: Ayapaneco

Man kan inte älska alla sägs det. Säkerligen har de flesta människor varit med om en uppbrytning med någon vän, flick - eller pojkvän eller någon familjemedlem. Orsakerna varierar från smått till stort, kusin Bengt vägrar betala tillbaka den där femman som han lånade i början av 80-talet och flickvännen tog barnen och stack till Maldiverna. I de flesta fall orsakar dessa uppbrytningar inte mer än personlig skada, men det finns faktiskt gånger som vänskapen mellan två människor är av betydligt större vikt. Faktiskt kan ett helt språks öde vila i deras händer. Så förhåller det sig till exempel med det utrotningshotade språket ayapaneco vars två sista talare inte gärna talar med varandra och således riskerar ayapanecos totala utrotning.

I den lilla byn Ayapa i regionen Tabasco, Mexiko bor Manuel Segovia och Isidro Velasquez. De är båda äldre herrar, 80 respektive 74 år gamla och de bor bara lite drygt femhundra meter från varandra. Därefter skulle likheterna upphöra om man fick tro de själva, men det finns en till gemensam nämnare mellan de båda herrarna. De är nämligen de sista människorna i världen som talar språket ayapaneco flytande. 

Ayapaneco, eller "nuumte oote" (som betyder "den sanna rösten") är ett gammalt indianskt språk. Det är särskilt rikt på uttryck inspirerade från naturens ljud, som vi kan se i till exempel ordet "kolo-golo-nay" som på ayapaneco betyder "att kackla som en kalkon". Ayapaneco var som många andra språk från spanskamerika ett vitalt och välanvänt språk innan spanskan blev obligatorisk på 1930-talet.

Därefter blev det tufft för ursprungsspråken.

Invandring och språkrestriktioner har lett till att av Mexikos 89 ursprungsspråk har 9 av dem färre än 10 talare. Ayapaneco som funnits sedan hundratals år tillbaka fick sämre och sämre utrymme och när Manuel Segovias bror dog blev han den sista i sin familj att ha språket som modersmål. Grannen från andra sidan byn och han själv såg ingen anledning att tala med varandra. Media har naturligtvis förstorat konflikten till enorma proportioner men enligt de själva beror bristen på kontakt mest på att de båda herrarna har få saker gemensamt. För att göra saken värre är den ene halvt döv och den andre talar ayapaneco med en svårförstådd dialekt. 

Kanske dags att förlåta kusin Bengt för den lånade femman, i jämförelse med att låta ett helt språk dö ut ter sig en sån sak som ganska världslig.

Nästa gång: Ladino, den judiska spanskan

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.se

Källor:

http://www.ibtimes.com/why-last-two-speakers-obscure-mexican-language-known-ayapaneco-dont-talk-each-other-1505038
https://www.theguardian.com/world/2011/apr/13/mexico-language-ayapaneco-dying-out

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 3: Silbo Gomero

Djurspråk är någonting som forskare ofta förbryllas över och det har funnits gott om exempel på djur som har påståtts vara kunniga eller i alla fall duktiga på att imitera människospråk. Tyvärr visar sig de flesta av fallen ge tvivelaktiga resultat. Vi får med andra ord nog vänta ett bra tag på att kunna föra en vettig dialog med huskatten om varför, varför, VARFÖR denna alltid lämnar dekapiterade råttlik på vardagsrumsmattan. Människor å andra sidan är relativt duktiga på att härma djurs "språk", vi kan jama som katten, skälla som hunden och vi kan vissla fram fågelsång. Det sistnämnda används till och med som ett direkt kommunikationsmedel i vissa delar av världen.

Liten ö med litet språk, La Gomera i Kanarieöarna

Spanska Kanarieöarna är ett känt resmål för turister och även om merparten av dessa nog inte direkt befinner sig på öarna för att studera ovanliga språk, är Kanarieöarna värt att besöka för mer än iskall piña colada.

Språket Silbo Gomero, (från spanskans silbar - att vissla), är mycket riktigt ett språk som framförs genom att helt enkelt vissla. Silbos ålder och ursprung är okänt. Vi vet om att självaste Christofer Columbus fascinerades av språket när han på 1400-talet reste till Amerika och mellanlandade på La Gomera men språket hade redan då ett par år på nacken. Allra mest troligt är att öns visseltradition kommer från Afrika.

En "Silbador" (visslare) som
 kommunicerar med
Silbo Gomero

Så hur funkar språket?

Silbo är inte ett språk i den bemärkelsen att det har sin egen grammatik utan bygger istället på talad spanska. Man härmar så att säga befintliga ord genom att vissla fram dem. Framväxten av språket äger troligtvis sin förklaring i La Gomeras landskap, ön består av höga berg och djupa dalar och visselspråket gör nytta när man vill kommunicera över längre avstånd. Och detta med råge, tränad Silbo kan höras på över 3 kilometers avstånd. Språkets praktiska användning har varierat genom tiderna men idag är traditionen stark och förs vidare av öns invånare som lär sig språket redan i grundskolan.

Så om du alltså inte tyckte att spanska uttal var svåra nog finns de alltså dem som även lär sig att vissla fram dem. Kanske dags att besöka Kanarieöarna igen, denna gång beställer jag min piña colada på Silbo!

Vill du höra hur Silbo Gomero låter?
Klicka på videon till höger.











Nästa gång: 
Har du brutit upp med en vän på grund av en småsak? Språket Ayapaneco är på väg att dö ut för att de två sista talarna vägrar prata med varandra. 

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.com


Källor:
Laurence Bergreen
Columbus - de fyra resorna

http://www.unesco.org/culture/ich/es/RL/el-silbo-gomero-lenguaje-silbado-de-la-isla-de-la-gomera-islas-canarias-00172

http://www.bbc.com/news/magazine-20953138

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 2: Blatnoj Jazyk

Var du en av de många som ägnade stora delar av barndomen åt att viska hemliga meddelanden på rövarspråket med dina kompisar? Även om inte just rövarspråket är särskilt etablerat utanför svenska för - och grundskolor finns det gott om exempel på verkliga rövarspråk som mycket riktigt har talats av samhällets most wanted. Som ett exempel finner vi i det forna Sovjetunionens Gulag-läger rövarspråket "Blatnoj Jazyk" som är ryska och betyder ungefär "tjyvsnack".

Anne Applebaum

Historien om det riktiga rövarspråket Blatnoj Jazyk började för mig med Pulitzervinnaren Anne Applebaum och hennes bok om Gulag. Det är en makalös tegelsten till roman som handlar om de sovjetiska arbetslägren och de många miljoner människor som levde och dog där. I boken berättar Applebaum om fångar tillhörande de kriminella skikten (för långt ifrån alla i Gulag var kriminella) och det faktum att dessa praktiskt taget skapade ett eget språk för att kunna kommunicera utan att vakterna lade sig i. 

Redan på 80-talet intresserade man sig för tjuvspråket Blatnoj Jazyk och försök gjordes till och med att sammanställa en ordbok för det. Man fann då att språket ägde hundratals ord som alla spelade stor roll i ett liv som kriminell. Språket hade lånat från bland annat jiddisch och blandats med ryska och man hade hundratals synonymer för olika saker. Särskilt många ord hade tjuvarna för bland annat pengar, prostituerade och stöld och man skapade olika slags nya ord för specifika stölder. Som några exempel kan nämnas "oplanerad stöld": idti na sjalynuju, "stöld på järnvägsstation": derzjat sadku och "stöld på en buss": marku derzjat.

Oförtjänt hårt arbete i Gulag-lägren,
men mänskligheten finns kvar

Ur ett språkvetenskapligt perspektiv är Blatnoj intressant eftersom det ger oss indicium på hur ett språk utvecklas. På Blatnoj Jazyk förändrades orden nämligen också efter den fängelsemiljö de talades i. Till exempel omvandlades det ryska ordet: "govoritj" (att tala, snacka) till att istället bli ordet: "stukatj" (att knacka) eftersom att knacka i väggarna var det enda sättet man kunde kommunicera på i vissa av de allra värsta lägren.

Jag ska vara ärlig, historien om Gulag är en ohygglig läsning, vad annat kunde man vänta sig när den beskriver verkligheten? Men det finns ljusglimtar. Bland smutsen, döden och desperationen visar sig många gånger våra absolut mänskligaste drag; fångarna skapar konst, blir förälskade, spelar teater och som beskrivet ovan: talar och uppfinner språk.

Har jag inte sagt det förut så säger jag det igen: Språk är viktigt för människan. Även om man kanske inte behöver använda det just för att råna folk. 

En fortsatt trevlig vecka önskar Comactiva Language Partner

Nästa gång: Silbo, visselspråket...

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.se

Källor:

Anne Applebaum

Gulag - De sovjetiska lägrens historia

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 1: Pirahã

Amazonas, hem för Pirahã-folket

Det finns lite drygt 6000 språk på jorden och de 30 största talas av ca 4 miljarder människor. De resterande 2 miljarderna talar alltså resterande antal språk så vill man lära sig ett lite udda språk finns det alltså rätt så många att välja mellan. Vill man dessutom få lite perspektiv på sin egen existens och även reta upp en hel värld av språkforskare kan man göra som Daniel Everett: lära sig Pirahã-språket.


Vi tar det från början.

Daniel Everett

Det är sent 70-tal och språkforskaren och missionären Daniel Everett från Kalifornien färdas genom brasilianska Amazonas. Han söker en folkstam som lokalbefolkningen handlar med och som ryktas ha ett besynnerligt språk. Han möter Pirahã-folket (uttalas "pidahan"), en stam bestående av lite drygt 150 individer som bor i byar längs floden Maici. Mötet präglas inledningsvis av skepsis inför amerikanens uppdrag. Pirahã-folket har träffat missionärer förut och verkar inte särskilt intresserade av att bli varken kristna eller amerikaner. Däremot finner de tycke för Daniel och i över 25 år bevarar folket och han sina relationer genom malaria, diverse kulturkrockar och språkforskning. 

Daniel Everett lär sig Pirahã, ett språk som enligt honom varken har ord för färger, nummer eller sätt att uttrycka dåtid. Kritiken låter inte vänta på sig, en amerikan ute i djungeln för att omvända ursprungsbefolkning? Den historien känner vi igen från de gamla onda tiderna!, säger folk och anklagar Everett för bland annat rasism. Språkvetarna ser på Everetts arbete med försiktig entusiasm, men när Everett kommer med påståendet att Pirahã-språket dessutom saknar bisatser i sin grammatik går språkvetarnas husgud Noam Chomsky i taket.

Noam Chomsky

Förekomsten av bisatser (i meningen: "Per tränar för att bli stark" är "för att bli stark" en bisats) är nämligen en av grundpelarna i Chomskys tes om universell grammatik. Tesen säger att alla människor är programmerade sedan födseln till att manövrera vissa språkliga verktyg. Bisatser är ett av dem.

Debatten rasar än idag, men Pirahã-språket lever förstås kvar, oberoende av den debatt den skapat. I Amazondjungeln fortsätter man gladeligen att tala sitt språk, uppbyggt av oerhört få språkljud, bara ett ord för mamma och pappa och uttryck för "få" och "många" men däremot inga siffror.

Oavsett vad som är sant eller inte ger historien om Pirahã-folket en ett tillfälle att ifrågasätta sin egen kultur och vår besatthet av siffror och kvantitet. Vad finns det egentligen för anledning att be om ett specifikt antal chokladkakor när man helt enkelt kan säga att man helst vill ha "många"?

Många (ospecificerat antal) glada hälsningar:

Comactiva Language Partner




Vill du veta hur Pirahã låter? Kolla på videon ovan

Nästa gång: Blatnoj jazyk...tjuvarnas språk








Källor:

http://www.omniglot.com/writing/piraha.php
http://www.spiegel.de/international/spiegel/brazil-s-piraha-tribe-living-without-numbers-or-time-a-414291.html
http://www.chronicle.com/article/angry-words/131260
http://www.vistawide.com/languages/top_30_languages.htm