.

.
.

onsdag 13 april 2016

Äventyr i det heliga landet

Klagomuren och Klippmoskén
Jerusalem. En av världens äldsta städer, ett myllrande historiskt världsarv, lika fulländad i sin skönhet som den är omstridd, ett spännande men kontroversiellt resmål.

Överraskningen är total när jag kliver in i gamla stan och ser den svenska flaggan vaja mot en klarblå himmel bara ett femtiotal meter från Jaffa Gate som är en av de åtta portarna in till gamla stan i Jerusalem. Två inrättningar från landet Lagom följer sedan upp: ett "New Swedish Hostel" och ett "Swedish Christian Study Centre". Jag bor på ett hostel inklämt på torget som erbjuder vägar in i de kristna kvarteren åt vänster och de armenisk-judiska åt höger. Hostlet ägs av en mycket vänlig man och hans yngre bror, båda från Palestina. I hostlets entré hänger tre inramade tidningsartiklar. Jag ler när jag ser att artiklarna är skrivna på svenska. De handlar alla om hostelägarens far som jag får veta har bott och jobbat i Broby (av alla platser) på 70-talet och hostelägaren blir strålande glad när jag översätter texterna för honom, ingen har gjort det förut och han har aldrig vetat vad det egentligen står om hans far i artiklarna. 

En glad goja i gamla stan
Jag stannar ett par dagar i Jerusalem, hyr sedan en bil och åker ner till Ein Gedi, beläget vid de ödsliga kristalliserade stränderna vid Döda havet. Några mil norrut ligger Qumran, för språkentusiasten välkänt eftersom det var här som en herdepojkes jakt efter en förirrad get på 1940-talet ledde honom till ett av århundradets största arkeologiska fynd: dödahavsrullarna. Skrifterna, skrivna på hebreiska, arameiska och grekiska var mer än 2000 år gamla och innehöll diverse ovärderliga bibeltexter. Med denna historia färsk i minnet ger jag mig fanken på att lära mig lite hebreiska, men ger upp efter en snabb titt i en grammatikbok på ett Steimatsky (Israels motsvarighet till Akademihandeln). Senare får jag ändå mer kött på benen. 

Språknörd i öknen
En kvinna som jag, på grund av oro att åka med fel tåg, tidigare inlett en konversation med berättar bland annat för mig att hebreiskan har en uppsjö av onomatopoetiska ord (dvs ljudhärmande; mjau och voff är exempel på dessa). Det hebreiska ordet för flaska till exempel; "bakbuk" har man infört i språket på grund av att det anses vara just så det låter när man dricker ur en flaska, bakbuk, bakbuk, bakbuk (tänk kluck, kluck, kluck på svenska). 


Salt semester vid döda havet


Jag besöker Haifa, Safed och Genesarets sjö (där Jesus sägs ha gått på vattnet) och sedan flyger jag tillbaka till Sverige från huvudstaden Tel Aviv. 
Väl hemma sitter jag i djupa funderingar med två nyinköpta böcker vars hebreiska text i mina ögon ännu bara är streckgubbar på hundratals sidor, men titlarna är väl kända: "Den gamle och havet" av Hemingway samt "Vänner emellan" av Amos Oz. 





Varma hälsningar 

Jakob Theander för
Comactiva Language Partner




Källor:

Baigent, M. och Leigh, R. "Dödahavsrullarnas hemlighet"


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

onsdag 23 mars 2016

Påskkaninpunggrävlingen?

Våren är kommen!
Nummer två på den årliga checklistan – förutom våren – är förstås påsken, som i år sägs komma ovanligt tidigt, även om jag vill propsa på att jag tycker mig ha hört denna standardfras genom hela mitt liv. Men ja, påsken är rörlig, den äger rum den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, alltså någon gång mellan 22:e mars och 25:e april.

Senast påsken inföll på det tidigaste datumet som överhuvudtaget är möjligt, den 22:e mars, var år 1818 (det vill säga gårdagens datum för 198 år sedan) och den som vill uppleva detta sällsynta fenomen får hitta på ett sätt att överleva till år 2285 då nästa möjlighet bjuds. 

Nog med siffror, nu är det helg! 

Människor är olika och språken likaså. Utan att fördjupa mig alltför mycket i språkvetenskap (helg var det!) vill jag påpeka att det faktum att vi bor och lever på olika platser i världen gör att vår världsbild skiljer sig åt, vilket naturligtvis också reflekteras i språket. Påskharen är ett alldeles utmärkt exempel på detta. 

I Sverige är det nog få som hyser några agg mot påskharen, för hur kan man ogilla någon som årligen gömmer kartongägg proppfulla med godis i ens trädgård, denna vårens jultomte som stillar ens sockerbehov utan att man ens behöver ha varit snäll resten av året? 

Påskharen - arbetslös i Australien
Hade man emellertid frågat en australiensare vad hen tycker om just harar och kaniner i allmänhet är det mer troligt att du hade fått höra exempel på Australiens mer grova svordomar. Australien har ohyggliga problem med kanininvasioner som käkar upp grödor och förökar sig som … kaniner, vilket har lett till att djuret och dess kusiner harar ger bedrövliga associationer i landet. Däremot har man absolut propsat på att ha något passande djur som symbol för påsken och lösningen blev att man i stället nominerade det betydligt trevligare och inhemska djuret kaninpunggrävling (engelska: bilby) till ställföreträdande chef för traditionen. 

The Easter Bilby låter alltså Australien behålla traditionen med viss modifikation. Vid eventuell kanininvasion i Sverige skulle jag i så fall vilja nominera den svenska älgen till kandidat för uppdraget. Påskälgen? 

Vi önskar er alla påskkärringar och påskgubbar en glad ovanligt tidig påsk, må ni alla få en äggstra trevlig helg!
















Hare fint!

Comactiva Language Partner


Källor:

http://www.helagotland.se/start/i-ar-slar-det-pa-en-dag-for-tidigaste-pasken-3388202.aspx
http://varldenshistoria.se/samhalle/religionshistoria/pask-nar-infaller-pasken
http://www.reuters.com/article/us-australia-bilby-idUSBRE83502J20120406
http://www.animalcontrol.com.au/rabbit.htm


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.





torsdag 17 mars 2016

Grammatikdagen!

I morgon, den 18:e mars är det dags för årets höjdpunkt, det vill säga om du brinner för personliga pronomen, verb och konjugationer samt dagligen fastnar i djupa funderingar av till exempel typen: 
”Man kan säga att en pojke blev rädd för något, men säger man då att ett lejon blev räddt för något?” (själv är jag inne på mitt tredje år av grubbel). 

Det handlar om den årliga Grammatikdagen och just på Göteborgs universitet arrangerar man i samband med dagen en tillställning där man kommer att diskutera språkrelaterade guldklimpar som till exempel överklasstockholmskan, Göteborgsgrammatiken och frågan huruvida den mytiska älvdalskan ska betraktas som ett eget språk eller inte. 

Det råkar också vara just älvdalskan som vi kommer att intressera oss för i dagens text. Jag kan ju inte tala för resten av Sverige men själv hade jag helt missat denna språkpärla, detta Nordens minsta språk. 


Ztilren zextett från ort med zällsynt zpråk - Larz-Kristerz
Älvdalen och Älvdalen kommun ligger i Dalarna, några kilometer från den norska gränsen. Här bor lite drygt 7000 invånare och kommunen är bland annat känd som födelseort för dansbandet Larz-Kristerz (endera dagen gör jag ett blogginlägg om varför alla dansband stavar sina namn med ”z”). För språkentusiasten emellertid torde kommunen vara mer intressant just för det älvdalska tungomålet, som behärskas av lite drygt 3000 människor varav ett ännu mindre antal har det som modersmål.




Älvdalskan räknas till de svenska dialekterna, trots att den innehåller en uppsättning ord och uttal som helt klart inte används i större delen av Sverige. De flesta lingvister är dock helt ense om att tungomålet ska räknas som ett eget språk, vilket blir ganska uppenbart om vi till exempel tittar på skriftspråket. Följande exempel kommer från det svenska julevangeliet.

”Men ängeln sade till dem: Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket”

som översatt på älvdalska blir:

”Men aindjeln saggd að diem: Warið it skerner! Ig kumb min buoð að ið at ið ulið war sturglaðir, ollt fuok ul werd glaðir”

Om du när du läser texten får bilder av hjälmförsedda skäggiga män i båtar med drakhuvud har du inte helt fel. Älvdalskan är i högre grad än i resten av Sverige påverkad av vikingarnas runskrift och en del uttal har minst sagt fornnordiska drag. Ett särdrag i älvdalskan är att man kastar om bokstäverna ”v” och ”r” i början av ord, vilket gör att de svenska orden ”vrida” och ”vråk” (fågeln) blir ”rwida” och ”rwåk” på Älvdalska.

Detta och mycket annat kommer att diskuteras på Grammatikfestivalen, jag kommer själv inte kunna medverka men jag vet precis vilken fråga jag hade ställt när det gäller grammatik: på engelska kan man säga ”one beginning”, ”many beginnings”, men hur säger man det på svenska? En början, flera börjor? Börjanor? Börjans? Vänligen maila mig om detta tas upp. 

Comactiva Language Partner 



Sugen på att höra hur älvdalska låter? Se klippet under!


Källor: 

http://grammatikdagen.se
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2775110-vikingaspraket-levde-langre-an-man-trott
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Dalarnas-lan/Alvdalen/
http://spraktidningen.se/artiklar/2008/11/alvdalska-eget-sprak-eller-varsting-bland-dialekter


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

fredag 26 februari 2016

Cockney, fourth floor och Eliza Doolittle

London, den mest besökta staden i världen, Themsen, London Underground, Piccadilly Circus, de ständigt regntunga molnen som vant engelsmännens händer att hovra över paraplyskaftet med samma beredskap som en revolverman i en mexican standoff. Jag väljer att inte fortsätta då jag inte vill reta eventuella anglofiler med min okunskap om staden, mina två besök där har trots allt varit tämligen kortvariga.  
Att jag ändå ger mig på ämnet har att göra med att jag nyligen blev tillfrågad om jag ville gå och se Helsingborgs nu spelade teateruppsättning av My fair lady och trots att jag tackade nej ville jag ändå ta mig tid att berätta lite om just den här pjäsen ur ett språkperspektiv, samt lite annat smått och gott.

Historien i My fair lady är nog är välkänd för de flesta, i London blir den fattiga blomsterflickan Eliza Doolittle offer för ett vad mellan snobben och lingvistikprofessorn Henry Higgins och språkkollegan Colonel Hugh Pickering. Higgins slår vad om att han kan lära den unga flickan att tala på ett korrekt sätt och slopa hennes i hans ögon ociviliserade cockneyaccent. 





"The difference between a lady and a flower girl is not how she behaves, but how she is treated" - Eliza Doolittle







Cockneyn är kanske den mest profilerade dialekten i London. Ordet cockney är ursprungligen en nedsättande term, det dyker upp först på 1300-talet och betyder då ”tuppägg” (cock´s egg). Det nedsättande ligger väl i att tuppar sällan lägger ägg om det inte är något verkligt fel på dem och det var så som folk från landet uppfattade stadsborna i just East End i London.

I My fair lady är cockneyn förenad med arbetarklassen och det kanske mest intressanta i pjäsen är att professor Higgins faktiskt med råge lyckas bevisa att ett byte av en dialekt inte bara medför att man låter annorlunda utan också uppfattas olika. Har någon forskat vidare på detta? Det kan du slå dig i backen på!

Språkexperiment med dialekter är många gånger aningen knepiga att genomföra, man pratar om något som kallas ”observers paradox”. Enkelt beskrivet betyder det att om jag ber en talare av en viss dialekt att påvisa egenheterna i just hens dialekt kommer hen att överdriva och resultatet blir missvisande.

Samma man som myntade detta begrepp, William Labov, hittade dock på metoder att kringgå problematiken. Labov var mycket intresserad av dialekt och samhällsklass. Hans mest kända experiment gick ut på att han på ett varuhus i New York på olika sätt fick expediterna att uttala orden ”fourth floor”. Intressant nog kom Labov till insikten att ju dyrare kläder som såldes på våningarna, desto mer uttalades ”r”:et i ”fourth floor”.

Kanske något att reflektera över vid nästa shoppingrunda? Och förresten, se My fair lady, för dig som inte har tid att besöka Helsingborg i dagarna finns pjäsen även som film och Audrey Hepburn som Eliza är F-A-N-T-A-S-T-I-S-K.


Hälsningar från Comactiva (vi finns på andra våningen, men talar många olika dialekter)





Sugen på att lära dig cockney? Lär dig av actionhjälten Jason Statham (nästan).



Källor: 

http://www.ello.uos.de/field.php/Sociolinguistics/Exemplarystudylabov
http://public.oed.com/aspects-of-english/english-in-use/cockney/
http://everything2.com/title/Observer%2527s+Paradox



Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se




fredag 12 februari 2016

Kärlekens språk

Bultar ditt hjärta lite extra när en viss person möter dig i korridoren eller rodnar du lite lätt varje gång du får sms? Till helgen har du ett ypperligt tillfälle att slå ett slag för kärleken. Den 14:e februari är det som bekant alla hjärtans dag och därför är dagens text dedikerad till kärleken och kärlekens språk (nej, inte sexualupplysningsfilmen från 1969).

I många länder är insmickrande repliker med varierande innehåll noga förknippat kärleken och jakten på kärleken, på gott och ont. 

När jag tillfälligt besökte en spanskakurs i Quito, Ecuador för några år sedan, ansåg min lärare på första lektionen att det var av oerhörd betydelse att först tillhandahålla eleverna en lista över Ecuadors vanligaste raggningsrepliker. Jag får nog erkänna att materialet var tvivelaktigt och majoriteten av replikerna vittnade om en ganska förlegad syn på män och kvinnors roller, men en sak blev nog bevisad: fenomenet finns inte bara i Sverige och replikerna kan vara lika genialiska såväl i sina poetiska dimensioner som i sin unkenhet (för helgfridens skull låter jag bli att ge exempel på det sistnämnda). 

Den spansktalande världen har en rik raggningskultur med sina egna raggningsrepliker, på spanska kallade ”piropos” (enligt vissa kommer ordet från grekiskans ”pyros” - ”eld”)
och en särskilt stor tradition av piropo har man i Venezuela, återigen på gott och ont. Emedan kulturen oftast som sagt är känd för sin sexism återfinner man även exempel på god poesi här och var. Följande fras är ett gott exempel.

”Infinito es el universo, infinito es mi amor por ti, en mi jardín hay muchas rosas y son todas para ti”

Oändligt är universum, oändlig är min kärlek för dig, i min trädgård växer rosor och alla är till dig. 

Andra väljer att uttrycka sin kärlek i mer vardagliga lag: 

”Eres la carne mechada que rellena la arepa de mi corazón”

Som motsvarande på svenska blir ungefär: 
Du är kebabköttet som fyller mitt hjärtas pitabröd.

















En venezolansk kärleksförklaring, en "arepa" (majsbröd) med "carne mechada" - strimlat kött


Nu kan jag inte garantera att din partner blir glad av att jämföras med kebabkött, (även om det är ruggigt gott) men i kärlekens språk (nej, inte nyversionen med Regina Lund) är det mesta tillåtet, så länge det sägs med respekt och ömhet och framför allt: gör din partner glad.

























From Comactiva with love.


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

torsdag 28 januari 2016

Lingvistikens Indiana Jones

Att välja yrke här i vår värld är troligtvis svårare än någonsin och det är väl knappast någon nyhet att det man ville bli när man var liten, sällan motsvarade ens förväntningar när man växte upp. Jag kommer ihåg att jag efter att ha sett Indiana Jones-filmerna aningen för många gånger som barn, under en lång tid intresserade mig för arkeologi eftersom yrket verkade innebära resor över hela världen, finna hemliga skatter och brottas med en och annan skurk. 

Nu menar jag inte att på något sätt baktala de som valt arkeologi som inriktning men jag har genom ett antal samtal med människor inom yrket insett att min bild nog är aningen romantiserad, faktiskt verkar man vanligtvis inte ens ha hatt och piska när man är i tjänst. Så typiskt! 

Så ja, verkligheten kanske inte alltid överensstämmer med filmen men hjältar går det ändå ingen nöd på vilket yrke man än söker sig till. 

För den som intresserat sig för just språk är det mitt nöje att berätta att även språkyrket har sina hjältar och att de även precis som i filmens värld ibland får riktigt spännande uppdrag.
En av dem är Leslie Greer som förra veckan ärades med en medalj för sina insatser i Bletchley Park under andra världskriget. Bletchley park var en topphemlig avdelning i Storbritannien där även den kände kodknäckaren Alan Turing (se Imitation game, fantastisk film) jobbade med att knäcka Enigma, tyskarnas krypteringsmaskin. På denna avdelning jobbade alltså Leslie Greer, utbildad tyskalärare, med att knäcka nazitysklands hemliga koder och hennes insatser anses ha förkortat världskriget med åtminstone fyra år, rätt bra jobbat får man säga. 











En åldrad hjältinna - Leslie Greer 


























Krypteringsmaskinen Enigma


En annan hjälte inom lingvistiken var Eliezer Ben-Yehuda som traditionellt sett brukar få äran för bragden att ha återupplivat hebreiskan som talat språk. När han på 1880-talet började missionera för dess användning hade språket inte använts i tal på runt 2000 år och när Israel sedan bildades 1948 kunde man tack vare honom införa hebreiskan som officiellt språk. 


Till och med språket har alltså sina hjältar, något som gläder oss på Comactiva. Vi tycker det vi gör är viktigt och känner oss varje dag som hjältar, även om vi lyckligtvis inte har behövt avstyra några världskrig den senaste tiden. 

Med det önskar jag en trevlig helg, ni hjältar i era yrken!



Källor:
http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/politik-vackte-hebreiskan

http://www.irishtimes.com/news/ireland/irish-news/irish-woman-honoured-for-wartime-work-at-bletchley-park-1.2501486

http://www.gu.se/ViewPage.action?siteNodeId=540267&languageId=100000&contentId=-1


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

fredag 15 januari 2016

Bjergen Kjergen from Kneurgen

Sverige är ett litet land, när jag flyttade till Göteborg för nära fem år sedan gjorde jag det bland annat för att jag (och jag citerar mig själv från 2009) ”ville uppleva storstaden”. Jag fascinerades bland annat över det faktum att jag i staden Göteborg vid olika tidpunkter riskerade att bli överkörd av upp till fem olika fordon på en gång, något jag inte var van vid, lantis från Skåne som jag är. Och staden var stor för mig, ända tills jag för något år sedan fick för mig att just Sydney i Australien vore ett intressant resmål. Tolv kängurus, ett Alice Springs och en jäkla massa AC/DC senare var jag på väg hem och min första tanke när jag anlände till Centralstationen i Göteborg var att Drottningtorget hade krympt avsevärt. Allt är relativt. Så ja, Sverige är litet, våra städer är små, våra djur relativt ofarliga, vår folkmängd blygsam, officiella språket litet.

Ändå blir jag gång på gång varse om att vi inte är helt marginaliserade i stora världen och många gånger när man presenterar sig som svensktalande utomlands tycker sig folk ofta ha åtminstone ett hum om hur till exempel det svenska språket låter. Liksom sjungande, hävdar  ett par amerikaner jag mött, låter lustigt säger en kanadensare.

En anledning för engelsktalande att tycka svenskan är lustig torde ju vara de ljud som språket använder med de tre vokalerna å, ä, ö, (Bjorn from ABBA är en klassiker). Samtliga bokstäver fick sin plats i det svenska alfabetet med utgivningen av Nya Testamentet 1526, ett initiativ taget av Gustav Vasa och sedermera är dessa vokaler standard i svenska skriftspråket.

Att folk kan placera oss och vårt språk kan vi nog också tacka Hollywood för, som då och då släpper in en och annan landsman/kvinna i industrin samt parodierar oss en hel del. 
Nu tvivlar jag visserligen på att allmänheten känner till den halvruttna komedifilmen ”Waynes World 2” ur vilken min rubrik är citerad, men kort beskrivet presenterar sig Drew Barrymore (och med en dialekt som jag snarare skulle hävda är mer lik holländska) som ”Bjergen Kjergen from Kneurgen” och menar då att hon härstammar från Sverige samt att Kneurgen skulle vara en region där (det är i varje fall inte i södra Sverige vad jag vet). I uppföljaren till Jurassic Park, titulerad Jurassic Park: The lost world (också den halvrutten), står Peter Stormare och spottar och svär på svenska eftersom det där med att bli nästan uppäten av dinosaurier framkallar en del missnöje. 

Helt okända är vi alltså inte, här i landet lagom och även om vi kanske inte alltid framställs på ett helt adekvat sätt i Hollywood är jag av åsikten att all publicitet är bra publicitet och folk får gärna göra sig lustiga över språket, glad att stå till tjänst!













Eller som svenska kocken i mupparna troligtvis skulle ha sagt: ”Bork Bork!”








Källor:

http://www.bibeln.se/skolan/amnen/amnen_religion_bibeln6.html


Besök gärna din partner i språk www.comactiva.se