Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 9: Rotokas

Varför skriver vi alfabetet i den ordning som det är i? Vem har bestämt att B ska följa A och Q ska stå före R? Svaret är: ingen vet. Varför vi ställer upp bokstäverna på detta sätt är faktiskt någonting som aldrig egentligen har kartlagts, vi lär oss bokstäverna i just den följden och så är det med det. Faktiskt är det ju egentligen rätt förunderligt att vi kommer ihåg följden med tanke på att vissa av oss, undertecknat inräknat, knappt kan komma ihåg att låsa dörren när vi lämnar huset. 





















Tillhör du dem som kämpar med att komma ihåg vilken ordning bokstäverna ska stå i, kan jag rekommendera dig att lära dig ”rotokas” i stället, vars hela språk bara består av lite drygt 12 tecken. Rotokas brukar komma på andra plats efter Pirãha när man talar om världens mest sparsamma språk rent fonetiskt (ljudmässigt). Språket talas av lite drygt 4000 individer på ön/regionen Bougainville på Papua Nya Guinea och talarna använder sig av det latinska alfabetet trots de väldigt få bokstäverna. 

Tyvärr gör inte de få bokstäverna språket lätt att lära sig. Grammatiken är minst lika avancerad som för vilket annat språk som helst, vilket kanske kan urskiljas i meningen nedan. Den kommer från bibeln (inte helt oväntat finns bibeln översatt till rotokas) och betyder: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord”.

”Vo tuariri rovoaia Pauto vuvuiua ora rasito pura-rovoreva.”

Av någon anledning får jag en finlandssvensk brytning när jag försöker uttala det. 

Hursomhelst. 

Ett av rotokas andra karaktärsdrag – också det ett mycket ovanligt sådant – är det faktum att man på språket inte tillämpar några nasalljud (svenskan har tre stycken: ”n”, ”m”, ”ng”, franskan har....många). 

Enligt utländska besökare på Bougainville lär detta faktum emellertid inte stoppa talarna av rotokas från att använda nasalljud när de retfullt härmar hur utlänningarna låter. Inget nytt under solen. 

I påsktider kan jag ju också passa på att nämna att rotokas är en del av det austronesiska språksläktet vilket innebär att det är besläktat med ”Rapa nui”, Påsköns inhemska språk. Må denna nya kunskap väcka diskussion under edra påskmiddagar, nu tar vi ledigt!

Glad Påsk önskar 

Comactiva Language Partner

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.com

Källor:

https://muse.jhu.edu/article/201327

GALA 2017: Comactiva på spaning i Amsterdam

av: Thomas Rösch

Comactiva är del i en global industri där olika aktörer står inför olika utmaningar. Men en gemensam nöt som vi alla försöker knäcka är: hur möter vi marknadens behov av allt snabbare översättningar, till lägre kostnader men med bibehållen kvalitet?

Denna formel är sannerligen en utmaning. Jämfört med hur det var för fem år sedan går alla processer snabbare nu, för att inte tala om hur det var för tjugo år sedan. Då var kvalitet en självklarhet när något väl översattes. Idag ser det lite annorlunda ut.

2017 översätts allt större volymer och trenden blir allt tydligare: det finns ett stadigt ökande behov av kvalitetsgraderade språktjänster. Ren maskinöversättning har länge varit i det närmaste en svordom i vår bransch. Man kommer dock inte ifrån det faktum att verktygen blir allt bättre och det har idag utvecklats till ett mycket kostnadseffektivt sätt att skapa en fullt begriplig översättning. Men en översatt text som är så välformulerad och välanpassad att den kan användas i marknadsföringssyften på den lokala marknaden är fortfarande något helt annat. Som beställare av språktjänster måste du alltså fråga dig i vilken del av denna matris din översättning ska placeras. Varför ska texten översättas och hur är den tänkt att användas? Är det viktigast med snabb leverans eller att det ska vara billigt så kanske det räcker med en grovyxad text som är helt OK att förstå. Om översättningen ska bära ditt budskap med stolthet, beröra och resultera i mer intäkter och stärka varumärket, då kanske det kan vara värt några kronor att texten översätts med omsorg och research eller att ett extra öga korrekturläser texten.

Svaren på den inledande frågan tål verkligen att diskuteras, och därför är event och organisationer som GALA, NTIF, ELIA eller EUTAC så viktiga för branschens kontinuerliga utveckling. På Comactiva tar vi de här förändringarna på stort allvar. Hög språklig kvalitet och fantastisk service har alltid varit vårt främsta fokus, och kommer så att förbli, men vi vill också kunna stå till tjänst när snabbt och ”good enough” är viktigare än hög kvalitet.


Connectorer – framtidens kundservice? Ett av de hetaste ämnena som diskuteras i branschen just nu är möjligheten att integrera connectorer mellan översättningsbyråns programvaror och kundens eget cms. Detta för att ytterligare snabba på flödet av content. Det finns lösningar som tillämpas redan, men dagarna i Amsterdam visar att den optimala lösningen ännu inte är helt på plats. På Comactiva arbetar vi kontinuerligt med att utveckla våra tjänster och under våren fortsätter vi att testa och utvärdera olika lösningar för att se hur vi kan effektivisera våra och våra kunders processer. Det är en spännande resa mot förhoppningsvis ännu snabbare ledtider och ännu bättre service till dig som kund. Välkommen att följa med på resan!

Vill du veta mer om Comactiva och våra tjänster? Läs mer på www.comactiva.se

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 8: Lincos

"Antingen är vi ensamma i universum eller så är vi det inte. Båda alternativen är lika skrämmande". Citatet tillskrivs Arthur C Clarke, sci-fi-författaren av boken "2001: a space odyssey". Och nog ligger det något i det, det har minst sagt funnits ett intresse för frågan. Inte minst i Hollywood som rätt så årligen på ett eller annat sätt låter utomjordingar besöka jorden (och då oftast USA) i sina filmer. Språkfrågan har man i filmerna och böckerna då löst på olika sätt; E.T. lär sig ganska snabbt engelska och i "Liftarens guide till galaxen" låter man en liten utomjordisk fisk översätta språken åt läsaren. 

Allt detta är naturligtvis fiktion men det har inte hindrat människan från att faktiskt seriöst undersöka möjligheten att kommunicera med världsrymden. Som bekant är det matematik man främst tänker sig använda och ett av de språk som är ämnade för världsrymden är Lincos.

Hans Freudenthal - en stjärna
på rymdspråk

Det är kanske inte så konstigt att den nederländska matematikprofessorn Hans Freudenthal blev trött på mänskligheten och sökte sig till rymden i stället. Han var judisk överlevare från det nazist-ockuperade Nederländerna och sattes själv i arbetsläger en kortare tid innan han rymde och lyckades gömma sig tills dess att kriget tog slut. Därefter fortsatte han att undervisa i matematik och på 60-talet fullföljde han det projekt som han kom att bli mest känd för: skapandet av språket Lincos. Lincos är en förkortning för Lingua Cosmica — rymdspråk — och språket baseras på siffror och logik som låter "läsarens" nivå höjas ett steg i taget tills dess att en språklig kommunikation har etablerats. Det intressanta med just Lincos är att det faktiskt är talat, till skillnad från många andra matematiska språk.

Språket väntar fortfarande på att få användas i praktiken men det räknas som en verklig milstolpe inom kommunikation och matematik. Lustigt nog blev emellertid Freudenthals avhandling om språket kritiserad just för att vara för svår att läsa. Freudenthals arbete är emellertid absolut relevant fortfarande och har fortsatt att utvecklas sedan det skapades. 

Själv har jag tillräckligt mycket problem med att komma ihåg multiplikationstabellen, så jag sällar mig till dem som föredrar att hålla isår språk och matematik. Kanske föredrar utomjordingarna att ha det på det sättet också, vem vet?


Nästa gång: Varför ska man egentligen krångla till det med ett stort alfabet? Läs mer om Rotokas som har ett av minsta alfabeten i världen.

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.com

Källor:
https://www.lornebair.com/pages/books/31436/hans-freudenthal/lincos-design-of-a-language-for-cosmic-intercourse-part-i-all-published-anthony-oettingers-copy

http://spraktidningen.se/artiklar/2010/10/hej-rymden

https://www.theatlantic.com/science/archive/2016/04/math-language-extraterrestrials/477051/

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 7: Quipu

Vad är språk egentligen? 

Vid första anblick är det lätt att avfärda frågan som självklar. Språket är det vi använder varje dag när vi talar. Våra munnar rör sig, vi frambringar ljud och kommunicerar på det sättet. Men hur är det då med skriften? Skrift skrivs ju som en imitation av det talade språket och det framställs inte genom munnen utan i stället i våra hjärnor. Och det stannar inte där heller; vad är till exempel kroppsspråk? Hur vet vi att rött signalerar stopp och att grönt betyder gå? Vad språk är visar sig vara en betydligt mer mångfasetterad fråga än vad man kanske kan tro och språk och kommunikation finns i oändligt många versioner. Människans fantasi när det gäller att kommunicera är förvånansvärt rik och uppvisar stor variation över hela världen.

En av Inkarikets många städer - Machu Picchu

Ett av de kanske allra märkligaste exemplen på människans uppfinningsrikedom i kommunikation är de så kallade quipu-knoparna som användes av inkaindianer på många platser i peruanska Anderna. Knoparna är omstridda, klassisk västerländsk vetenskap hävdar med bestämdhet att inkariket inte använde sig av något skriftspråk som på andra platser i världen. Paradoxalt nog hade de emellertid ett högt utvecklat postsystem. 

Men stämmer detta verkligen?

Quipu-knoparna väcker fortfarande huvudbry för forskarna. Mycket tyder på att inkaindianerna i själva verket skrev meddelanden och lagrade data med hjälp av ett matematiskt system som de knöt knopar i.

Talande knopar - quipus

Hur systemet fungerade är forskarna fortfarande inte helt övertygade om, forskare letar fortfarande efter något som man internt kallar för "Rosetta-quipun", det vill säga någon slags arkeologisk lämning som kan översätta knoparna. 

Systemet tycks i varje fall ha varit mycket effektivt. Olika sorters quipus har varit i bruk i lite drygt 5000 år och till och med spanjorerna verkade själva till en början tycka att systemet funkade utmärkt för administration. Detta innan man tvärt ångrade sig och brände quipus i tron att de var djävulens verk. Idag finns det bara lite drygt 600 stycken kvar av de fantastiska konstverken. 

Knopar kan alltså vara bra till mycket. Tänk på det nästa gång du svär över att hörlurarna har korvat sig i jackfickan!



Nästa gång: Hittar du inget intelligent liv att tala med på jorden? Rikta blicken mot stjärnorna i stället! Läs om Lincos, språket som skapats för att kommunicera med utomjordiskt liv. 

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan

www.comactiva.com

Källor:

https://50.neh.gov/projects/quipus-inca-language-knots
http://www.ancientscripts.com/quipu.html

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 6: Navajo code

Jag kan börja med att berätta hur mitt stora intresse för språk väcktes. Jag var ett av alla de barn som växte upp med föräldrar som runt julafton började tala på andra språk för att i lugn och ro kunna planera för julaftons alla hemligheter. Detta utan att någon nyfiken pojkspoling skulle kunna lägga sig i. Jag minns att jag tyckte det var oerhört spännande att försöka lista ut vad de sa och när jag blev allt duktigare på engelska fick mina stackars föräldrar istället gå över till franska. Detta ledde i sin tur till att jag blev ännu mer manad att lära mig språk. 

Språk är att knäcka koder och jag är knappast den enda som har fascinerats av detta. I onda tider har man till och med varit så illa tvungen. Den tyska kodmaskinen Enigma känner ni säkert till, men något som kanske inte lika många har hört talas om är "navajo-koden", ett kodspråk framtaget ur navajoindianernas ursprungsmål under andra världskriget. 

Navajo-kodarna skyddades i strid av beväpnade soldater

Året är 1942. I Europa rasar kriget. I Hitlers Tyskland deporteras människor till Auschwitz i en rasande fart och några mänsklighetens allra gräsligaste gärningar äger rum över hela världen. På andra sidan Atlanten befinner sig USA i en typisk problematik för krigstider. Japanska spioner avlyssnar, avkodar och avslöjar viktiga strategier innan de sätts i verket. I desperation efter ett alternativt kommunikationssätt, hör man av sig till Philip Jonsson, förbindelseman mellan regeringen och navajoindianernas flera reservat i landet. Jonssons förslag lyder: 

Varför inte kommunicera med indianspråket navajo?

Språket navajo talas endast; någon skrift finns inte och språkets svåra översättning gjorde livet surt för japanska spioner och tyska antropologer. USA rekryterade 400 talare av navajo-engelska och man skapade tillsammans ett kodspråk med mer än 200 nya termer, oftast krigsinspirerade sådana. "U-båt" till exempel blev "järnfisk" på navajo, "stridsvagn" blev "sköldpadda" etc. Navajokoden blev många gånger avgörande för krigets utfall. En av de mer kända framgångarna var intagningen av den japanska ön Iwo Jima 1945, en framgång som många hävdar var enbart tack vare kodspråkets användning. 

Slaget om Iwo Jima blev en triumf för amerikanerna
tack vare navajo-koden.

År 2001 belönades de tre sista kodtalarna med amerikanska Kongressens guldmedalj för sina insatser och ett år senare gjordes även en film, Windtalkers, inspirerad av händelserna. 









Nästa gång:
Säg det med en sång brukar man ju säga, men i vissa gamla inkabyar skulle uttrycket kanske hellre lyda: säg det med en knop. Läs om Quipu, symbolspråket som kunde utläsas i knopar knutna på ett speciellt sätt.


Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan

www.comactiva.com

Källor:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article10461954.ab
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/sista-navajo-kodaren-har-avlidit

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 5: Ladino

Halvvägs inne i vår nedräkning av ovanliga språk finner vi ytterligare en anledning att lära sig spanska. Det latinska språket ladino fick bokstavligt talat emigrera när Spanien skapades och är i dag listat som starkt hotat.

Det katolska kungaparet - Ferdinand II av Aragonien
och Isabella I av Kastilien

År 1492 var ett historiskt år för Spanien.
Det katolska kungaparet Isabella och Ferdinand styrde ett enat Spanien och i början av 1492 hade man slutfört den så kallade "reconquistan" - återerövringen av iberiska halvön. Det låter tjusigt, men det var knappast en så trevlig bedrift. Återerövringen innebar att man med näbbar och klor hade rensat landet på folk som man inte ansåg hörde hemma i det nya Spanien. I detta fallet avsåg man främst morerna som var ett arabiskt folkslag som levde på iberiska halvön.

Bara några månader senare var det dags för ytterligare en triumf för den spanska kronan. I oktober landsteg Christopher Columbus på Bahamas och skulle således bli en av de första européerna som nådde Amerika. Sen vet vi alla vad som hände. Så ja, det var ett år rikt på historiska händelser, men få tycks känna till att 1492 också var året då Spanien blev av med ett av sina inhemska språk. Detta i samma hastighet som de utan nåd deporterade talarna av det.

Reconquistan hade nämligen också religiösa grunder. Spanien skulle bli kristet. Landets judiska befolkning gavs då ett ultimatum: bli kristna, eller lämna landet. De judiska familjerna som valde att lämna Spanien tog med sig sitt språk som liksom jiddisch kom att bli fullproppat av influenser från de länder som judarna tog sin tillflykt i.

Deras språk i fråga kallades "ladino" och språket har många likheter med spanskan och talas i dag på spridda platser runt om i världen, främst i Israel.
Det sägs lämpa sig särskilt utmärkt för poesi och sång, vilket har utnyttjats friskt av artister med ladinskt påbrå. Idag är språket liksom jiddisch starkt hotat av större språks framfart men det betyder inte att talarna har gett upp hoppet. Israel har åtminstone en institution som säkrar språkets existens och talarna själva har till och med skapat en Facebook-liknande hemsida för att kunna socialisera med varandra på sitt språk.

År 2010 hade sidan lite drygt 700 medlemmar. Man måste ju börja någonstans!

                      

Yasmin Levy sjunger på ladino i låten "Adio Kerida"- "Adjö min kära"

Nästa gång: Navajo code talkers

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan

www.comactiva.com

Källor:

http://www.chabad.org/

http://www.donquijote.org/culture/spain/history/

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 4: Ayapaneco

Man kan inte älska alla sägs det. Säkerligen har de flesta människor varit med om en uppbrytning med någon vän, flick - eller pojkvän eller någon familjemedlem. Orsakerna varierar från smått till stort, kusin Bengt vägrar betala tillbaka den där femman som han lånade i början av 80-talet och flickvännen tog barnen och stack till Maldiverna. I de flesta fall orsakar dessa uppbrytningar inte mer än personlig skada, men det finns faktiskt gånger som vänskapen mellan två människor är av betydligt större vikt. Faktiskt kan ett helt språks öde vila i deras händer. Så förhåller det sig till exempel med det utrotningshotade språket ayapaneco vars två sista talare inte gärna talar med varandra och således riskerar ayapanecos totala utrotning.

I den lilla byn Ayapa i regionen Tabasco, Mexiko bor Manuel Segovia och Isidro Velasquez. De är båda äldre herrar, 80 respektive 74 år gamla och de bor bara lite drygt femhundra meter från varandra. Därefter skulle likheterna upphöra om man fick tro de själva, men det finns en till gemensam nämnare mellan de båda herrarna. De är nämligen de sista människorna i världen som talar språket ayapaneco flytande. 

Ayapaneco, eller "nuumte oote" (som betyder "den sanna rösten") är ett gammalt indianskt språk. Det är särskilt rikt på uttryck inspirerade från naturens ljud, som vi kan se i till exempel ordet "kolo-golo-nay" som på ayapaneco betyder "att kackla som en kalkon". Ayapaneco var som många andra språk från spanskamerika ett vitalt och välanvänt språk innan spanskan blev obligatorisk på 1930-talet.

Därefter blev det tufft för ursprungsspråken.

Invandring och språkrestriktioner har lett till att av Mexikos 89 ursprungsspråk har 9 av dem färre än 10 talare. Ayapaneco som funnits sedan hundratals år tillbaka fick sämre och sämre utrymme och när Manuel Segovias bror dog blev han den sista i sin familj att ha språket som modersmål. Grannen från andra sidan byn och han själv såg ingen anledning att tala med varandra. Media har naturligtvis förstorat konflikten till enorma proportioner men enligt de själva beror bristen på kontakt mest på att de båda herrarna har få saker gemensamt. För att göra saken värre är den ene halvt döv och den andre talar ayapaneco med en svårförstådd dialekt. 

Kanske dags att förlåta kusin Bengt för den lånade femman, i jämförelse med att låta ett helt språk dö ut ter sig en sån sak som ganska världslig.

Nästa gång: Ladino, den judiska spanskan

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.se

Källor:

http://www.ibtimes.com/why-last-two-speakers-obscure-mexican-language-known-ayapaneco-dont-talk-each-other-1505038
https://www.theguardian.com/world/2011/apr/13/mexico-language-ayapaneco-dying-out