Hur firar man påsk i Grekland, Finland och Norge?

I Sverige är det ju sill, ägg och godis i massor som står på menyn. Men hur firar man påsk på andra håll i världen? Vi frågade några av våra leverantörer. 

Spanien

Runt påsk beger sig miljontals spanjorer ut på årets första semesterresa. Man åker till kusten, till någon europeisk storstad som London eller Paris eller på skidresa. Andra väljer att stanna hemma och delta i en religiös procession. Intrycken är närmast magiska när mängder av ljus lyser upp natthimlen till ljudet av trummor och signalhorn, medan doften av rökelse och apelsinblommor fyller luften.

Tusentals processionsdeltagare går timmar i sträck genom gatorna bärande på tunga bilder av Jesus eller Maria och iklädda medeltida huvor. Trots att bilderna kan väga upp till fem ton är det en stor ära att få delta som bärare i dessa processioner, en uppgift som ofta går i arv från far till son (även om stora summor pengar också kan fungera som ersättning för att få delta).

Det är svårt att beskriva de fantastiska festligheterna enbart med ord … kom hit och upplev det hela på plats istället! Det är verkligen en helt oförglömlig upplevelse.

Italien

Natale con i tuoi, Pasqua con chi vuoi är ett italienskt ordspråk som betyder ungefär ”Julen med familjen, påsken med vem du vill”. Påsken ses som en lite friare högtid av de flesta italienare och firandet kan se ganska olika ut beroende på vem man frågar. För troende börjar det veckan innan påsk. På Palmsöndagen går många katoliker till kyrkan och hämtar en välsignad olivkvist att hänga upp där hemma som en symbol för fred, och på långfredagen och påskaftonen är religiösa processioner en vanlig syn i italienska städer och byar.
Det stora firandet sker på påskdagen. Då är det är dags för den stora påsklunchen, som man – talesättet till trots – oftast intar med familjen. Menyn varierar i olika regioner, men lamm och olika sorters pasta är vanliga inslag. Till efterrätt äter man Colomba, en luftig kaka i form av en duva med mandel och socker på. Precis som i Sverige får barnen sedan påskägg med små presenter i, men i Italien är ägget jättestort och gjort av choklad, som ett gigantiskt Kinderägg.

I Italien kallas annandag påsk för Pasquetta – den lilla påsken – och tillbringas traditionellt utomhus i vårsolen. Familj och vänner samlas runt en stor picknick som består av rester från påsklunchen och stora mängder vin.

Israel

Pesach – den judiska påsken – firas i Israel och av judar världen över för att minnas tiden när judarna var förslavade i Egypten, cirka 1500 f.Kr, och när de under ledning av Moses tågade ut ur Egypten.

Helgen brukar kallas det osyrade brödets högtid eftersom judarna vid flykten ut ur Egypten inte hann låta brödet jäsa utan bakade ut det till hårda, platta brödkakor. Denna typ av bröd, även kallat matza, är än idag det enda bröd som äts under den sju till åtta dagar långa helgen, och innan Pesach börjar rensar man ut allt vanligt mjöl och bröd ur huset och bränner symboliskt allt bröd som inte är osyrat. Det betyder även att vanlig pasta och pizza stryks från de flesta restaurangers menyer och tas bort ur matbutikernas sortiment, och att många är lätt desperata efter vanligt bröd och en nybakad pizza i slutet av perioden.

Pesach infaller på olika datum varje år, men alltid på våren. Det beror på att den judiska kalendern följer månen och inte solen – vilket också innebär att man ungefär vart tredje år får stoppa in en hel skottmånad för att inte årstiderna ska förskjutas!

Finland 

Påsken, det kristna kyrkoårets äldsta och viktigaste fest, sammanfaller med förkristna tiders vårfest. Därför är den förknippad med många symboler för den uppvaknande naturen. Inför påsken sår man påskgräs på ett vackert fat eller en bricka och dekorerar sedan med kycklingar, påskharar och urblåsta, målade ägg. Narcisser och videkvistar dekorerade med fjädrar eller silkespappersblommor ställs i en vas.

På palmsöndagen går många barn påskkärring från dörr till dörr, viftar med påskris och läser en lyckönskningsramsa: virvon varvon tuoreeks terveeks tulevaks vuodeks, vitsa sulle, palkka mulle (ungefär: jag svänger med ett ris för hälsa under året, ris till dig och lön till mig). Som belöning får de chokladägg och påskgodis.

Det finska ordet för påsk, pääsiäinen, syftar på att man kommer ut ur fastan, så maten man äter på påsken är mastig, med bland annat lammstek och kokta ägg. Den traditionella efterrätten till påsk är memma, en mörkbrun, klibbig, puddingliknande rätt tillverkad på rågmjöl, rågmalt och sirap som äts med grädde eller mjölk. (Memma finns även i många svenska matbutiker under påsken för den som vill prova.) En annan påskdelikatess är den kvargbaserade pashan som härstammar från den ortodoxa mattraditionen och den ryska matkulturen.

I svensktalande Österbotten tänder man påskbrasor på påskafton – vilket man i övriga Finland gör på midsommarafton. Förr gjorde man detta för att jaga bort häxor och andra onda väsen. Idag är det nog snarare för att välkomna våren.

Tyskland

Sorbiska påskägg

Påsken är en av de mest omtyckta högtiderna i Tyskland. Efter en lång vinter tar många familjer chansen att ge sig ut i naturen och njuta av de första, värmande solstrålarna. Man tar även in påskris av forsythia eller videkvistar.

Påskharen är en viktig del av påsken. Han kommer med ägg till barnen som föräldrarna har målat i vackra färger och mönster. Om det inte regnar gömmer påskharen äggen i trädgården så att barnen får leta efter dem där. I annat fall kan han även gömma dem inomhus. Påskharen är en väldigt hemlighetsfull figur som gömmer äggen i smyg och sedan snabbt försvinner innan någon hinner få syn på honom. Men har man tur har han också gömt en eller annan chokladhare som komplement till äggen.

Några som verkligen kan det här med att måla ägg är sorberna, en minoritetsbefolkning i östra Tyskland. De skapar fantastiska konstverk av äggen, som de på bilden här intill.

Grekland

Påsken är en stor högtid i Grekland, kanske den viktigaste på hela året, även om julen har börjat knappa in. Påskveckan kallas för ”Den stora veckan” och då påminns man om Jesu lidande och återuppståndelse. På långfredagen går man i kyrkan på kvällen och sedan går man i en procession genom byn och sörjer.

På lördagen går man i kyrkan vid midnatt. Vid tolvslaget säger man ”Jesus är uppstånden” till varandra, varpå den andra svarar ”Ja, han är sannerligen uppstånden”. Så tänder alla ett eget ljus inne i kyrkan och skjuter smällare och fyrverkerier utanför. Sedan går familjerna hem till sig och äter. Det är nu fastan (som pågått i en dryg månad) bryts, vilket innebär att man får äta kött och ägg igen. Då äter man inälvor blandat med grönsaker, eftersom det sägs vara bra för magen.

På söndagen äger det stora firandet rum. Då åker alla ut till sina lantställen och firar med familj och släkt. Man börjar redan på förmiddagen och grillar ett helt lamm på spett. Under tiden äter man inälvor och rödmålade ägg och alla möjliga andra maträtter. Mycket kött blir det kan man säga. Och mycket vin. På Kreta skjuter man med gevär och pistoler i luften för att fira.

Påsken är väldigt påtaglig här. Restaurangerna erbjuder fastemat och även om man inte fastar hela perioden är det vanligt att man i alla fall fastar under själva påskveckan, fram till lördag natt. Även många som inte är troende ser det som ett tillfälle att rena sig och avhålla sig från frestelser. 

Ryssland

I Ryssland infaller påsken (paskha) ofta i april eller maj, ungefär två veckor efter att man firat påsken i väst. Vi målar ägg, äter kulich (ett dekorerat bröd bakat i en hög cylinderform) och paskha (en ostkaka formad som en pyramid).

Påsken infaller efter den fyrtio dagar långa fastan, Lent. Natten före påskdagen går många, även de som inte är särskilt troende, i kyrkan och därefter i en procession med Kristi kors. Man har med sig kulich till kyrkan som prästen välsignar.

När fastan är över vill alla njuta av den godaste och bästa maten som finns att tillgå. På påskdagens morgon består frukosten av målade ägg, välsignad kulich och paskha. Om man inte varit med på nattens gudstjänst kan man ta med sig kulich till kyrkan på morgonen för att få den välsignad.

På påskdagens morgon och under hela dagen hälsar man varandra med orden Khristos Voskrese (”Kristus är uppstånden”), och får svaret Voistinu eller Voistinu voskrese (”sannerligen”, eller ”han är sannerligen uppstånden”). Efter att man utbytt dessa ord kysser man varandra på kinden tre gånger, på ryskt vis.

Norge

I Norge börjar påskfirandet på skärtorsdagen och varar fram till annandag påsk. Skolorna har lov hela påskveckan och många passar därför på att ta långledigt.

Även om våren ofta börjar göra sig påmind i påsktider är det just den här veckan som många norrmän passar på att ”gå på tur” och åka till ”påskefjellet” för säsongens sista skidtur. Drömmen är vita vidder, blå himmel och värmande vårsol mot ansiktet, en tur i backen och så en snabb vila mot stugväggen med varm choklad.

Oavsett om man firar hemma eller i ”hytta” pyntar man med påskfärgen gult: gula dukar, stearinljus, påskkycklingar och påskliljor, och man tar fram allt det vackra pyntet som barnen har skapat i skolan eller förskolan.

Äggen är viktiga. Förutom att vi pyntar med dem och äter dem i stora mängder under påsken så får även alla barn stora påskägg fulla med godis. Till middag äter man lamm i en eller annan form under någon av påskdagarna.

På kvällen myser vi i soffan med en god kriminalroman – ”påskekrimmen” är otroligt viktig i Norge – eller så ser vi någon av de många kriminalserier som visas på TV.

Danmark

I Danmark går många i kyrkan på påsk, men det är även en chans för vänner och familj att samlas. Påsklovet är dessutom ett av årets längsta lov och skolbarnen har ledigt i hela tio dagar, från palmsöndagen till annandag påsk. Det danska påskfirandet påminner mycket om det svenska med påskliljor, påskpynt och en stor påsklunch med sill, snaps och påsköl. Men något som skiljer sig från det svenska firandet är att man ofta skickar ”gækkebreve” till vänner och familjemedlemmar: man klipper ut ett vackert mönster i papper, skriver en liten vers och skickar utan att avslöja vem brevet är ifrån. Versen avslutas i stort sett alltid med texten ”mit navn det står med prikker, pas på det ikke stikker”, följt av lika många prickar som man har bokstäver i sitt namn. Om mottagaren inte kan gissa vem som skickat brevet är han/hon skyldig avsändaren ett chokladägg. 

Storbritannien

Påsken är en av de stora kristna högtiderna i Storbritannien och skolorna har stängt under två hela veckor. Men man har firat påsk långt innan landet blev kristnat, och många teologer tror att namnet för påsken (Easter) kommer från anglosaxernas gudinna Eostre, som var vårens och gryningens gudinna.

På långfredagen (Good Friday) firar vi med att äta ”hot cross buns” till frukost eller när som helst under dagen. Det är vetebullar med russin som pryds med ett kors för att representera Jesu lidande och död. Man rostar eller värmer bullarna och brer på ohyggligt mycket smör och kanske lite sylt eller marmelad. Att det heter just ”Good Friday” kan ju kanske verka lite märkligt, men det finns teorier om att det från början hetat ”God’s Friday”.

Det stora firandet sker på påskdagen. Då äter vi kalkon som till jul, eller något annat ugnsstekt som till exempel kyckling, lamm, fläsk eller biff – som på en vanlig söndag egentligen fast kanske lite större och med mer släkt. Och så har påskharen gömt chokladägg i trädgården som barnen får leta efter.